Det är många omvälvande förändringar i gång som påverkar landets elnätsbolag. En omfattande teknikutveckling, nya krav från EU, effekttariffer, flexstrategier och ändrade kundrelationer är bara några exempel.
För små elnätsbolag blir det tungt att klara alla utmaningar själv. Därför har nu sju elnätsbolag i Blekinge och Skåne bestämt sig för att samverka i nätverket Elisyd: Affärsverken Karlskrona, Rödeby Elverk, Ronneby Miljöteknik, Karlshamn Energi, Sölvesborg Energi, Olofström Kraft och Bromölla Energi.
– Elnätsbolagen behöver ta en aktiv roll i energiomställningen och det leder till att även vi små lokala elnätsbolag behöver ta itu med nya arbetsuppgifter och utmaningar. Det är inte så lätt att ha kompetens och en tillräckligt stor personalstyrka för att fixa det, säger Bo Undemar på Olofströms Kraft och en av initiativtagarna till Elisyd.
Framgångsfaktor i norr
I norra Sverige finns sedan tidigare Elinorr där 17 elnätsföretag samverkar.
– Jag har följt Elinorr sedan de startade och jag har sett vilken framgångsfaktor de är för elnätsbolagen i norr. Därför kontaktade jag bolagen här i Blekinge och Skåne och fick med nästan alla med på en gång, säger Bo Undemar.
– Elinorr har verkligen ställt upp och berättat om sina erfarenheter och gett oss ovärderliga tips. De har ett väl fungerande system med en verksamhetsledare och en jurist. Min vision är att vi också ska kunna ha det.
Flera av bolagen har inte möjlighet att ha dedikerad personal för alla roller som krävs för att driva och äga ett elnät. Därför finns det stora behov av att samverka. Exempelvis kan personal hyras in mellan bolagen inom föreningen.
Ett annat exempel när det är bra att samverka är vid inköp av dyrare utrustning. Nu har till exempel ett bolag investerat i en värmekamera och utbildat personal som nu kan göra besiktningar åt alla sju bolagen.
Nätutvecklingsplanerna satte fart på samarbetet
Samarbetet kom igång på allvar när det blev aktuellt att göra nätutvecklingsplaner.
– Vi tog fram en grund för en rapport som alla bolag kunde utgå ifrån och sedan fick nätingenjörerna vara med från vart och ett av bolagen och fylla på med sina uppgifter, säger Mårten Bring, tf elnätschef på Karlshamn Energi och koordinator för Elisyd.
Elisyd utgick från en mall som Energimarknadsinspektionen tillhandhöll och byggde tillsammans med de andra bolagen upp effektprognoser. I nästa steg plockades värden in från förbrukningar under året och så jämfördes de värdena med de värden som tidigare levererats till regionnätsägaren Eon.
– Effektprognosen byggde vi på en metod som Energiforsk tagit fram. Vi filade till den lite och gjorde ett eget Excel-verktyg som alla bolagen nu kan använda. Det fungerar jättebra.
Vi får alltmer att göra på bolagen. Därför underlättar såna här gemensamma satsningar jättemycket. Vi frigör tid för våra medarbetare.
Gemensamma dialoger med myndigheter
En stor fördel som sparar både kraft och tid för de mindre elnätsbolagen är att ha gemensamma dialoger med länsstyrelsen, kommuner och andra intressenter.
Elisyd har också bjudit in till gemensamma dialoger med de stora företagen och förbrukarna i regionen.
– Vi får alltmer att göra på bolagen. Därför underlättar såna här gemensamma satsningar jättemycket. Vi frigör tid för våra medarbetare, säger Bo Undemar.
Nästa puck är effekttarifferna och här gör flera av bolagen det mesta tillsammans. Varje bolag har tagit hjälp av ett konsultbolag och utrett sina siffror och värden. Det handlar ju om att någonstans i tarifferna få samma intäkt efter förändringen som före, berättar Mårten Bring:
– Nu diskuterar vi tarifferna tillsammans. Vi är ju lite rädda för att tappa intäkter. Det här handlar ju om en beteendeförändring hos kunder och om den beteendeförändringen slår igenom, har vi fortfarande våra intäkter då?
Gemensam informationskampanj
Inom kort ska bolagen köra en gemensam informationskampanj ut till elkunderna i regionen om tarifferna.
– Vi skapar en gemensam grund för kampanjen tillsammans. Sedan tar respektive marknadsavdelning vid och strömlinjeformar materialet för det egna bolaget. På det här sättet får även personalen på de olika kommunikationsavdelningarna träffas och inspirera varandra, berättar Mårten Bring.
I mars 2026 ska elnätsföretagen redovisa sina flexibilitetsbehov, enskilt eller i grupp. Flexbehovsanalysen är en komplex fråga, menar både Mårten Bring och Bo Undemar.
– Vi har kört igång en arbetsgrupp där vi diskuterar flexbehovsanalysen och vad flex kan innebära för oss. Vi försöker nu samla in vår egen kunskap på området och vi har också kontakt med Energiföretagen för att få lite klarhet i begreppen, säger Mårten Bring.
Finns det några svårigheter eller hinder som ni ser med att samverka?
– Det är väl egentligen nu som vi startar upp på allvar, så det är svårt att säga. Vi samverkar för att skapa möjligheter för framtiden och frigöra resurser så att vi kan jobba så effektivt som möjligt. Vi behöver inte vara bäst på alla frågor, utan vi hjälps åt, säger Bo Undemar.
De kommunala elbolagen har lite av en tradition av att göra som de alltid har gjort och klara sig själva. Med dagens utmaningar fungerar inte det.
”Börja prata med varandra”
Kan du ge några råd till andra små elnätsbolag som funderar på att samverka?
– Börja prata med varandra. De kommunala elbolagen har lite av en tradition av att göra som de alltid har gjort och klara sig själva. Med dagens utmaningar fungerar inte det, särskilt inte om du är ett litet elnätsbolag. Det kanske tar lite mer tid i början, men sedan kan stora resurser sparas när samarbetet är igång, säger Bo Undemar.
De små elnätsbolagen finns nära sina kunder och spelar en viktig roll för energiomställningen. Det är just därför man måste samverka, säger Mårten Bring:
– Vi behöver behålla närheten till våra kunder och göra det bra för dem. Vi behöver samverka för att de små elnätsbolagen ska kunna finnas kvar. Tillsammans kan vi möta framtidens krav.
Marie Kofod-Hansen
