Energiföretagen tycker att energiskatten på elförbrukning på elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet bör sänkas till 0,6 öre/kWh, från dagens 43,9 öre/kWh. Detta föreslås som en temporär åtgärd under 2026–2031.
Energiföretagens hemställan har skickats till regeringen under våren, men en skattenedsättning av detta slag måste godkännas av EU-kommissionen och de gör godkännanden över en sexårsperiod.
– Dessutom bedömer vi att det kommer att finnas ett betydande elöverskott i Sverige under den här perioden innan flera stora elektrifieringsprojekt väntas komma på plats i början av 2030-talet, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
1 240 MW driftklara elpannor
Idag finns omkring 1 240 MW driftklara elpannor i det svenska fjärrvärmesystemet, men de har bara använts i liten utsträckning de senaste åren på grund av att de har full energiskatt på el.
– Vi ser en ökad andel negativa elpristimmar. Förra året stod de för 7–8 procent och det första halvåret i år ser det ut att öka ännu mer. Elpannorna är en storskalig flexibilitetsresurs som skulle kunna utnyttjas mer då vi har låga eller negativa elpriser, säger Erik Thornström och fortsätter:
– Sedan ser vi även kopplingen till storskaliga värmepumpar som har en total installerad värmeeffekt på cirka 1 230 MW, där en lägre energiskatt skulle öka användningen av lågvärdig restvärme från exempelvis avloppsreningsverk, datorhallar och annan ny industri.
Om en skattenedsättning skulle genomföras kan fjärrvärmeproduktionen öka med minst 2 TWh. Det framgår av energisystemsimuleringar som Energiföretagen har genomfört. Det skulle även leda till att fjärrvärmeproduktion från biobränsle skulle minska och samtidigt skulle utfasningen av fossila bränslen gå snabbare.
– Det finns flera positiva effekter av en sådan skattesänkning. Med förbättrade ekonomiska förutsättningar för elpannor och värmepumpar kan de även balansera elsystemet i ökad omfattning och erbjuda stödtjänster, säger Erik Thornström.
– Vi ser också att det rimmar väldigt väl med EU:s energi- och klimatpolitiska målsättningar med ökad systemintegration och sektorskoppling.
De finska erfarenheterna visar på en stark utbyggnad av elpannor som storskalig flexibilitetsresurs och det har också bidragit till att dämpa exponeringen mot biobränslen.
Stor utbyggnad av elpannor i Finland
I Danmark, Norge och Finland tillämpas redan minimiskattenivån för energiskatt på el i fjärrvärmesektorn. I Finland genomfördes en sådan reform i juli 2022.
– De finska erfarenheterna visar på en stark utbyggnad av elpannor som storskalig flexibilitetsresurs och det har också bidragit till att dämpa exponeringen mot biobränslen, så där kan vi se att de nyttor som vi lyfter fram i vår hemställan har uppnåtts, säger Erik Thornström.
Hemställan skickades till Finansdepartementet i slutet av mars och sedan dess har representanter från Energiföretagen haft flera möten med politiker.
– Över lag har vi fått bra respons på dessa möten och de håller med om de argumenten vi tar upp. Nästa steg, som vi hoppas på, är att skattenedsättningen prioriteras i budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen i september, säger Erik Thornström.
Om regeringen skulle ta upp det här förslaget och lämna det till EU-kommissionen bedömer Erik Thornström att det finns goda förutsättningar att det blir godkänt, inte minst för att det blivit godkänt i de övriga nordiska länderna.
Ann-Sofie Borglund
