Det är en markant ökad hotbild utifrån den information vi får från andra myndigheter och det gör att energibranschen behöver dimensionera sin säkerhet och beredskap utifrån krig, säger Anders Wallinder, avdelningschef för energiberedskap på Energimyndigheten.
I Sverige finns en struktur för civilt försvar och krisberedskap som ska göra samhället mindre sårbart och tydligt visa vem som ansvarar för vad. Ansvarig för beredskap gällande energiförsörjningen är Energimyndigheten. I det sektorsansvaret ingår även Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Samhällsviktig och totalförsvarsviktig verksamhet, som elområdet, har i uppdrag att beredskapsplanera. Däremot finns inga speilella funktionskrav på värme- och kylaområdet inte reglerat med specifika funktionskrav utan det är det civilrättsliga förhållandet mellan leverantör och kund som gäller där.
– Företag som är av samhällsviktig natur eller totalförsvarsviktig karaktär har ett stort ansvar att beredskapsplanera, även när ansvariga myndigheter inte har sagt exakt hur de ska göra detta, säger Anders Wallinder.
Hot på hela skalan
Det osäkra säkerhetspolitiska läget gör att det finns hot på hela skalan från fysiska angrepp till it-attacker, förklarar Mikael Toll som är senior rådgivare på Ramboll och har arbetat med frågor rörande energiberedskap och trygg energiförsörjning i 25 år.
– Vi har ett aggressivt Ryssland som vill påverka oss, som säger att de är i krig med hela väst och som rustar väldigt snabbt. Detta samtidigt som USA inte längre stöttar sina allierade. Vi ser också att Kina signalerar ökade säkerhetspolitiska ambitioner, säger han och fortsätter:
– Kina är dessutom en stormakt när det gäller förnybar energi. De har byggt den positionen målmedvetet under lång tid, vilket bland annat innebär att de har kunskap om den teknik som redan är installerad i Sverige, kontrollerar försörjningsflöden av reservdelar och liknande.
Många i energibranschen pratar om betydelsen av beredskap, men förstår eller omsätter inte riktigt det i konkret och praktisk handling.
Stor verktygslåda att attackera med
Mikael Toll pekar på att Ryssland, Kina och andra länder har en stor verktygslåda som de kan använda mot Sverige. Det kan exempelvis handla om hybridattacker, att ta hjälp av kriminella, genomföra cyberattacker eller starta upplopp.
– De använder de metoder där vi är mest sårbara och som ger störst nytta för stunden. Många i energibranschen pratar om betydelsen av beredskap, men förstår eller omsätter inte riktigt det i konkret och praktisk handling.
Samtidigt ser Mikael Toll svårigheter i och med att energibolag verkar på en konkurrensutsatt marknad och att det därigenom finns begränsningar för hur mycket de kan planera och bekosta för ett krigshot.
– Om det inte finns förutsättningar att få ersättning eller betalt för att bygga den robusthet som behövs för höjd beredskap, då är det svårt, säger han.
I nuläget finns inga statliga pengar direkt tillgängliga för att energibolag ska kunna stärka sin beredskap inom fjärrvärme. Svenska kraftnät har däremot anslag som de kan använda för åtgärder som stärker elförsörjningens förmåga. Det innebär att de kan besluta att energibolag ska genomföra åtgärder och sedan ersätta bolaget för de extra kostnaderna.
"Staten behöver finansiera åtgärder"
Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Energiföretagen, menar att staten bör ta ett större ansvar kring finansieringen. Energiföretagen vill också se en ökad tydlighet kring vilka krav som energibolagen förväntas uppnå.
– Vi tycker att det behöver specificeras vilken förmåga och uthållighet som energibolag ska ha för att upprätthålla el, värme och kyla. Kopplat till dessa funktionskrav vill vi också att det presenteras en finansiering för detta. Staten behöver gå in och finansiera de åtgärder som energibolagen är i behov av för beredskap i krig, men som inte behövs i det dagliga, säger hon.
Trots att finansieringen inte är klar vill Anders Wallinder att energibolagen påbörjar sin beredskapsplanering.
– Säkerhetsarbetet på energibolagen har en stor påverkan på såväl det egna bolaget som för Sveriges säkerhet, så det viktigt att detta arbete dras igång. Man får börja med de bitar som inte är extremt kostnadsdrivande, säger han.
Myckat att lära av Ukraina
Att energisystemet är en måltavla i krig har blivit tydligt i Ukraina där Ryssland systematiskt har attackerat energiinfrastruktur och produktionsanläggningar. Det finns samtidigt mycket att lära av ukrainarna som trots upprepade attacker varit duktiga på att få igång el- och värmeförsörjningen igen. En viktig förklaring är att det finns personal som kan laga och återställa de delar av energisystemet som har blivit förstörda.
– I Sverige ser vi fortfarande att det finns ett värde i att slimma organisationer, men vid kriser behövs det omvända, säger Mikael Toll och fortsätter:
– Då behöver man medarbetare som är engagerade, har en hög försvarsvilja och förmåga att hantera det oväntade. Detta behöver man jobba med i vardagen för att skapa de här robusta organisationerna med kunniga medarbetare.
I januari i år återinförde regeringen civilplikten för elförsörjningen, vilket är en åtgärd för att öka personalstyrkan inom energiberedskap. Det handlar om totalt 1 000 personer som ska utbildas för att upprätthålla det svenska elsystemet om det blir krig.
Men Energiföretagen anser att det behövs ytterligare åtgärder och vill även se ett driftvärn. I januari skickade de därför en hemställan till regeringen om en utredning av ett modernt driftvärn för energiinfrastruktur.
I Sverige kasseras ofta gamla delar när vi reinvesterar, men här bör vi bli bättre på att spara det som fungerar och se till att vi har en förmåga att använda dem.
Driftvärn förekom i Sverige under åren 1944–2005 och innebar att det fanns personal som hade till uppgift att skydda olika samhällsviktiga verksamheter i krig, däribland energiförsörjningen.
– Det saknas idag. Samtidigt ser vi från Ukraina att energisystemet är ett tydligt mål. Vi har behov av personal som kan skydda oss mot drönarattacker och robotmissiler. Vi behöver även ha personal som kan arbeta förebyggande mot sabotage och cyberangrepp, säger Emma Johansson.
Elsamverkan vid kriser
Ytterligare en åtgärd som skulle kunna leda till mer personal vid kris och krig är att utöka uppdraget inom Elsamverkan. I Elsamverkan hjälper elnätsföretagen varandra för att kunderna snabbt ska få tillbaka sin el vid en störning, som exempelvis en storm. Nu genomför Svenska kraftnät en förstudie för att se om organisationen kring Elsamverkan även ska kunna användas vid höjd beredskap.
– Denna samverkan bygger på frivillighet där det drabbade elnätsföretaget gör ett avrop om att de behöver hjälp. Men i höjd beredskap kanske inte sådan hjälp kan bygga på frivillighet, så det är en av frågorna som Svenska kraftnät tittar på i sin studie, berättar Emma Johansson.
Energiföretagen vill även se förstärkt fysiskt skydd av energiinfrastruktur.
– Erfarenheten från Ukraina visar att det fysiska skyddet kan göra stor skillnad mot olika typer av attacker från både mark och luft. Det handlar om att arbeta förebyggande så att skador inte uppstår eller minskar. Konkret kan det exempelvis innebära betongfundament för att skydda transformatorer, säger Emma Johansson.
Mikael Toll lyfter fram ytterligare en annan lärdom från Ukraina och det handlar om vikten av att ha reservdelar på lager.
– I Sverige kasseras ofta gamla delar när vi reinvesterar, men här bör vi bli bättre på att spara det som fungerar och se till att vi har en förmåga att använda dem, avslutar han.
Myndigheterna med ansvar för energiberedskapenEnergimyndigheten har det övergripande beredskapsansvaret inom energisektorn, vilket bland annat innebär att de samordnar försörjningsberedskapen vid en bristsituation. De administrerar och övervakar volymer i beredskapslagren och tar också fram strategierför att hantera störningar.Svenska kraftnät ansvarar för elöverföringssystemet och elförsörjningens robusthet. De är driftansvarig myndighet för transmissionsnätet och ansvarar för att upprätthålla elbalansen även vid en kris. De kan besluta om att elaktörer ska vidta beredskapsåtgärder när det finns risk för störningar.Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för beredskap kopplat till kärnkraft och joniserande strålning.Energimarknadsinspektionen har ett reglerings- och tillsynsansvar vid höjd beredskap, vilket innebär att de ska säkerställa att marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme fungerar även under påfrestningar.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samordnar totalförsvarets krisberedskap, där energi ingår som en samhällsviktig funktion.
Ann-Sofie Borglund
