Ute var det duggregn och blåsigt, men inne i Energiföretagens arenor i S:ta Karins kyrkoruin och Klosterlängan var det fullsatt och högt tryck. Under tre dagar kommer det hållas närmare 40 evenemang på Arena Energi. Vi lyssnade på fyra av dessa under tisdagen.
1. ”Det går inte att elektrifiera utan tillgång till el”
Är det högtryck eller lågtryck i elektrifieringen? Det var startfrågan när Fortum bjöd in till sitt morgonseminarium i Klosterlängan i centrala Visby med politiker, myndigheter och industriföretag.
Moderatorn Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, inledde med att konstatera att det är svårt att vara el-meterolog i dagens energilandskap. Men han lyfte ändå en fascinerande siffra från Accelerationskontorets rapport, som kom i maj och som pekade åt högtryck.
– Totalt satsas det 803 miljarder kronor i 155 projekt runt om i landet, som alla är ganska långt framskridna.
På plats var också Maja Lundbäck, statssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet. Hon satte siffran på högtryck, uppåt 1050 hPa (normaltryck=1013 hPa) – och pekade bland annat på regeringens arbete för att stärka elektrifieringen genom att skapa leveranssäkerhetsmål och tydliga planeringsmål.
– Vi är inte reaktiva, vi är proaktiva. Men vi måste diskutera efterfrågesidan mer och få upp konsumtionen. Vårt planeringsmål är faktiskt 300 TWh elkonsumtion, inte elproduktion.
Karin Comstedt Webb, vd på Heidelberg Materiels Betong, hävdade att det för närvarande är ett rejält högtryck över Norge som troligen kommer hålla i sig (i efterdyningarna av företagets invigning av Europas första industriella CCS-anläggning i förra veckan i Oslo). Men utvecklingen i Sverige är dock mer ”vacklande”, menade hon och satte barometern på 1013.
Tomas Hirsch, energiansvarig på SSAB, satte pekaren under normaltryck, 1008.
– Vi fick ett negativt besked i förra veckan om att vårt stålprojekt i Luleå försenas för att vi inte får tillgång på el. Det går inte att elektrifiera utan tillgång till el, konstaterade han.
Därefter sjönk barometernivån ytterligare när Fortums vd Peter Strannegård äntrade scenen och drämde till med 970 (vilket han i slutet av debatten justerade upp ett snäpp).
– Just nu kostar elen här 3 öre/kWh och vi har en ansträngd situation på elmarknaden. Förre året fick bara en vindkraftspark fått tillstånd. Det är väldigt tufft att agera på denna komplexa marknad.
Jag tycker att det borde finnas stimulanser på efterfrågesidan från statligt håll. Ett exempel är elskatten.
Vad ska man då göra för att få fart på utvecklingen? Karin Comstedt Webb lyfte fram Norge som ett föregångsland.
– Här har man en vilja att projektleda och lyfta av risk. Det finns investeringsstöd och olika typer av riskmekanismer. Man har också tagit ett politiskt ansvar och lett utvecklingen. Det har vi haft svårt för i Sverige.
Tomas Hirsch lyfte fram Finland på liknande sätt:
– Där tar staten ett tydligt ledarskap för myndigheterna. Här i Sverige är det inte så – det är ju jättekonstigt när myndigheterna överklagar varandra, vilket händer då och då.
Varpå moderatorn Anton Steen stillsamt undrade om allt i grunden är Axel Oxenstiernas fel….
Peter Strannegård fick sista ordet:
– Jag tycker att det borde finnas stimulanser på efterfrågesidan från statligt håll. Ett exempel är elskatten som idag ligger på 55 öre inklusive moms. Tar vi bort den på elpannor i fjärrvärmenäten skulle vi kunna köra de för fullt när det är låga elpriser. Så gör de i Finland.
2. ”Nu är det dags att ta klivet in till en ny världsindustri”
Senare på förmiddagen var det dags att diskutera elektrobränslen – bränslen som produceras med grön vätgas och koldioxid – med utgångspunkt från en färsk rapport från Rise som visar att Sverige skulle kunna ta täten inom detta område.
Tekniken finns till stor del och Sverige har råvarorna.
– Det kan skapa jobb och framtidstro och minska importbehovet av bränslen. Det här är en otroligt bra chans att ligga i framkant. Men det krävs tydlig politik och långsiktiga spelregler, sa Cecilia Tall, utredare på Rise.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, fyllde i:
– Vi sitter på en guldklimp i Sverige. Vi släpper ut 38 miljoner ton gröna kolatomer som vi kan skapa produkter av. Men politikerna måste leverera. Det måste finnas en marknad
Och för att utvecklingen ska ta fart behövs stöd, menade Claes Fredriksson, vd på Liquid Wind, Göteborgsföretaget som är en av de stora aktörerna inom elektrobränsle med fokus på fartygssektorn.
– Fartygsaktörer vill ännu inte betala det som de kommer behöva betala framöver. Därför behöver vi ett introduktionsstöd i tre år.
Sverige har en unik möjlighet. Vi har fossilfri el och en fantastisk skogsindustri.
På sjöfartssidan händer det ändå grejor på den regulatoriska sidan, som kan öppna upp för en snabbare marknadsutveckling. Fredrik Larsson, miljöansvarig på Svensk sjöfart, berättade om den nya globala regelverk som är på gång inom fartygssektorn för att få ner utsläppen – en kombination av kvotplikt och handelsmekanism som tas fram inom IMO (International Maritme Organization.).
– Om det klubbas igenom av i höst blir detta den första sektorn som omfattas av en global klimatåtgärd.
Patrik Hermansson, affärsutvecklingsdirektör på Uniper som beställt rapporten, avrundade:
– Sverige har en unik möjlighet. Vi har fossilfri el och en fantastisk skogsindustri. Nu är det dags att ta klivet in till en ny världsindustri.
3. ”Dagens elnät utnyttjas bara till 50 procent”
Efter lunch var det dags för en diskussion om ”Sveriges mest underskattade energikälla” – flexibilitet – under ledning av Niclas Sigholm. Bakom denna programpunkt stod Eon som med sina nio flexmarknader runt om i landet har kommit längre än de flesta energibolag inom detta område.
– Flexibilitet handlar om att utnyttja elnätet mer effektivt. Med hjälp av flex har vi kunnat ansluta kunder mycket snabbare. Men man ska inte ställa flexibilitet mot investeringar – båda delarna behövs, sa Johan Mörnstam, vd på Eon.
För att kunna uppnå målen och hålla ner kostnader behöver vi jobba mer med flex, menade Markus Wråke, vd på Energiforsk.
– Man kan frigöra potentialen genom att alla inte ska behöva för samma kvalitet. De som har väldigt stora behov och stora krav på hög leveranssäkerhet ska få det, medan de som har lägre behov kan komma billigare undan.
Men även om många av de stora bolagen har kommit en bra bit på vägen när det gäller olika flexlösningar och tjänster är det väldigt många elnätsbolag som inte utnyttjar denna möjlighet, visar nätutvecklingsplanerna som alla elnätsföretag lämnat in till Energimarknadsinspektionen (Ei).
Vi behöver sätta in incitament i intäktsregleringen för att öka värdet av flexibilitet.
Bara 10 procent av de små elnätsföretagen jobbar med olika typer av flexlösningar.
– De företagen skulle behöva ta till sig av goda exempel. Vi behöver även sätta in incitament i intäktsregleringen för att öka värdet av flexibilitet, sa Ulrika Hesslow, generaldirektör på Ei och fortsatte:
– Idag utnyttjas elnätet bara till 50 procent i gränspunkterna. Kan vi utnyttja det mer så kan vi minska kostnaderna. Det finns en enormt stor outnyttjad potential i elnäten.
4. ”Det här blir ett av de största infrastrukturprojekten i svensk historia”
Senare på eftermiddagen var det dags för en rejäl kärnkraftsuppslutning. På scenen fanns företrädare för såväl Vattenfall, Industrikraft, LO, Svenskt Näringsliv som politiker.
Desirée Comstedt, ansvarig för kärnkraft på Vattenfall, gick igenom den långa processen mot ett investeringsbeslut som rycker allt närmare. Totalt 100 000 arbetstimmar har företaget hittills lagt ner i processen – och lika många konsulttimmar.
– Vi har tagit stormkliv för att möjliggöra ny kärnkraft. Vi har gått från 75 potentiella leverantörer ned till fyra som är kvar i slutomgången. Ringhals har alla förutsättningar för ny kärnkraft: vi kan mata ut ny kraft på nätet där och vi har kompetens på plats.
När sätter ni spaden i marken frågade moderatorn, Energiföretagens vd Åsa Pettersson.
– Vi har satt ganska många spadar i marken redan tycker jag, men en milstolpe blir nog ansökan om riskdelning. Vi är väldigt glada över det statliga stödet. Ingenstans i världen bygger man kärnkraft utan statligt stöd.
På plats var också Vattenfalls vd Anna Borg som betonade att det är konventionell teknik som Vattenfall kommer satsa på.
– Det blir traditionell teknik med lättvattenreaktorer och samma bränsle som vi har i våra befintliga reaktorer.
Ska samhället producera dubbelt så mycket el kan vi i industrin inte bara stå vid sidan om.
Satsningen kommer Vattenfall göra tillsammans med Industrikraft, vars ordförande Tom Erixon (vd på Alfa Laval) också var med på seminariet.
– Ska samhället producera dubbelt så mycket el kan vi i industrin inte bara stå vid sidan om. Vi måste hjälpa till att få igång den här satsningen över tröskeln.
Anna Borg lyfte också vikten av samarbete.
– Det är viktigt att vi krokar arm med industrin så att vi kan takta rätt. Det här kommer bli ett av de största infrastrukturprojekten i svensk historia, konstaterade Anna Borg.
Här kan du kolla på alla seminarier och debatter på Arena Energi.
