I Brunnshög i nordöstra Lund ligger två av världens mest avancerade forskningsanläggningar inbäddade i böljande, gräsbeklädda kullar: Max IV och ESS. Hit kommer forskare från hela världen för att studera material och processer på elektronnivå.
På ytan ser anläggningarna ut som kyliga rymdstationer, men de avancerade processerna här inne genererar en rejäl mängd restvärme, som nu används i Kraftringens fjärrvärmesystem.
Den återvunna restvärmen från Max IV skickas ut till det lågtempererade fjärrvärmesystemet som täcker hela Brunnshög, medan överskottsvärmen från ESS går ut till Kraftringens högtempererade fjärrvärmenät som inkluderar övriga Lund plus ytterligare tre kommuner.
Idag bor det 2 500 invånare i Brunnshög, men fullt utbyggd, 2040, kommer stadsdelen ha 40 000 invånare, liksom en rad nya företag och mötesplatser med Science Village i centrum – en vetenskapsstad med internationell spets.
Ambitiösa energimål
Tillsammans med några av Kraftringens medarbetare står vi och tittar vi på Brunnshög från Klosterängshöjden mittemot, en bra utsiktspunkt över området, med E22 emellan.
– Där ser du vår energicentral som tar hand om restvärmen till det lågtempererade fjärrvärmenätet, bredvid vår nya anläggning för fjärrkyla som snart är klar, säger Malin Friis, Strategic Account Manager på Kraftringen, och pekar på några fyrkantiga anläggningar söder om Max IV.
– Och så har vi två nya mottagningsstationer för elnätet här borta också. Det är mycket effekt som ska fram, så det gäller att använda energin på rätt ställe.
Om man backar bandet sisådär 10-15 år så är det just de smarta energilösningarna som gjorde att Max IV och ESS placerades just här på denna Skåneslätt. Dessa globala forskningsaktörer hade ambitiösa energimål och de cirkulära fjärrvärmelösningarna passade därför perfekt. Sedan tidigare hade Lunds kommun i samarbete med Kraftringen planerat in den nya stadsdelen med höga hållbarhetskrav, som till exempel lågenergihus, solel och bilpooler.
Den återvunna restvärmen från Max IV ligger på upptill 30 grader och höjs i Kraftringens energicentral till 65 grader innan värmen distribueras ut till fastigheterna i Brunnshög – i världens största lågtempererade fjärrvärmesystem.
– De nya husen är mer välisolerade, vilket gör att de har lägre energibehov. En stor fördel med de låga temperaturerna är också att rören är i plast vilket gör fjärrvärmenätet mer klimateffektivt, billigare och enklare att anlägga, säger Malin Friis.
Klimatneutralt till 2030
Kraftringens projekt i Brunnshög jackar väl in i Lunds kommuns projekt CoAction Lund, där målet är ett klimatneutralt Lund till 2030. Utöver Kraftringen ingår ett 30-tal aktörer, allt från Tetra Pak och Alfa Laval till småföretag, där alla har utlovat att genomföra aktiviteter för att bidra till målet. Utmaningen ligger i transporterna, så därför krävs det mer effekt för att kunna elektrifiera fordonsflottan.
Med vår lösning säkerställs en dynamisk optimering mellan kraftslagen, säger Daniel Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen.
En förutsättning för att klara elutmaningen är att använda energin mer flexibelt. Här har Kraftringen under flera år arbetat i projektet e-Flex för att kunna styra energitillförseln genom en ökad samverkan med fastighetsbolag. Nu ska detta arbete utvecklas ytterligare.
– Under de fyra åren som e-Flex pågick har vi utvecklat en rad olika flextjänster som fått samlingsnamnet “Kraftringen SmartFlex”. En av dessa tjänster är värmeflexibilitet som avser storskalig effektstyrning av fjärrvärmenätet. Idag har vi tjänsten installerad i ett hundratal fastigheter, säger David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen.
– Det innebär att vi med hjälp av AI-lösningar kan optimera värmeanvändningen och använda fastigheterna som ackumulatortankar. För slutanvändaren innebär den förbättrade styrningen ett minskat värmebehov med 5–10 procent,
En annan SmartFlex-tjänst är energiflexibilitet som riktar sig till de kunder som både har fjärrvärme och värmepump.
– Historiskt sett har dessa värmepumpar körts väldigt statiskt, vilket varken är kostnads- eller klimatoptimalt. Med vår lösning säkerställs en dynamisk optimering mellan energislagen beroende på de rådande förutsättningarna i överliggande energisystem.
– Därigenom ser vi till att den energikälla som har lägst klimatpåverkan och/eller kostnad alltid nyttjas, säger David Edbäcker som tillägger att man nu även ser över möjligheterna att nyttja uppkopplade värmepumpar på intradagsmarknaden.
Samverkan och samarbete löper som en röd tråd för energisatsningarna i Lund. Kraftringens mest aktuella satsning är bygget av en ny fjärrkylacentral i Brunnshög. Här pågår arbetena för fullt med att svetsa ihop rör och förbereda ankomsten av den nya absorptionskylmaskinen.
– Vi har haft en fjärrkylalösning sedan 2023 till två av byggnaderna i området, men nu bygger vi ut det betydligt genom den nya centralen, säger Sara Sellin, affärsutvecklare för fjärrkylalösningen.
Max IV och ESS genererar ju stora mängder värme året runt och därför är det här en bra lösning för att ta tillvara energi.
Ökande behov av fjärrkyla
Planen här är att utnyttja restvärmen från ESS och Max IV även på sommaren genom absorptionskylteknik, som använder värme som drivenergi för att producera fjärrkyla.
– Max IV och ESS genererar ju stora mängder värme året runt och därför är det här en bra lösning för att ta tillvara energi. Kontoren och forskningen runt omkring här behöver kyllösningar, och även bostäderna på sikt. Vi bygger även ihop systemet här i Brunnshög med Kraftringens kylnät i övriga Lund, så att vi säkerställer redundans i systemet, förklarar Sara Sellin.
Effektsituationen i Skåne är emellanåt utmaningar, men än så länge har Kraftringens elnät klarat kapaciteten. Genom att återvinna värme till andra energilösningar sker rejäl avlastning på elsystemet, där behoven successivt kommer fortsätta öka. För att Lund ska kunna ligga i framkant, med ökad befolkningstillväxt, nya företagsetableringar och utveckling av forskningsanläggningar som ESS har Kraftringen fått göra omfattande investeringar.
– Vi har klarat oss bra och har inte haft några anslutningsköer. Tack vare två nya mottagningsstationer – nu har vi fem totalt – kan vi ta emot 50 procent mer effekt än tidigare. Något vi bedömer Lund kan klara sig bra på långt fram i tiden, säger Erik Häggsgård, chef för teknik och planering på Kraftringen.
– Men vi måste fortsätta investera på andra delar av nätet. Vi lägger totalt cirka 400 miljoner kronor per år på våra samtliga elnät – att jämföra med 150 miljoner kronor för några år sedan.
Nytt planeringsverktyg för effektbehov
Tillsammans med kommunen och Rise har Kraftringen tagit fram ett nytt planeringsverktyg för att se hur effektbehovet ser ut framöver och hur prioriteringarna bör gå till.
– Det är en gemensam plattform där kommunerna fyller på med sina planer så att vi kan förbereda oss för kommande effektbehov. Det är ett superbra samarbete där vi får mycket bättre överblick – och det är ju viktigt nu med den effektsituation som vi har i Skåne, säger Stefan Wessmén, chef för nätmarknad på Kraftringen.
På Lunds kommunkontor, högst upp i Tingsrättens lokaler med fin utsikt över staden, sitter Markus Paulsson, energistrateg och projektledare för CoAction Lund, med sin kollega Karin Hammarlund, infrastrukturstrateg.
I hård konkurrens med många andra kommuner valdes Lund – tillsammans med Stockholm - ut som en så kallad systemdemonstrator 2023 för att utveckla nya klimatsmarta lösningar inom ramen för Viable Cities.
– Vi insåg att vi måste arbeta tillsammans med näringslivet och civilsamhället för att klara den här utmaningen. Redan idag är ju den kommunala organisationen nästan helt fossilfri, mycket tack vare fjärrvärmen, säger Markus Paulsson.
– Men utmaningen ligger på transportsidan. Och för att minska utsläppen därifrån behöver vi jobba både med nya mobilitetslösningar och med energilösningar, som är en möjliggörare för att kunna byta bränslen.
En bärande tanke är hur man kan arbeta tillsammans för att skapa gemensamma lösningar som optimerar helheten. Här är den nya planeringsplattformen en central del.
– När vi nu ska expandera och bygga ut staden – hur ska vi förstärka nätet och var behövs det energi? Vi behöver ha en helhetsbild av det och det är det som vi kan få nu genom det planeringsverktyg som vi tar fram i samarbete med Kraftringen med hjälp av Rise, säger Karin Hammarlund.
– Nätbolagen kan titta på våra planer och så kan vi jobba tillsammans för att kunna prioritera viktiga investeringar och optimera systemet. Genom CoAction Lund skapar vi en brygga mellan tekniken och planeringen.
Det är ett komplext pussel som ska läggas med utbyggnadsplaner för bostäder, skolor och kontor kombinerat med nya elnät, elproduktion, laddstationer och ett smart fjärrvärmesystem.
– Alla de här pusselbitarna ska ingå i energiplaneringen. Vi måste få en helhetsbild av energisituationen när vi förtätar vår stad så att vi kan prioritera rätt, säger Karin Hammarlund.
En aktuell del i denna plan är också nya energigemenskaper. I CoAction Lund ingår ett pilotprojekt med EnergyNet som bredbandsveteranen Jonas Birgersson och hans företag ViaEuropa står bakom. Det är två fastigheter med solel och batterilager i Brunnshög som nu kopplats samman med ett parallellt likströmsnät som ska styras ungefär som ett internetprotokoll för att på sikt kunna kapa effekttoppar och flaskhalsar i nätet (se separat artikel).
– Jag tror att den här typen av energigemenskaper kan bli en viktig del i den framtida stadsplaneringen och att EnergyNet kan bli standardlösmningen för alla elnät, säger Markus Paulsson när vi åker ut för att titta på dessa fastigheter liksom området i stort.
Det är stiligt och grönt med inbjudande arkitektoniska lösningar. Runt 90 procent av husen har egna solceller och lika många erbjuder bilpooler. Och under mark finns Sveriges största sopsugssystem.
På håll ser vi den gröna spårvagnen glida fram och stanna vid en närliggande hållplats, där till och med perrongen värms upp av återvunnen restvärme från Max IV.
– Det är väldigt givande att jobba med detta och fantastiskt att se allt engagemang. Vår plan är ju att vi ska kunna sprida våra idéer till övriga kommuner på sikt. Lund ska visa vägen, säger Markus Paulsson.
Johan Wickström
