En allt oroligare omvärld har gjort att beredskapsfrågorna kommit allt högre upp på agendan inom energisektorn. Det svenska medlemskapet i Nato är ytterligare en faktor som gör att beredskapsarbetet behöver prioriteras. Det gör att Sverige inte längre enbart ska skydda det svenska territoriella området, utan gränserna har nu flyttats till Natos samverkansområde.
Sverige ska också fungera som transiteringsland, vilket i praktiken innebär att militära styrkor, materiel och försörjning ska kunna transporteras mellan andra Natoländer. Som transiteringsland krävs stabil tillgång till el, bränsle och värme för att kunna stödja militära transporter, övningar och logistik.
Övergripande ansvar
Det är Energimyndigheten som har det övergripande ansvaret för energiförsörjningens beredskap. De är också sektorsansvarig för energiförsörjning och där ingår även Energimarknadsinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska Kraftnät. Det är däremot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som samordnar totalförsvarets krisberedskap, där energi ingår som en samhällsviktig funktion.
– Mycket av arbetet handlar om att få ihop hela den här sektorn och hur vi gemensamt kan skapa en situation där vi är bättre förberedda och därmed motståndskraftiga, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.
– Både myndigheter och näringsliv inom energisektorn måste vara i gång nu och planera för att bli bättre förberedda för en kris eller krig. Men många av dessa åtgärder kostar pengar och på Energimyndigheten arbetar vi hårt på att få till en förordning, så vi också i någon mån kan bekosta åtgärder som stärker energiberedskapen, säger hon vidare.
Vill kunna stötta företag
I juni skickade därför Energimyndigheten en hemställan till regeringen om en förordning så de ska kunna stötta företag som gör energiberedskapsåtgärder.
– Ärendet hanteras nu av Regeringskansliet och vi hoppas på ett besked inom kort, säger Caroline Asserup.
Samtidigt lyfter hon fram att en god beredskap inte bara handlar om att kostsamma åtgärder och att ansvariga myndigheter på olika sätt jobbar för att stötta det privata näringslivet och även regioner för att bli mer motståndskraftiga.
Ett konkret exempel är pilotprojektet Resilient Syd som startade i början av hösten och som omfattar länen i Kronoberg, Blekinge och Skåne. Där ingår även Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen. I projektet ska man kartlägga behoven av energi till samhällsviktig verksamhet och hur den kan se ut vid höjd beredskap.
– Vi kallar detta för en pilot för vi bryter lite ny mark med en sådan här försörjningsanalys. En sådan analys är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna fatta beslut om lämpliga åtgärder för att stärka totalförsvarets förmåga, och tanken är att vi ska kunna hitta bra metoder som sedan kan replikeras i resten av landet, säger Caroline Asserup.
Prioriterat med information
En annan mycket viktig fråga i beredskapsarbete är informationshantering, vilket är en prioriterad fråga för Energimyndigheten.
– Är det någonting som är oerhört centralt under störda förhållanden är det information. Det handlar om att informationen måste vara korrekt, att se till att olika aktörer har tillgång till informationen och hur den delas på ett säkert sätt, säger Caroline Asserup.
Här har Energimyndigheten stärkt sitt lägesbildsarbete. Detta genom att de har utvecklat arbetet med att hur de ska samla in, analysera och sprida information vid en störning, kris eller höjd beredskap. Detta är väldigt viktigt så att alla berörda får en gemensam och aktuell bild av situationen vid en kris.
– Nu tar vi in näringslivet steg för steg i ett samarbete kring dessa frågor för att utveckla lägesbildsarbetet ytterligare, säger Caroline Asserup.
Olika omvärldshändelser de senaste åren har visat att just-in-time-principerna inom ekonomi gör att vi blir mer sårbara – det gäller såklart även energisektorn.
Samarbete med näringslivet
Just vikten av att samarbete med näringslivet inom energisektorn är något som Caroline Asserup återkommer till och som hon menar till är en nyckel till god beredskap. Här ser hon att det finns mycket att lära från Ukraina. Där har energisystemet återkommande attackerats av Ryssland, men samtidigt har ukrainarna varit duktiga på att snabbt få i gång både el- och värmeproduktion igen.
– Ukraina har snabbt kunnat reparera olika skador på energisystemet och det höjer en medvetenhet hos oss kring att reparationsberedskap. Det jobbar vi med på myndighetsnivå och något vi också pratar med näringslivet om.
– Samtidigt ser vi att det kan bli trång sektor för att vi en större kris eller krig är det sannolikt inte enbart energisektorn som behöver reparationer, säger Caroline Asserup.
Hon lyfter också fram vikten av att bolag inom energisektorn har affärsmodeller som fungerar även under störda förhållanden.
– Olika omvärldshändelser de senaste åren har visat att just-in-time-principerna inom ekonomi gör att vi blir mer sårbara. Det gäller såklart även energisektorn och är något som man behöver omvärdera. Det är viktigt att se vad som krävs för att verksamheten ska fungera även under störda förhållanden, vid höjd beredskap, kris eller ytterst krig, säger Caroline Asserup.
– Det är klart att de kostar mer att ha extra lager, reservkapaciteten och säkerhet, men om man tidigare inte bedömt att det är värt den kostnaden är det något som näringslivet behöver ompröva utifrån den situation vi befinner oss i med en osäkrare omvärld.
Ann-Sofie Borglund
