Utvecklingen mot mer väderberoende elproduktion har lett till ett allt större intresse för olika former av energilagring som kan utnyttja svängningarna på elmarknaden och skapa en mer stabil elförsörjning. Historiskt är det vattenkraften som skött balanseringen av det svenska elsystemet, men under de senaste åren är det framför allt batterilager som hamnat i fokus.
Men på sistone har även ytterligare ett – gammalt och beprövat – alternativ kommit upp på bordet: pumpkraft. Dessa anläggningar består av två vattenmagasin placerade på olika höjder och med en kraftstation mittemellan med pumpturbin och motorgenerator.
Principen är enkel: när efterfrågan på el är låg pumpas vattnet upp i den övre dammen och när det är hög efterfrågan släpps vattnet ned för att producera el, ofta i ett slutet system. Anläggningen både producerar och konsumerar el när elsystemet behöver det som mest.
Vanlig teknik i Europa
Tekniken är väldigt vanlig i övriga Europa. Det finns över 48 000 MW pumpkraft installerat, främst i Italien, Spanien och Tyskland, I Sverige finns dock bara tre pumpkraftverk (totalt 92 MW). Samtliga ägs eller delägs av Fortum och har ganska många år på nacken: mellan 40 och 70 år.
Men nu börjar flera företag att planera för ny pumpkraft, såväl stora aktörer som Vattenfall och uppstickare som Mine Storage. Även Fortum vill nu utöka sin pumpkraftsportfölj med upp till tre moderna verk som klarar de snabba svängningarna på elmarknaden, men som också kan stärka leveranssäkerheten och självförsörjningsgraden lokalt.
– Pumpkraft passar bra in i vår profil: att utveckla flexibel fossilfri elproduktion och bidra till elektrifieringen. Men våra äldre verk är designade för att spara vatten över säsong, mer på årsbasis och har sina tekniska begränsningar, säger Markus Johnsson, ansvarig för Fortums förstudie kring pumpkraft.
Våra äldre verk är designade för att spara vatten över säsong, mer på årsbasis och har sina tekniska begränsningar.
Tre lämpliga områden
Fortum har nu ringat in tre lämpliga områden för ny pumpkraft: Lekstjärnen i Dalarna samt Bastvålen och Höljessjön i Värmland.
– Där finns tillräckliga höjdskillnader, tillgång till elnät och närhet till andra av våra produktionsanläggningar, säger Markus Johnsson.
Varför inte hellre satsa på stora batterilager?
– Den uthållighet och volym som krävs i elsystemet motsvarar tusental batterilager. Och den volymen finns inte riktigt att tillgå. Det behövs också en mängd jordartsmetaller, som ofta är importerade. Men vatten är vatten och pumpteknologin är en väl beprövad europeisk teknik, säger Markus Johnsson.
Under våren har Fortum haft samråd för två av de tre platserna: Lekstjärnen och Bastvålen.
– I samrådsfasen tittar vi på alla aspekter: teknik, kulturhistoria, ekonomi, miljö och marknadsförutsättningar. Det är första steget i en tillståndsprocess. Än så länge har vi inte stött på någon tuva som fällt lasset, säger Markus Johnsson.
Man måste ha respekt och vara ödmjuk inför de markägare och närboende som påverkas. Vi försöker ha en bra och uppriktig dialog för att minska osäkerheterna.
Analyserar miljöpåverkan
Liksom med alla annan elproduktion blir det givetvis konsekvenser för miljön.
– Därför arbetar vi under förstudien intensivt med att undersöka och analysera påverkan på omgivningarna. Undersökningar av natur och livsmiljöer är en del i förstudiefasen som sedan ingår i tillståndsansökan.
Reaktionerna under samråden har varit lite blandade.
– Det är hela spektrat, från dem som motsätter sig projekten till dem som tycker att det är superbra. Man måste ha respekt och vara ödmjuk inför de markägare och närboende som påverkas. Vi försöker ha en bra och uppriktig dialog för att minska osäkerheterna.
Markus Johnsson vill inte säga nåt om hur stor effekt man planerar i de nya verken.
– Men vi ska driva tunnlar kilometervis och bygga dammar. Så det här är stora projekt, säger han.
Vilka är de största utmaningarna i de här projekten?
– Det har ju inte byggts pumpkraft i den här storleken på många år i Sverige. Sen delar vi utmaningen med långa anslutningstider till elnäten och komplexa miljötillståndsprocesser.
Nu analyserar Fortum resultaten från samråden och övriga förutsättningar innan man tar beslut om nästa steg.
Fortums pumpkraftverk
Kymmen, Sunne kommun
I drift sedan:1986.
Fallhöjd: 85 m.
Kapacitet: 55 MW.
Årsproduktion: ca 47 GWh.
Letten, Torsby kommun.
I drift sedan:1956.
Fallhöjd: 191 m.
Kapacitet: 36 MW.
Årsproduktion: ca 65 GWh.
Eggsjön, Torsby kommun.
I drift sedan:1957.
Fallhöjd: 17,7 m.
Kapacitet: 0,6 MW.
Årsproduktion: ca 0,5 GWh.
Johan Wickström
