Studien Så får industrin tillräcklig med el till 2035 bygger på modelleringar som genomförts av fyra olika forskargrupper på uppdrag av Energiforsk och är en delrapport från forskningsprogrammet Nepp.
– Industrin kommer de närmaste tio åren behöva mycket mer el för att kunna minska sina utsläpp. Ska dessutom industrin växa och vi får nyetableringar så kommer vi behöva ännu mer el. Vi ser samtidigt att ny kärnkraft kan komma på plats absolut tidigast 2035 och då vill vi i den här studien se vad som behöver göras på kort sikt, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
– Resultatet visar att det enda sättet att få fram så mycket el under den kommande tioårsperioden är genom landbaserad vind och sol, säger hon.
Osäkerheter kring industrins elektrifiering
En svårighet i analyserna är de stora osäkerheter kring när industrins elektrifiering blir av och därmed hur mycket el de kommer att behöva. I studien finns därför två scenarier, dels ett med hög efterfrågan av el – vilket handlar om en ökning med 100 TWh till 2035 – dels ett med en lägre takt i industriomställningen, vilken ger en ökning med cirka 40 TWh.
I scenariot med hög efterfrågan kan den väderberoende elproduktionen stå för hälften av den totala elproduktionen på årsbasis. Samtidigt så är det tufft för den svenska vindkraften på land och andelen vindkraftsprojekt som fått avslag har ökat markant de senaste åren, framför allt till följd av det kommunala vetot.
Är det då realistiskt att tro på en så stor utbyggnad fram till 2035?
– Vi har inte studerat exakt detta i denna studie, men vi ser att utvecklingstakten för landbaserad vindkraft inte är orealistisk. Däremot kan vi inte ha samma utveckling på kommunernas nej som vi har haft de senaste åren om industrin ska elektrifieras i den takt som de önskar, säger Malin Strand.
Vi ser större prisvariationer också på längre sikt, även om det blir kärnkraft i Sverige och det beror på att vi är så tätt sammankopplade med norra Europa.
Kommer krävas gasturbiner och energilager
I studien har forskarna undersökt hur man ska säkerställa effektbehovet i elsystemet om den väderberoende elproduktionen byggs ut rejält. För att balansera elsystemet behöver vattenkraften köras på nya sätt. Det kommer även att krävas mer energilager och ökade satsningar på nya gasturbiner.
Ytterligare en konsekvens av en hög andel väderberoende elproduktion är en ökad variation på elpriserna. Om industrins efterfrågan blir mycket hög kommer elpriserna (på elbörsen före skatt) i snitt att hamna mellan 50 och 75 öre per kWh i hela landet 2035. Det kan jämföras med att elpriserna i fjol hade ett snittpris på 40 öre per kWh, medan det 2023 var 64 öre per kWh i snitt.
– Vi ser större prisvariationer också på längre sikt, även om det blir kärnkraft i Sverige och det beror på att vi är så tätt sammankopplade med norra Europa, förklarar Malin Strand.
– Hela norra Europa ställer också om till mer vindkraft och för prisvariationerna spelar det större roll än om vi har två nya reaktorer i Sverige, avslutar hon.
Läs hela rapporten.
Ann-Sofie Borglund
