Det var 2019 som regeringen utsåg Gotland som pilotområde för att påskynda övergången till ett energisystem där värme, el och industri samverkar. Nu siktar Gotland på att ha ett fossilfritt energisystem till 2040, inklusive transportsektorn.
– Det innebär att det händer mycket inom energiområdet på Gotland. Ett exempel på en stor förändring är att cementtillverkaren Heidelberg i Slite installerar koldioxidinfångning (CCS), vilket leder till omkring en femdubbling av deras elbehov, säger Sofia Klugman, forskare på IVL som har lett två energirelaterade forskningsprojekt på Gotland: GotHeat och GotBio.
I GotHeat-projektet har man undersökt hur Gotlands värmesystem kan förbättras genom ett ökat samarbete mellan el- och industrisektorn för att bli mer effektivt och hållbart. Medan man i GotBio-projektet har tittat på hur biogas och vätgas kan användas långsiktigt samt hur deras biprodukter kan vara till nytta för både industri och transport. Båda projekten har omfattar scenarier med perspektiv fram till 2050.
Stoppad havsvindkraft påverkar analysen
– Dessa projekt avslutades vid årsskiftet och vi kan se flera intressanta resultat, som även går att tillämpa på andra områden i Sverige där energisystemet står inför stora förändringar i både behov och tillförsel, säger Sofia Klugman.
Något som påverkar resultaten är att regeringen i november förra året kom med beskedet att de stoppar 13 planerade vindkraftverk i sydöstra Östersjön, varav några låg utanför Gotland. Det påverkar även planerade industriprojekt på Gotland, vilka skulle få el från dessa vindkraftsparker.
– Nu ligger dessa vindkraftparker på is, men till 2050 är det inte omöjligt att det kan bli aktuellt med vindkraft till havs igen. Detta är ju en faktor som påverkar hela energisituationen på Gotland. Samma sak med Heidelbergs CCS-satsning, säger Sofia Klugman och fortsätter:
– Frågan är hur man ska förhålla sig till denna riktigt stora osäkerhet om man har någon verksamhet på Gotland, som exempelvis ett energibolag eller en industri.
Ett sätt att studera så här stora systemförändringar är genom energisystemmodellering, och IVL har tagit fram scenarier som ska omfatta de möjliga förändringarna. Där har de undersökt vad som är mest kostnadsoptimalt ur samhällsperspektiv för hela energisystemet.
I analysen har forskarna inkluderat restvärme från Heidelberg och eventuella nya industrier samt från urbana källor som livsmedelsbutiker. Resultaten visar dock att restvärme endast kommer att utnyttjas i Slite och Visby, genom fjärrvärmenätet. Stora mängder restvärme av lägre temperatur används inte i modellen.
– Men man kan samtidigt tänka sig att det kan finnas fler värden med en restvärmesatsning än bara kostnadsminimering. Det kan exempelvis vara att man vill höja självförsörjningsgraden på Gotland.
Om inte det byggs ut någon havsbaserad vindkraft ser vi att solvärme för fjärrvärme byggs ut i stor skala.
Skogsbränslen fasas ut
Resultaten visar också värmesektorn helt eller delvis (beroende på scenario) har fasat ut skogsbränslen, vilket idag står för omkring 70 procent av fjärrvärmeproduktion på Gotland. Den kommer huvudsakligen att ersättas med olika slags värmepumpar. Även enskilda fastigheter utanför fjärrvärmenätet kommer att domineras av värmepumpar.
– Eftersom beskedet att inte satsa på havsbaserad vindkraft kom väldigt sent i vårt projekt, så har vi i hälften av våra scenarier utgått från att det finns havsbaserad vindkraft. Det skulle ha lett till att det fanns billig el tillgänglig, vilket är förmånligt för värmepumpar.
– Om det inte byggs ut någon havsbaserad vindkraft ser vi att solvärme för fjärrvärme byggs ut i stor skala.
I GotHeat har man även gjort en hållbarhetsanalys för miljöfrågor och sociala frågor.
– Där ser vi det finns ett bra klimat för samarbeten på Gotland med exempelvis industrier och energibolag. Samtidigt lyfter många fram vikten att det behövs social acceptans för att bygga ny energiproduktion eller nya industrier, eftersom det kan påverka Gotlands attraktionskraft för boende och turister, säger Sofia Klugman.
Tredubblad biogasproduktion
I projektet GotBio har man använt samma datamodell som i GotHeat, men där har man dessutom lagt till transportsektorn samt biogasproduktion. Resultatet visar att det finns råvaror (gödsel) för att tredubbla biogasproduktionen från dagens nivå. Det skulle då kunna täcka så gott som hela busstrafikens bränslebehov samt hälften av godstrafiken på ön.
– Sjöfartens bränslebehov är cirka tio gånger större än den landbaserade trafiken på Gotland. Där klarar inte biogas att täcka detta. Men om man i framtiden återupptar planerna på stora vindkraftsparker till havs, så att el blir tillgänglig för produktion av sjöfartsbränsle, kan man tillverka vätgas till sjöfarten, säger Sofia Klugman.
Stora vindkraftsparker till havs i närheten av Gotland skulle ändra förutsättningarna i Gotlands energisystem väldigt mycket, enligt Sofia Klugman. Förutom bränsle till sjöfart skulle även annan elintensiv industri kunna etableras som exempelvis fossilfri konstgödselproduktion. Värmesektorn skulle också påverkas genom att det blir mer gynnsamt att använda värmepumpar, både till fjärrvärmeproduktion och i fastigheter utanför fjärrvärmenäten.
Ann-Sofie Borglund
