Sverige har goda förutsättningar att bygga havsbaserad vindkraft tack vare en lång kustlinje, bra vindförhållanden och relativt grund havsbotten. Trots det har inte någon ny havsbaserad vindkraftspark tagits i drift sedan 2008 och det pågår inte heller några byggen just nu. I november 2024 stod det dessutom klart att regeringen, av försvarsskäl, stoppade samtliga 13 ansökningar för vindkraftsparker i Östersjön.
Men det finns fortfarande en vilja att satsa på vindkraft till havs. I nuläget finns det 12 ansökningar för havsbaserad vindkraft som väntar på beslut från regeringen. Därutöver finns det ansökningar som inte ligger i ekonomisk zon och som ska beslutas av Mark- och miljödomstolen.
Fyra godkända projekt
Regeringen har sedan tidigare godkänt fyra projekt. Ett av dessa är OX2:s projekt Galene i Kattegatt utanför Varberg – en vindkraftspark som de vill bygga tillsammans med Ingka Investments (som äger en stor del av Ikea).
OX2 var samtidigt det bolag som fick flest avslag när regeringen stoppade vindkraftsparkerna i Östersjön, då de hade fyra planerade parker där.
– Jag har förståelse för att världsläget är ett annat, men anser att det finns tekniska möjligheter för den havsbaserade vindkraften att bidra till ett förstärkt försvar, säger Lise Toll, ansvarig för energisystem på OX2.
– Samtidigt har Energimyndigheten i uppdrag att peka ut riksintressen för fossilfri elproduktion även i Östersjön, vilket vi ser positivt på och som gör att situationen kan förändras,
Bolaget ser – trots regeringens beslut – att det finns bra möjligheter att satsa på havsbaserad vindkraft i Sverige tack vare de goda geografiska förutsättningarna längs landets kuster och för att industrin förväntas efterfråga mycket mer el framöver.
– Men det är ett dilemma med dagens låga elpriser eftersom de inte speglar iindustrins framtida behov av el, utan hur det ser ut idag, säger Lise Toll.
Riskdelning behövs
När det gäller vindkraftsparken Galene så pekar hon på att den ligger på en strategiskt viktig plats med närheten till södra Sverige och Göteborg, där det väntas bli ett stort kommande elbehov. Vindkraftsparken ska producera 1,7 TWh per år och kan vara på plats till 2031.
– Vi jobbar aktivt med detta projekt. Vi har fått de huvudsakliga tillstånden, men det återstår fortfarande några mindre tillstånd vilka vi hoppas få snart, säger Lise Toll och fortsätter:
– Men för att vi ska kunna göra investeringen i Galene behöver vi någon form av riskdelning av typen Cfd (dubbelriktade differenskontrakt red anm.), vilket också föreslås i Elmarknadsutredningen som presenterades nyligen. Detta är något som jag hoppas att svenska politiker tar till sig, för det behövs ett teknikneutralt ekonomiskt stöd till storskalig elproduktion.
Dubbelriktade differenskontrakt innebär att elproducenten garanteras ett visst pris för elen som levereras. Staten skjuter då till pengar vid låga elpriser, medan om priserna överskrider en viss nivå går en viss andel tillbaka till staten. Detta föreslås för havsbaserad vindkraft och kärnkraft i Elmarknadsutredningen. Det är också en modell som presenterades i ett lagförslag för ny kärnkraft i tidigare i år.
Ett annat stöd som länge var aktuellt är statligt finansierad anslutningsavvgift, som togs bort av Tidöregeringen. Men enligt Lise Toll är det tveksamt om det i sig hade räckt för att få igång nya projekt.
– Eftersom havsbaserad vindkraft inte är en hyllvara och varje projekt ser olika ut, finns det inget enkelt svar på hur anslutningsavgiften påverkar. Den gör störst skillnad för projekt som ligger långt ut till havs eller befinner sig i ett tidigt skede. För projekt som redan planerat att hålla kostnaderna nere genom att ligga närmare land blir effekten mindre, säger Lise Toll.
Vi jobbar på många marknader och är därmed flexibla hur ett ekonomiskt stöd är konstruerat, men vi ser att Cfd är väldigt bra.
Skyborn planerar fyra havsbaserade parker
Även vindkraftsbolaget Skyborn Renewables, som har långtgående planer på fyra havsbaserade vindkraftsparker i Sverige, ser dubbelriktade differenskontrakt som intressant för de kommande investeringarna.
– Vi jobbar på många marknader och är därmed flexibla hur ett ekonomiskt stöd är konstruerat, men vi ser att Cfd är väldigt bra. I modellen för kärnkraftsfinansieringar i Sverige ingår statliga lån, vilket även skulle passa för vindkraft till havs, säger Niclas Broman, vd på Skyborn Sweden.
Han menar att flera delar i det finansieringsförslag som regeringen har föreslagit för kärnkraft kan appliceras rakt av på deras verksamhet.
– Vi är dock övertygade om att vi kan tillhandahålla kraft betydligt billigare än kärnkraften, så vi ser betydligt lägre nivåer på Cfd än för kärnkraften, säger Niclas Broman.
Inte heller Skyborn tror att betalda anslutningsavgifter är ett tillräckligt stöd för de flesta av dagens planerade projekt, utan där menar man att Cfd ”svarar på dagens utmaningar med lönsamhet”.
Skyborns planerade vindkraftsparker i Sverige ligger samtliga i Bottenhavet. Dessa har en sammantagen potential att fullt utbyggda producera upp till cirka 36 TWh per år, vilket kan jämföras med att den svenska vindkraften under 2024 producerade drygt 40 TWh.
Men utan något ekonomiskt stöd är det i nuläget inte ekonomiskt möjligt för Skyborn att bygga dessa parker.
– Det är tuffa tider att vara en utvecklare av havsbaserad vindkraft i Sverige, eftersom det är väldigt låga elpriser och vi ser en försenad elektrifiering. Men långsiktigt så kommer det att behöva tillföras mycket ny kraft i det svenska elsystemet. Och får vi våra tillstånd och rätt förutsättningar ges så kommer vi kunna vara snabbt på banan, säger Niclas Broman.
Det behöver finnas en tydlig klimatpolitik där politikerna visar att de vill ha detta. Dessa signaler behövs både för oss som vill tillföra ny produktion och för dem som ska använda elen i framtiden.
Finansiell riskdelning
En del av bolagets strategi är att få till någon form av finansiell riskdelning.
– Sedan ett år tillbaka kan vi se en förflyttning i debatten, där förslaget hur kärnkraften ska få finansiellt stöd även har öppnat upp för stöd till havsbaserad vindkraft, säger Hanna Wikerstål, chef för kommunikation & Public Affairs på Skyborn.
– Samtidigt får vi se vad som händer med industrins omställning och hur snabbt de vågar rampa upp sin förbrukning. Vi tror det beror mycket på politikernas signaler och att de måste stå kvar vid den ambitiösa klimatpolitiken, säger hon.
Skyborn har vindkraftsparker i drift i en rad länder i Europa och USA liksom i Taiwan. En gemensam faktor är att i majoriteten av dessa länder har politikerna tydligt visat att de vill ha havsbaserad vindkraft i sin produktionsmix, enligt Hanna Wikerstål och Niclas Broman.
Ett sådant ställningstagande finns inte på samma sätt hos svenska politiker menar de, vilket skapar osäkerhet kring de långsiktiga möjligheterna.
– Det behöver finnas en tydlig klimatpolitik där politikerna brett visar att de vill ha detta. Dessa signaler behövs både för oss som vill tillföra ny produktion och för de som ska använda elen i framtiden, säger Niclas Broman.
Vi har jobbat länge med våra svenska projekt och har en väldigt bra känsla för att vi har hittat rätt i våra projekt. Men vi märker ju att aktiviteten inom havsbaserad bransch på nationell nivå har gått ner, säger han.
– Samtidigt ser vi goda möjligheter för Sverige för hos företagen finns en genuin vilja att ställa om till fossilfritt. Det är inte påtvingat utan både miljömässigt och affärsmässigt riktigt. Därtill har vi riktigt goda förutsättningar för vätgas och elektrobränslen, så det finns också nya affärsområden att satsa på som kräver mycket el. Möjligheterna är oändliga tycker jag, avslutar Hanna Wikerstål.
Planerade parker:
OX2
Galene – utanför Hallands kust.
Kapacitet: 400 MW med 21 turbiner (1,7 TWh per år).
Status: Fått ansökan beviljad av regeringen i maj 2023. Nu pågår ytterligare tillståndsarbete. Målsättningen är att kunna börja bygga vindkraftsparken 2027 och leverera den första elen 2031.
Skyborn Renewable
Fyrskeppet Offshore – ca 5 mil norr om Örskär i Uppsala län.
Kapacitet: Upp till 2,8 GW med 187 vindkraftverk. Produktion: 11 TWh/år.
Status: I slutskedet av beredning i Regeringskansliet efter att Länsstyrelsen rekommenderat positivt beslut i mars 2025.
Eystrasalt Offshore - cirka 6 mil utanför Hudiksvall.
Kapacitet: Upp till 3,9 GW med 256 vindkraftverk. Upp till 15 TWh per år.
Status: Tillståndsansökan för Eystrasalt Offshore lämnades in till regeringen i april 2023 och i juli 2024 gav Länsstyrelsen i Gävleborg klartecken för byggnation som sedan dess ligger hos regeringen för slutligt godkännande.
Polargrund Offshore - Bottenviken, cirka 35 km från fastlandet söder om Kalix.
Kapacitet: Upp till cirka 1,8 GW. Upp till 7 TWh el/år.
Status: Tillståndsansökan har lämnats in till regeringen och Mark- och miljödomstolen.
Storgrundet Offshore - Utanför Söderhamn i Gävleborgs län.
Kapacitet: Upp till 765 MW med 51 vindkraftverk. Upp till 3 TWh/år.
Produktion: Beräknas producera, vilket motsvarar hushållsel till cirka 700 000 villor.
Status: Miljötillstånd beviljades i september 2023, men överklagades av en annan vindkraftutvecklare. Samprövning väntar i Mark- och miljödomstolen under hösten 2025.
Källa: Skyborn Renewables, OX2 och Regeringskansliet
Ann-Sofie Borglund
