1. ”Den stora massan är inte elnördar, de vill bara ha enkelhet”
"Ska det behövas en doktorsexamen för att förstå sin elräkning? "Det var rubriken på en av onsdagens första seminarier på Arena Energi under ledning av ekonomijournalisten Claes Hemberg (som nyligen skrivit en rapport i detta ämne).
För elkunderna blir det allt fler moment att hålla reda på, som kvartshandel och effekttariffer. Hur förenklar man allt detta för kunderna var frågan?
– Det är klart att det är komplext. Kvartshandel kan vara ett gissel, liksom effekttariffer. Och tillsammans blir det svårt. Men vi jobbar för att göra det enkelt, ofta tillsammans med våra kunder, sa Malin Flysjö, vd på Göteborg Energis elhandelsbolag, och fick medhåll av Eons vd Johan Mörnstam:
– Den stora massan är inte elnördar, de vill bara ha enkelhet. Och där kommer digitaliseringen in. Vi har en app som ger smart styrning av till exempel din elbil och värmepump. Då behöver du inte bekymra dig, sa Johan Mörnstam.
-
Att vara bra på kundinformation är en konkurrensfördel.
På plats fanns också Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarna, som berättade om en vanlig frågeställning:
– Jag får många frågor av typen: Hur ska man göra med laddningen av elbilen om effektpriset är högt men elpriset lågt?
Den automatiserade lösningen på denna fråga kommer successivt utvecklas i de digitala tjänsterna, sa Johan Mörnstam:
– Det behövs teknikutveckling för att lösa målkonflikten mellan energi- och effektoptimering.
Och det finns ju redan nu pilotexempel på lösningar, vilket vi skrivit om tidigare i år.
Även Karin Alvehag, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen (Ei), deltog i diskussionen och berättade om Elpriskollen, myndighetens jämförelsetjänst för elpriser
– 45 procent av svenskarna känner till vår tjänst. Vi hade 450 000 besökare under 2024. Det är ungefär lika många som byter elavtal per år, sa Karina Alvehag som också berättade om de nya reglerna som gäller för information på elräkningar.
– Att vara bra på kundinformation är en konkurrensfördel.
2. ”Det är synd att det är så komplicerat, för vi behöver den här energin”
Känner du dig som en omvänd Don Quijote? Det var startfrågan från moderatorn och förre finske försvarsministern Stefan Wallin till Green Power Swedens vd Daniel Badman under seminariet ”Säkerhetsintressen i blåsten – går försvar och vindkraft att förena”.
Frågan är berättigad efter de senaste årens avslag – både till land och havs.
– Det geopolitiska läget kan förklara en del av utvecklingen. Men jag tycker att vi måste komma ifrån idén om att det antingen är rött eller grönt. Vi måste hitta fler gula diskussioner: alltså ytor som inte är perfekta för vindkraft men där det nog ändå går att bygga en vindkraftspark, sa Daniel Badman.
– På hög nivå har vi bättre dialog än någonsin med Försvarsmakten. Men sedan talar siffrorna sitt tydliga språk. På projektnivå har vi inte lyckats.
På scenen fanns också Helén Pettersson (s), som sitter i försvarsutskottet:
– Avslagen innebär enorma summor pengar, tid och energi som lagts ned. Snart kommer bolagen inte orka mer. Jag vill inte lägga skulden på försvaret utan det handlar om den politiska styrningen.
Fredrik Svartengren, enhetschef på Energimyndigheten, trodde inte på några snabba förändringar.
– Inget kommer ändras innan Försvarsmakten har en anledning att ändra på sitt arbetssätt. Försvarsmakten måste i så fall ha en uppgift att göra detta på ett annat sätt och det har de inte. De har fullt upp med att rusta upp.
Jag önskar att vi skulle få veta var det är grönt ljus för då skulle vi kunna sätta igång snabbt.
Toni Kekkinen, ansvarig för sol- och vindkraft på Fortum (arrangerande företag av seminariet) skulle vilja ha mer klarhet i försvarets överväganden innan avslag.
– Det är så många delar i en vindkraftsetablering: att hitta en sajt, gå igenom tillståndsprocesserna, det kommunala vetot och så försvaret ovanpå det. Det är synd att det är så komplicerat, för vi behöver den här energin, sa Toni Kekkinen som inte höll med om Daniel Badmans liknelse med det gula trafikljuset.
–Det är ett ljus som jag inte gillar, då är det ju osäkert om man får köra. Jag önskar att vi skulle få veta var det är grönt ljus för då skulle vi kunna sätta igång snabbt.
Tyvärr var ingen från Försvarsmakten på plats för att svara på frågorna – men de hade fått frågan om att delta redan i april lät moderatorn meddela.
3. ”Omställningen är viktig för vår säkerhet”
Beredskapsfrågan är hetare och viktigare än på många decennier. Och många gånger ställs beredskap i motsatsställning till omställningen. Men det är en helt felaktig bild enligt deltagarna på seminariet ”Omställning + säkerhet = konkurrenskraft” som arrangerades av Luleå Energi.
– Det är väl en del som funderar på om omställningen verkligen rullar på. Och jag kan meddela att det är fullt ös uppe hos oss, sa Malin Larsson, vd på Luleå Energi.
– Vi har inget val. Det är viktigt för vår konkurrenskraft men också för viktigt för vår självförsörjningsgrad och vår säkerhet.
David Högnelid, chef för LKAB:s mineraldivision, berättade om LKAB:s nya demonstrationsanläggning för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå, en investering på 800 miljoner kronor.
– Fosfor är en av tre nyckelingredienser i mineralgödsel, som står för 50 procent av världens jordbruksproduktion och även används i bilbatterier. Europa importerar 90 procent av sin fosfor idag – det här är ju ett sätt att minska beroendet av Kina och stärka självförsörjningen.
En central del i den norrländska utvecklingen är förmågan till samarbete och att bygga förtroende. Till exempel har Svenska kraftnät sänkt sina ledtider kraftigt, från 14 till 8,5 år, när de nu bygger ett mer robust stamnät i norr, bland annat tack vare det regionala samverkansforumet Agon som drivs i Länsstyrelsens regi.
Vi behöver en nationell strategi för detta – det kan jag sakna lite i politiken. Misslyckas vi i norra Sverige är risken att vi misslyckas i hela Sverige.
– Detta projekt har gjort att vi vågat starta våra projekt lite tidigare och ta lite mer risk, sa Peter Wigert, stf generaldirektör på Svk, och gav en eloge till landshövding Lotta Finstorp som stod bredvid.
– Det bästa man kan göra för att lösa utmaningar är att sätta människor vid samma bord – det gäller i alla sammanhang, sa Lotta Finstorp, vars myndighet nu jobbar med 45 parallella miljötillstånd.
På plats fanns också Energiföretagens vd Åsa Petterson som menade att utvecklingen i Norrland kan bli en ”Role model” för hela Sverige.
– Samtidigt är det viktigt att betona att det här är en nationell angelägenhet. Vi behöver en nationell strategi för detta – det kan jag sakna lite i politiken. Misslyckas vi i norra Sverige är risken att vi misslyckas i hela Sverige, sa Åsa Pettersson.
4. ”Fler branscher borde se vad fjärrvärmen gjort”
Fjärrvärmen har haft ett par tuffa år på sistone i spåren av höga biobränslepriser och låga elpriser. Hur ska man stärka dess roll? Det var nyckelfrågan i Telge Näts seminarium under eftermiddagen.
– Fjärrvärmen är kommersiellt utmanad. Men utan fjärrvärme skulle vi behöva ha 10 GW mer eleffekt i produktion och distribution, vilket motsvarar tio kärnreaktorer, sa Frank Strand, vd på Telge Nät som äger och utvecklar de kommunala näten runt Södertälje, bland annat för fjärrvärme och el.
Men framtidsutsikterna är utmanande. Det framgick när Marie Westrin, chef för energimarknader på Energimyndigheten, redogjorde för myndighetens långsiktiga scenarier.
– Det blir en stor minskning av värmebehovet fram till 2050 - med 15–40 procent – beroende på energieffektiviseringar och ett varmare klimat. Den tillkommande nybyggnationen kompenserar inte för det, sa Marie Westrin.
– Vi kommer gå ett bränslebaserat system till mer spillvärme och stora värmepumpar. Vi kommer också eventuellt få in kärnvärme i vissa system.
Vi behöver fortsätta att satsa på våra fjärrvärmenät. Men vi behöver satsa på nya metoder för att putta in värme i näten.
I den efterkommande panelen fanns också ett par fjärrvärmekunder.
– Vi tycker att fjärrvärmen är jättebra. Den kan bidra till att lösa våra hållbarhetsmål. Men vi vill ju bidra med våra nyttor också, till exempel hur vi utnyttjar spillvärme och flex. Vi vill gärna ha en bättre dialog så att vi kan påverka våra kostnader, sa Caroline Ödin, energistrateg på Fabege som äger ett hundratal fastigheter i Stockholmsområdet.
Slutligen äntrade en politikerpanel in på scenen, där alla tre (från c, mp och kd) var rörande överens om vikten av fjärrvärme.
– Fjärrvärmen är ett föredöme. Fler branscher borde se vad fjärrvärmen gjort, sa Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för centerartiet.
Katarina Luhr, klimatpolitisk talesperson för miljöpartiet, menade att fjärrvärmen är jätteviktig.
– Vi behöver fortsätta att satsa på våra fjärrvärmenät. Men vi behöver satsa på nya metoder för att putta in värme i näten och även få med kunderna. Även elskatten skulle vi vilja ta bort snabbt, vilket hon fick medhåll för från övriga i panelen.
Här kan du kolla på alla seminarier på Arena Energi.
Johan Wickström
