Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Vattenfall lanserar ny plan för biologisk mångfald
I veckan – den 22 maj – var det dags för Biologiska mångfaldens dag och då lanserade Vattenfall, påpassligt nog, sin Biodiversity Transition Plan 2030, företagets strategi för att motverka naturförluster genom värdekedjan.
Planen – som är utvecklad som ett svar på EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD) – redogör bland annat för hur Vattenfall arbetar för att minimera påverkan och restaurering och hur man utvecklar naturbaserade lösningar. Den beskriver också konkreta binvesteringar, bland annat i företagets forskningsprogram inom vindkraften (BioWins)
– Energiomställningen måste gå hand i hand med skydd av naturen. Med Biodiversity Transition Plan 2030 tar vi tydlig ställning: vi vill vara en del av lösningen – inte bara genom att minska utsläppen utan också genom att återställa ekosystem, skydda livsmiljöer och främja innovation som stödjer både klimat- och biodiversitetsmål, säger Helle Herk-Hansen, chef för miljöfrågor på Vattenfall.
2. Stålverket fördubblar restvärmen i Avesta
I över 25 år har stålföretaget Outokumpu i Avesta levererat restvärme från sin produktion till det lokala fjärrvärmenätet i samarbete med Adven. Men inom det närmaste året ska värmemängden öka betydligt, rapporterade Adven i veckan.
Tillsammans investerar de två parterna cirka 50 miljoner kronor i teknik som tar tillvara värme från glödgningsugnarna i kallvalsverket – värme som tidigare kyldes bort och gick förlorad. Genom detta kan mängden återvunnen restvärme fördubblas från 40 till dryga 80 GWh per år, vilket täcker en tredjedel av Avestas samlade värmebehov.
– Tidigare var vi tvungna att kyla bort värmen från vår process. I framtiden kan vi istället använda den för att värma hela Avesta mer hållbart. Det är ett tydligt exempel på hur industrin kan bidra till klimatomställningen, säger Rickard Eriksson, platschef på Outokumpu i Avesta.
Tack vare den utökade restvärmen kan drifttiden på fastbränslepannorna vid Avestas fjärrvärmeverk minskas, vilket minskar koldioxidutsläppen med cirka 10000 ton per år.
3. Industrins framtida elbehov är stort – trots osäkerheterna
Industrin fortsätter att skruva ned sin framtida efterfrågan på el ett snäpp jämfört med tidigare prognoser. Det visar branschorganisationen SGKS nya analys av utvecklingen av svensk industris elbehov som publicerades i veckan.
Enligt rapporten behöver Sveriges industrier mellan 66 och 81 TWh mer el till 2035. För ett år sedan låg samma prognossiffra på runt 88 TWh. Industrins elbehov ökar från dagens 48 TWh till mellan 114–130 TWh under åren 2025–2035, förutsatt att investeringar i ny produktion och elektrifiering av befintliga processer genomförs som planerat.
I årets rapport har industrins elbehov bedömts utifrån scenarier om högre respektive lägre elanvändning, eftersom osäkerhetsfaktorerna har blivit mer påtagliga, inte minst kring den ekonomiska och säkerhetspolitiska utvecklingen. Störst ökning av elbehovet sker inom raffinaderier och elektrobränslen samt inom stål- och metallindustrin
– Trots osäkerhetsfaktorerna kan vi med säkerhet säga att behovet av investeringar i både elproduktion och nätkapacitet är omfattande. Det gäller särskilt elproduktion som kan komma på plats snabbt, bland annat genom en skyndsam utbyggnad av landbaserad vindkraft, säger Johan Bruce, talesperson för energifrågor på SKGS.
4. Nils Holgersson-rapporten: Stora höjningar av elnätspriserna
Sedan 1996 jämför Nils Holgersson-gruppen kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning i Sveriges 290 kommuner. I veckan presenterade Nils Holgersson-gruppen sin kartläggning av elnätsavgifterna. Den visar att elnätsavgifterna i år har höjts med i snitt 10,6 procent, vilket är det högsta som uppmätts gruppen inledde sina kartläggningar.
– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger Rikard Silverfur, ordförande i Nils Holgersson-gruppen.
På Energiföretagen betonar man att höjningarna är en följd av att det krävs stora investeringar i elnätet för att klara elektrifieringen. Totalt cirka 30 miljarder konor per år planeras investeras i de svenska elnäten under kommande år. Därtill är elnäten ett naturligt monopol där intäktsnivån övervakas och begränsas av Energimarknadsinspektionen.
– Investeringarna i vårt elnät måste göras för att det fortsatt ska vara robust och leveranssäkert. För utan elnät, ingen utbyggd elproduktion och ingen elektrifiering. Därför har omfattande investeringar genomförts de senaste åren och fortsätter de närmaste åren, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige.
5. GodEl delar ut 18 miljoner kronor till välgörande ändamål
Slutligen kan vi notera att det 20-årsjubilerande elhandelsföretaget GodEl fördubblar sin utdelning till välgörande ändamål. I år delas 18 miljoner kronor ut, bland annat till Barncancerfonden och Läkare utan gränser. Sedan starten 2005 har företaget delat ut 92 miljoner konor till välgörande ändamål
– Det här är ett kvitto på att vår annorlunda modell fungerar. Att se vad våra välgörenhetspartners har skapat tillsammans med oss under så många år gör mig riktig stolt, säger Maria Erdmann, vd på Godel.
VECKANS NOMINERING
Under veckan blev det klart att Kraftkvinnorna får en ny ordförande. Det blir Vattenfalls pressekreterare Natalie Sial Berkman som tar över ordförandeklubban efter Karin Jönsson, ansvarig för samhällsskontakter på Statkraft.
– Det känns jättekul att ta det här steget, särskilt nu när organisationen fyller tio år, säger Natalie Sial Berkman.
Johan Wickström
