Under de senaste 15 åren har den installerade effekten i det svenska elsystemet ökat med närmare 20 GW (+ 55 %), vilket nästan uteslutande handlat om vind- och solkraft. Denna utveckling, som pågår i hela Europa, ställer nya krav på elsystemet och har påverkat elmarknaden på många olika sätt.
Den väderberoende produktionen har bland annat kraftigt ökat volatiliteten på elbörsen. När det är rejält blåsigt och soligt sjunker priserna, ibland ner till negativ nivå. Men när vädret förändras kan det snabbt bli prisrörelser uppåt igen.
Och denna utveckling lär öka i takt med mer förnybar kraft. För att hantera dessa svängningar och stärka flexibiliteten i elsystemet krävs det mer energilagring, enligt en ny studie från konsultföretaget Afry: ”Energilagring – nyckeln till ett stabilt och resilient system”.
Minskar prissvängningarna
I rapporten har man bland annat undersökt vilka elpriseffekter en ökad andel batterilager kan medföra.
– Den viktigaste slutsatsen är att man med ökad energilagring kan minska prisvolatiliteten, både prisnivåerna och antalet toppar och dalar, säger Sofia Bengtsson Ekström, senior konsult på Afry.
Under de senaste åren har batterikapaciteten i Sverige ökat rejält, framför allt under 2024. För fem år sedan fanns det cirka 10 MW installerad batterikapacitet – idag finns det cirka 1 GW, varav knappt 700 MW har förkvalificerats till Svenska kraftnäts stödtjänster.
I undersökningen har Afry tittat på tre olika scenarier, som samtliga baseras på en fördubblad elanvändning till 2045, alltså upp till 300 TWh. I det första scenariet har man utgått från att batterikapaciteten ökar i samma takt som under 2024 ända fram till 2035. I detta scenario minskar antalet effekttoppar – elpriser över 2 kr/kWh – med 33 procent.
I scenario två antar man att den outnyttjade kapaciteten i de svenska vattenkraftverken tas tillvara i enlighet med Afrys rapport från hösten 2024, där slutsatsen var att effekten kan öka med 4 000 MW, varav 1 300 MW till 2035. I detta scenario minskar antalet pristoppar med 39 procent.
I det tredje scenariet har man slagit ihop den ökade batterilagringen och den utökade vattenkraftskapaciteten – och denna kraftkombination leder till 56 procent färre pristoppar på elbörsen.
Sverige är ett av de länder som har haft högst takt när det gäller att bygga ut batterilager och denna utbyggnad har varit helt marknadsdriven.
Kvartshandeln skapar nya möjligheter
Men att det behövs batterier är ju inte samma sak som att det finns incitament för att bygga fler batterilager år efter år. De senaste årens expansion på batterimarknaden förklaras främst av de höga priserna på stödtjänstmarknaderna, till exempel FCR-d, men under det senaste året har dessa priser sjunkit rejält.
– Vi har inte analyserat lönsamheten i våra modelleringar, vilket vi brukar göra. På stödtjänstmarknaderna har det blivit högre konkurrens och lägre priser. Dessa marknader kommer att vara fortsatt viktiga även om de kommer mättas en del. Men batterier kommer kunna bidra på nya sätt, till exempel för energibalansering, säger Sofia Bengtsson Ekström.
– En viktig del i detta är 15-minutershandeln som nu successivt införts – den skapar goda förutsättningar för batterilager. Samtidigt finns det behov av fler marknader, exempelvis för lokal flexibilitet.
Sverige sticker ut internationellt
I rapporten har Afry även jämfört utvecklingen för energilagring i ett par europeiska länder. Utmaningarna är likartade i de flesta länder, även om Sverige har en fördel med sin stora vattenkraftskapacitet som kan hjälpa till och balansera elnätet.
När det gäller batterilager sticker Sverige ut på lite olika sätt.
– Sverige är ett av de länder som har haft högst takt när det gäller att bygga ut batterilager och denna utbyggnad har varit helt marknadsdriven, utan stöd och subventioner. I många andra länder, som till exempel Spanien och Italien, har man gett undantag för nätavgifter till dem som bygger batterilager.
I rapporten ger Afry också ett antal rekommendationer för att gynna utvecklingen av batterilager, till exempel att staten bör stödja utbyggnaden av regional energilagringskapacitet där det finns ett stort behov, möjligheten att balansera egen elproduktion via lagring och att elnätsbolag ska kunna äga och använda batterilager i större utsträckning.
– Energilagring är viktigt både för stabiliteten och resiliensen i elsystemet. Det kan bli en katalysator hela energiomställningen, säger Sofia Bengtsson Ekström.
Johan Wickström
