Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Almedalens energipolitiska debatt – ”Vi är eniga om de långsiktiga målen”
Under sista dagen av Arena Energi – Energiföretagens energiscen i Almedalen – var det dags för den sedvanliga politiska energidebatten under ledning av den oförtröttlige Niclas Sigholm (som modererat seminarier på löpande band denna vecka). Påpassligt nog hade Energiföretagen släppt en rykande färsk rapport med tio reformer som politikerna kan göra i närtid för att snabba på omställningen (se nedan).
På scenen fanns representanter för samtliga partier (utom liberalerna, oklart varför), som fick inleda med att svara på hur de ser på förhållandet mellan omställning, säkerhet och konkurrenskraft – en fråga som diskuterats mycket i EU på sistone.
Är det dags att skruva ned klimatambitionerna? Nej, en i princip enig panel ville ha kvar ambitiösa klimatmål.
– Omställningen handlar både om konkurrenskraft och säkerhet. Istället för att ändra målen måste vi jobba hårdare. Idag har vi högre skatt på ren el än fossil diesel. Vi måste realisera potentialen i vattenkraften och fjärr- och kraftvärmen, sa Rickad Nordin från centern.
Camilla Brodin från kd var inne på samma linje.
– Vi pratar både om konkurrenskraft och omställning givet det säkerhetsläge vi befinner oss i. Från regeringens håll släpper vi inte klimatambitionerna. Och näringslivet är redo.
Vi måste öka takten i omställningen för konkurrenskraft och säkerhet.
Även Fredrik Olovsson från socialdemokraterna lyfte fram möjligheterna med omställningen.
– Det här är nåt vi är bra på. Vi har goda förutsättningar att bli vinnare. Att vi skulle avstå från omställningen är ju obegripligt. Vi är eniga om de långsiktiga målen, men vi behöver byta ner målen till 2030 och 2035 och få igång projekten.
Den enda i panelen som tydligt tog avstånd från klimatmålen i sin nuvarande form var Jessica Stegrud från sd:
– De här klimatmålen är alldeles för offensiva. Omställningen av energisektorn har varit en hämsko. Snart är vi omsprungna av hela världen. Vi måste sätta upp realistiska mål istället.
En central del i utmaningen är att få upp efterfrågan och se till att takta elproduktion och industrins efterfrågan.
– Vi behöver sätta mål i närtid så att de som investerar känner sig trygga. Vi skulle också kunna rikta Cfd-r (dubbelriktade differenskontrakt) till industrin istället för till elproducenterna, sa Linus Lakso från miljöpartiet som efterlyste en grön industripolitik och tydliga mål för ”grön baskraft”.
Sista frågan löd – vilken är den viktigaste energipolitiska frågan i nästa val.
– Vi har gjort många åtgärder redan och det är en stor skuta, så för vår del handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, sa Lars Engsund från M och fick medhåll av Camilla Brodin från Kd.
Medan Rickard Nordin efterlyste en snabbare utveckling:
– Vi måste öka takten i omställningen för konkurrenskraft och säkerhet, sa Rickard Nordin vars framträdande uppskattades av publiken.
I en mentometermätning fick åhörarna svara på vilket parti som har bäst energipolitik utifrån vad som sades på scenen och här fick centerpartiet fler röster än alla andra partier tillsammans.
Lyssna på hela debatten.
2. Fjärrvärmepriserna ökade med drygt 9 procent
Under de senaste åren har fjärrvärmepriset ökat rejält på grund av de höga bränslepriserna i spåren av Ukrainakriget. Under veckan presenterade Energiföretagen prisstatistiken för 2025 och där konstaterar man att prisökningarna varit höga även i år.
Mellan 2024 och 2025 har fjärrvärmepriserna ökat med i snitt 9,4–9,9 procent. Prishöjningarna i de fjärrvärmenät som ingår i prisdialogen, där 73 procent av alla kunder finns, var 7,9 procent i genomsnitt.
Spridningen på prisförändringarna är stora, vilket förklaras av skiftande lokala förutsättningar: kunder som bor i större tätorter har generellt fått lägre prisökningar än de som bor på mindre orter.
– Priserna till kund har över lag inte ökat i paritet med de mycket stora kostnadsökningarna, och branschen i stort har tagit en stor del av kostnadsökningarna på det egna resultatet, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor för fjärrvärme på Energiföretagen.
– Men vi har stor förståelse för att prishöjningarna på många håll trots detta blir mycket kännbara för kunderna
3. Ny rapport: Sverige har högst skatt på solel
Under de senaste åren har EU på många olika sätt propagerat för att medlemsländerna bör satsa mer på solel, senast i ett direktiv som ställer krav på att alla nya offentliga och kommersiella byggnader ska ha solceller från 2026.
Men förutsättningarna för solelen skiljer sig åt i olika länder. Sverige är det land i EU som har högst skatt på egenproducerad solel, enligt en ny rapport från branschorganisationen Svensk solenergi och Fastighetsägarna som släpptes i veckan (i samband med ett Almedalsseminarium).
I rapporten har man gått igenom regelverket i 15 EU-länder där man konstaterar att de flesta länder helt har avskaffat energiskatten på egenproducerad solel eller tillämpar den i mycket begränsad omfattning. Endast fyra länder har kvar beskattning – men Sverige sticker ut med högst skatt och hårdast regler.
Sverige beskattar solel som produceras och används i samma byggnad om anläggningen överstiger 500 kW och regeln gäller även om elen aldrig matas ut på nätet.
– Det är kontraproduktivt att beskatta fastighetsägare för den el de själva producerar och använder i sina byggnader. Skatten hindrar klimatsmarta investeringar och bromsar energiomställningen, säger Anna Werner, vd på Svensk solenergi.
Svensk solenergi och Fastighetsägarna uppmanar nu därför regeringen att i budgetpropositionen i höst slopa energiskatten på egenproducerad solel, oavsett anläggningens storlek. Det skulle frigöra investeringar, stärka energisystemets robusthet och påskynda Sveriges klimatomställning, enligt de två branschorganisationerna.
Läs rapporten här.
4. Öresundskraft får 228 miljoner kronor i stöd för sin CCS-anläggning
I slutet av april röstade Helsingborgs kommun ja till Öresundskrafts CCS-anläggning (infångning och lagring av koldioxid) vid kraftvärmeverket Filbornaverket, en investering på cirka 3 miljarder kronor. I veckan blev det klart att projektet, Innozhero, får 228 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten genom Industriklivet.
Energimyndigheten anser att projektet har en hög innovationshöjd och är viktigt för att visa vägen inom teknikområdet. Potentialen för negativa utsläpp genom bio-CCS bedöms också att på sikt kunna öka i takt med att den fossila andelen av avfallet minskar i kraftvärmeverket. När projektet är i full drift kan cirka 200 000 ton koldioxid fångas in årligen, varav runt hälften är biogen koldioxid.
– För att nå Sveriges klimatmål behövs flera olika lösningar där koldioxidavskiljning och lagring är en av pusselbitarna. Med CCS finns potential att lagra stora mängder såväl fossil som biogen koldioxid per år, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens tillförordnade generaldirektör.
Projektet har tidigare fått 600 miljoner kronor från EU:s innovationsfond och ytterligare 34 miljoner från Energimyndigheten,
5. Svenska kraftnät ska testa villkorade avtal
Den tuffa effektsituationen i vissa delar av landet gör att det kan krävas kreativa och flexibla lösningar på utmaningarna. En sådan metod är villkorade avtal, vilket kan innebära att en elkund accepterar en lägre leveranssäkerhet mot att anslutningen blir av lite snabbare. Idag får denna metod endast användas av elnätsföretag när alla andra marknadsbaserade metoder uttömts.
I veckan presenterade Svenska kraftnät en förstudie om villkorade anslutningsavtal för att se om de kan användas som ett verktyg för att möjliggöra snabbare anslutningar till stamnätet, i väntan på att planerade nätförstärkningar kommer på plats.
– Förstudien visar att vi kan använda det befintliga nätet effektivare och därmed få en effektivare hantering av ansökningar om anslutning, i de anslutningspunkter där det är möjligt, säger Rebecca Roupe, kundansvarig på enheten Kundrelationer och anslutningar på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät inleder nu med ett begränsat antal villkorade anslutningsavtal, i syfte att utvärdera det praktiska utfallet. Man kommer även att utreda vidare hur avtals- och tariffutformning kan utvecklas för att ge ytterligare incitament till ett mer effektivt nyttjande av elnätet.
– På sikt kan flexibla avtal bli permanenta och ett alternativ till nätutbyggnad, men det behöver vi först utreda vidare, säger Emma Carlmark, kraftsystemspecialist, på Svenska kraftnät.
Veckans rapport: Så kan omställningen skyndas på
Hur ska elektrifieringen och omställningen snabbas upp? Svaret på detta ges i Energiföretagens färska rapport ”Snabba reformer för klimatomställning och elektrifiering 2025”. Här har Energiföretagen sammanställt tio reformer som regeringen bör gå fram med ”snarast möjligt” och där nästan alla är utredda sedan tidigare.
Bland förslagen finns bland annat: ökade incitament för ny elproduktion, reformera det kommunala vetot, riskdelning från staten för att realisera havsbaserad vindkraft och att genomföra Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestatregi.
Läs alla förslag här.
Johan Wickström
