I ett förrådsutrymme på Brunnshögsgatan 39 i Lund sitter ett par unga personer och skarvar färggranna elkablar. Kablarna ska inom kort installeras i den energiväxel som står i hörnet av rummet: ett 19-tumsrack med åtta orangea standardiserade uttag.
Energiväxeln är själva hjärtat i den innovativa lösning som företaget ViaEuropa nu installerat i de två angränsande byggnaderna. De inrymmer dels det kommunala fastighetsbolaget LKF:s huvudkontor, dels lägenheter med LKP:s parkeringshus och en Hemköpsaffär.
I energigemenskapens nya elsystem produceras, lagras och delas elen genom ett parallellt elnät – med energiväxeln som enda förbindelselänk ut till överliggande elnät. I energigemenskapen ingår 1 400 kvadratmeter solcellspaneler (307 kW), två batterier på 150 kWh och 16 elbilsladdare (16 x 3,7 kW).
Öppet energiprotokoll
Denna nya energigemenskap är en central del i projektet CoAction Lund som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Lund till 2030.
– Det är jag och Jonas Birgersson som tillsammans har utvecklat lösningen. Det är standardprodukter från fordonsindustrin härinne i lådan, säger Kim Malmberg Svedmark från företaget Elonroad som är den tekniska hjärnan bakom energiväxeln.
I energiväxeln konverteras växelströmmen till likström och vice versa med hjälp av kraftelektronik som sedan kan levereras ut i fastigheten. Kraftelektroniken styrs utifrån ett öppet energiprotokoll, med ungefär samma logik som Internet.
På ViaEuropas huvudkontor i centrala Lund skissar den gamle internetgurun Jonas Birgersson ut systemet på en whiteboard.
– Energiväxeln fungerar som en brandvägg med två sidor, ungefär som hur ip-adresser kan vara antingen lokala eller globala. Den levererar bara så mycket el som beställs när båda sidor är överens, säger Jonas Birgersson.
Det liknar en bredbandsanslutning till ett hushåll: det kommer in en kabel till en router som sedan kan överföra signalerna till ett obegränsat antal lokala enheter.
Likheter mellan bredband och telekom
Jonas Birgersson, som själv var med och byggde upp bredbandsnät under 1990-talet, tycker att det finns likheter mellan telekomsektorn och elnätsbranschen.
– Båda har en arkitektur som formades på slutet av 1800-talet. När vi ville utveckla bredbandslösningar på 1990-talet ville Telia begränsa internet eftersom det blev för trångt i telefonledningarna, men det har ju hänt en del sedan dess. Jag tror att elnätsbranschen kan utvecklas på liknande sätt, säger Jonas Birgersson.
– Det smarta här är att vi dels kan styra elen dit där den behövs, utan central styrning samt att det gör det möjligt att ansluta obegränsat med lokala energiresurser ut och samtidigt avlasta överliggande traditionella elnät.
När vi har räknat på det ser vi att vi kan minska elbehovet från det traditionella elnätet med 60 procent i det projektet.
Pilotprojektet i Brunnshög är det första som står på tur. Men i höst ska det skalas upp i ett projekt tillsammans med LKF i Lund.
– Då ingår ett helt kvarter med 10 byggnader. När vi har räknat på det ser vi att vi kan minska elbehovet från det traditionella elnätet med 60 procent i det projektet, säger Jonas Birgersson.
– Det här blir ett mycket mer kostnadseffektivt sätt att använda elnäten. Det stärker också beredskapen om det till exempel blir strömavbrott i överliggande nät.
Men hur blir det med säkerheten?
– Vi har testat systemet i två år i ett starkströmslabb så vi vet att det fungerar. Och vi följer Elsäkerhetsverkets regler, som är väldigt tydliga och bra, säger Jonas Birgersson.
”Bra att kunder engagerar sig”
På Kraftringen, som har ansvar för det lokala elnätet i Lund, tycker man att det är bra att fastighetskunder engagerar sig i omställningen och att man tillsammans kan utveckla lösningar som skapar nytta för energisystemet.
– I dagsläget vet vi inte hur de här energigemenskaperna kommer att fungera i ett systemperspektiv. Det finns många sätt att jobba med flexibilitet och det gäller att satsa på det som är bäst ur ett energisystemperspektiv, säger David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen.
– Inom ramen för CoAction Lund tas en modell fram för att undersöka vilken nytta energigemenskaper kan ha i elnätet. Då kommer vi ha ett bättre underlag för att kunna ta ställning.
Johan Wickström
