Miljöprövningen av den svenska vattenkraften går trögt. Det ursprungliga målet var att samtliga vattenkraftverk (runt 1 800) skulle miljöprövas fram till 2038 enligt den nationella plan som den dåvarande regeringen beslutade om 2020. Det handlar både om att klara miljövillkoren och värna vattenkraftens bidrag till elförsörjningen.
Men sedan den 1 januari 2023 har regeringen dock pausat omprövningen av vattenkraften och skjutit fram den i omgångar för att utreda konsekvenserna för elsystemet. Under tiden har Svenska kraftnät genomfört en konsekvensutredning och hösten 2024 skickade Klimat- och näringslivsdepartementet in en promemoria med föreslagna regeländringar.
En bättre avvägning mellan miljö och el
Den 26 maj i år beslutade regeringen om två förordningsändringar – från promemorian – som ska gälla från den 26 juni. De handlar om hur avvägningen mellan en bättre vattenmiljö och en nationell effektiv tillgång på el från vattenkraften ska gå till (se faktaruta).
Innan midsommar beslutade regeringen om ytterligare ett par förordningsändringar: bland annat om den metod som ska användas för att bestämma god ekologisk potential för en vattenförekomst och vilka förutsättningar som behöver vara uppställda för att en vattenförekomst ska anses ha ”en väsentligt ändrad fysisk karaktär”.
Förslagen ska, enligt Regeringskansliet, säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå genom att fullt ut nyttja det utrymme till undantag som EU-rätten tillåter.
De här förordningsändringarna är ett steg i rätt riktning, men det behöver bli väsentligt mycket tydligare för att prövningen ska vara i linje med det ursprungliga beslutet.
Oro inom vattenkraftsbranschen
Inom vattenkraftsbranschen råder dock en oro för att de åtgärder som regeringen nu vidtar inte tillräckligt tydliga, till exempel vad som kommer att gälla för Natura 2000-områden. Samtidigt har Vattenkraftens miljöfond, som finansierar miljöanpassning enligt den nationella planen, nyligen meddelat att de förlängt pausen för utbetalningar och stopp för nya projekt till åtminstone den 1 september 2025.
Ett av företagen som berörs av besluten är Tekniska verken i Linköping.
– Jag delar den oro som branschen känner, även om vi just nu ligger lite bättre till än de som ska prövas i närtid. Vi hade några anläggningar som skulle ha lämnats in 2023, men de ingick i ett paket med anläggningar som vi sålde för några år sedan, säger Ola Palmquist som är affärsenhetschef på Tekniska verken i Linköping.
Efterlyser tydligare styrning
Det fanns en anledning till att regeringen satte stopp för de prövningar som hade kommit igång, menar Ola Palmquist, eftersom de inte har fungerat bra.
– De här förordningsändringarna är ett steg i rätt riktning, men det behöver bli väsentligt mycket bättre och tydligare för att prövningen ska vara hållbar och i linje med det som var det ursprungliga beslutet – det vill säga max 1,5 TWh produktionsförlust för alla miljöåtgärder och effektiva prövningar, säger Ola Palmquist.
– Det var grunden och andemeningen för regeringsbeslutet 2020. När detta sedan omsatts i förordningar och föreskrifter har denna andemening inte följt med. Till exempel att 1,5 TWh inte setts som ett tak utan som ett riktvärde.
Den långa pausen i omprövningarna har egentligen inte påverkat Tekniska verken så mycket, med tanke på att de anläggningarna som låg närmast till för omprövning är sålda, berättar Ola Palmquist, men han har förståelse för de problem som kan uppstå för dem som ska lämna in sina ansökningar inom kort.
– Vi hade kommit ganska långt med arbetet för de anläggningarna som såldes och det arbetet togs ju över och vidare av den nya ägaren. På så sätt har vi varit inne i arbetet med omprövningarna. Vi är också med i olika branschsamarbeten och tar del i vad som händer på det sättet. Jag förstår dem som ska lämna in ansökningar i närtid, det är jättesvårt att veta vad man har att förhålla sig till.
Utifrån vad vi har hur prövningarna genomfördes innan pausen så tror jag inte att det finns någon chans att de 10 miljarderna kommer att räcka.
Osäker på om pengarna räcker
Energibranschen har satt av 10 miljarder i Vattenkraftens miljöfond för att miljöanpassa vattenkraften, tror du att pengarna kommer att räcka?
– Utifrån vad vi har sett hittills av hur prövningarna genomfördes innan pausen så tror jag inte att det finns någon chans att de 10 miljarderna kommer att räcka.
Ola Palmquist poängterar att om miljöprövningen ska fungera långsiktigt, måste kraven på 1,5 TWh verkligen hållas.
– Det är inte helt lätt eftersom det är en summering av åtgärder som sker på många olika håll och beslut i olika domstolar och så vidare. Därför behöver det finnas en tydlig styrning om vilka förluster som tillåts i respektive huvudavrinngsområde (HARO) eller ännu hellre på prövningsgruppsnivå, säger Ola Palmquist.
– Risken är annars att 1,5 TWh-nivån bara blir ett riktvärde och när man summerar utfallet av miljöprövningarna, som ju görs av fem olika domstolar, visar det sig att det verkliga utfallet blir något helt annat. Då är skadan redan skedd.
Nya förordningar inom vattenkraften
Regeringen har nyligen beslutat om ett antal förordningsändringar för att bidra till att omprövningen av vattenkraften ska bli acceptabel ur ett elsystemperspektiv.
De länsstyrelser som är vattenmyndigheter måste nu se över klassificeringar och miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster. Vattenmyndigheten ansvarar för att göra en bedömning om en vattenförekomst kan klassificeras som kraftigt modifierad. De här bedömningarna ska ske under den samverkan som sker innan verksamhetsutövare ska skicka in sin ansökan om omprövning.
Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten får i uppdrag att se över HARO-värdena (HARO står för huvudavrinningsområde). Myndigheterna ska även ta fram en vägledning till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter som ska visa på hur de ska beakta en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraften.
Marie Kofod-Hansen
