Efter långa och tuffa förhandlingar under tisdagen och onsdagen har EU-ländernas klimatministrar nu enat sig om ett nytt klimatmål till 2040. Till slut kunde man godta EU-kommissionens förslag från i somras att minska klimatutsläppen med 90 procent till 2040, jämfört med 1990.
Men motståndet mot klimatförslaget har varit hårt i vissa länder, till exempel i forna Östeuropa där bland annat Polen, Slovakien och Ungern velat sänka ambitionsnivåerna och pekat på riskerna för den ekonomiska konkurrenskraften med höjda klimatmål. Andra länder som Sverige, Spanien och Nederländerna har däremot försökt hålla emot försvagningar av målet.
Och i slutändan blev det en kompromiss då 5 procentenheter av minskningen 2040 kan komma från så kallade internationella kolkrediter, där utsläppsminskningarna kan tillgodoräknas genom att länderna finansierar klimatåtgärder utanför EU.
Därtill skjuts införandet av det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som berör transporter och byggnader, upp ett år, till 2028. ETS2 kommer medföra höjda priser på utsläpp i fler sektorer, och många länder oroar sig för att det ska medföra höjda energi- och boendepriser.
– Det här är en väldigt bra och stark kompromiss och det bästa som vi tillsammans kunde komma överens om, säger Danmarks klimatminister – tillika ordförande i ministerrådet - Lars Aagaard till nyhetsbyrån TT.
Klimatministrarna kunde också ena sig om den nationella klimatplan (NDC) som EU ska ta med till klimatmötet COP30 i Bélem (10-21 november). Här är utsläppsmålet till 2035 ett spann på mellan 66,25 och 72,5 procents minskning jämfört med 1990.
Den europeiska klimatlagen trädde i kraft i juli 2021 och där fastslås att EU ska uppnå klimatneutralitet till 2050 och ett delmål om 55 procents utsläppsminskning till 55 procent till 2030, jämfört med 1990.
Det nu beslutade 2040-målet är ytterligare delmål på vägen. 2023 hade utsläppen i EU minskat med 37 procent jämfört med 1990.
Johan Wickström
