Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Årets vätgaskonferens: ”Vi måste skapa helt nya värdekedjor”
Under veckan var det dags för årets stora vätgaskonferens, som gick av stapeln på Münchenbryggeriet i Stockholm. För de drygt 350 deltagarna väntade ett matigt tvådagarsprogram inklusive workshop om hur Sverige ska bli världsbäst på vätgas till 2035, ledd av Cecilia Wallmark, professor och vätgasnestor vid Luleå tekniska universitet.
Det är en bit till målbilden dock, även om utvecklingen till viss del tagit några steg framåt under året. Bland annat händer det en del på myndighetsområdet. Till exempel berättade Energimarknadsinspektionens expert Lars Tedebrand om myndighetens arbete med gasmarknadspaketet, som ska träda i kraft i augusti nästa år och som även täcker vätgas.
– Det har varit en stor utmaning att utforma lagregler för vätgas utifrån EU-direktiven, men vi har försökt vara så tydliga som det går, sa Lars Tedebrand.
Men utmaningarna med kostnadsgap till fossila bränslen, brist på finansiärer och otillräckliga styrmedel kvarstår.
– Sverige behöver en vätgasstrategi. Vi är ett av få länder som inte har någon strategi. Nån form av målstyrning behövs, sa Anna Wolf, ansvarig för vind- och solkraft på Energiföretagen som i år var huvudarrangör för konferensen tillsammans med Energiforsk, Rise, Liquid Wind, Vätgas Sverige, Energigas Sverige och Luleå tekniska universitet.
En annan utmaning handlar om att skapa nya värdekedjor.
– Vi har underskattat komplexiteten att bygga en ny värdekedja. Det är helt nya värdekedjor som måste skapas och de görs inte över en natt, sa Björn Aronsson, vd på Vätgas Sverige.
För att råda bot på det mörka läget hade Malin Strand en kollektiv KBT-session för att reda ut problemen och fokusera på det som fungerar.
– Vi har ett klubbat 2040-mål i EU och flera projekt är på gång i Sverige. En del är försenade men de är på rull. Vi måste nå acceptans i det faktum att det inte finns någon annan väg än att ställa om, konstaterade Malin Strand.
Och på vissa håll händer det onekligen spännande saker. Till exempel i Ånge som vi skrivit om tidigare. Här fortsätter planeringen för en ny flygbränslefabrik med full kraft, berättade Erik Lövgren, kommunalråd i Ånge.
– Vi har redan säkrat 750 MW el till fabriken som kommer dra 500 MW. Det kommer produceras 90 000 ton hållbart flybränsle (e-Saf) per år här från 2031 om planerna går i lås, sa Erik Lövgren.
Men något investeringsbeslut finns inte än. Och det gäller många vätgasprojekt även globalt konstaterade Amelia Pizzaro från IEA och lyfte fram regulatoriska barriärer och utmaningar i sin globala utblick. Om alla vätgasplaner går i lås kan 37 miljoner ton grön vätgas komma ut på marknaden till 2030 globalt (jämfört med årsbehovet som ligger på runt 100 miljoner ton).
Men bara i en knapp tiondel av dessa projekt är investeringsbesluten klara, enligt IEA.
Ett av företagen som har fått igång verkstaden är Lhyfe som utvecklar, bygger och driver vätgasprojekt runt om i Europa. Även i Sverige har de ett par projekt på gång, bland annat i Trelleborg och Vaggeryd.
Företagets Sverigechef Sara Wihlborg gick igenom framgångsfaktorerna i övriga länder och pekade bland annat på reduktionsplikt i Tyskland, offentliga medel som täcker mellanskillnaden i Nederländerna och en Cfd-mekanism (contract for difference) där staten går in och täcker kostnadsgapet mot fossila bränslen i Storbritannien.
– I Sverige skulle vi behöva en nationell kvot för grön vätgas, tydliga produktionsmål samt någon form av riskdelning genom Cfd-kontrakt. Vi måste få igång en efterfrågestimulans, sa Sara Wihlborg.
2. Nytt projekt ska testa V2G i stadsmiljö – först i Sverige
Antalet projekt inom V2G (vehicle-to-grid) har ökat markant på sistone. I veckan meddelade parkeringsföretaget Dukaten i Linköping att man ska testa tekniken i stadsmiljö med verksamhetsbilar, vilket man blir först med i Sverige enligt företaget. Det är ett Vinnovafinansierat projekt som ska genomföras tillsammans med forskningsinstitutet VTI, där även Tekniska verken och Bixia ingår med sin energiexpertis.
Projektet kommer att använda parkeringsövervakningsbilar i ett av Dukatens parkeringshus i Linköping och koppla upp dem med dubbelriktad laddning. Det gör det möjligt att ladda fordonen när elen är billig och mata tillbaka el vid hög belastning. Eftersom fordonen används enligt fasta rutiner och står parkerade på förutsägbara tider är de perfekta för att testa hur tekniken fungerar i praktiken.
– Den genomsnittliga bilen används bara fem procent av tiden. Genom att låta bilar agera batterier på hjul när de ändå står parkerade kan vi göra dem till en energiresurs, säger Mattias Nilsson, mobilitetschef på Dukaten, som är initiativtagare till projektet.
Projektet startar i januari 2026 och pågår till mars 2029. Budgeten är 11,3 miljoner kronor, varav 5,2 miljoner kronor kommer från Vinnova.
3. Öresundskraft lanserar nya flexmöjligheter för företag
I veckan lanserade Öresundskraft ett nytt flexerbjudande för företag: IndustriFlex. Tjänsten genomförs med den tekniska samarbetspartnern Skye som ska hantera styrningen av tekniken.
– Med IndustriFlex kan företag bidra med kapacitet när det behövs som mest – utan att göra några större investeringar, något som ger både klimatnytta, affärsnytta och samhällsnytta. Det är en win-win för alla, säger Niklas Lewéus, strategisk Key Account Manager på Öresundskraft, i en presskommentar.
IndustriFlex riktar sig till verksamheter med minst 0,3 MW flexibel kapacitet. Typiska deltagare är industriföretag, lantbruk, växthus samt lager- och logistikföretag. Vanlig utrustning att styra är bland annat torkar, kylmaskiner, elpannor och växthusbelysning.
– Det kan vara svårt för en företagare att veta hur mycket flexibilitet man har att tillgå. I regel har dessa verksamheter en årsanvändning på runt 1 GWh, eller en nätanslutning på minst 400 ampere. Vi finns här för att hjälpa till om man är nyfiken, säger Niklas Lewéus.
Läs mer om IndustriFlex.
4. Umeå Energi fick Europaguld i strategisk kommunikation
I vårt nyhetssvep i vecka 47 noterade vi att Umeå Energi blivit nominerade till fyra priser på den internationella kommunikationsgalan European Excellence Awards. Bakgrunden är företagets kommunikationsarbete efter det stora strömavbrottet i slutet av november 2024 som påverkade drygt 5 000 kunder.
Efter prisutdelningen i Berlin i veckan står det klart att det kommunala energibolaget knep ett av gulden, i kategorin Brand Relationship.
– Detta är lika mycket kundernas pris som vårt. Under avbrottet såg vi hur människor hjälpte varandra och hur dialogen med oss hölls konstruktiv trots utmaningarna. Det är vi oerhört tacksamma för, säger Carina Fält, områdeschef för kund och kommunikation på Umeå Energi.
Kategorin Brand Relationship fokuserar på strategisk kommunikation som bygger långsiktiga och förtroendefulla relationer mellan företag och kunder. I kategorin tävlade Umeå Energi mot Philips, McDonald’s, GN Hearing och Green Club.
5. Tio kommuner får stöd till värmeberedskap
För ett knappt år sedan kunde kommuner söka finansiellt stöd för investeringar i reservkraft från Energimyndigheten, och totalt 60 kommuner har nu fått 1,6 miljoner kronor vardera för denna energisatsning.
I veckan meddelade Energimyndigheten att man nu breddar satsningen så att även värmeberedskap inkluderas. Tio kommuner har nu fått 4,5 miljoner kronor var i investeringsstöd. Stödet ska användas till åtgärder som säkrar värmeförsörjningen – till exempel mobila värmepannor eller kaminer – som ska användas vid kommunala trygghetspunkter, det vill säga bemannade samlingsplatser som erbjuder stöd vid kris eller krig.
– Satsningen stärker de deltagande kommunernas förmåga att hantera störningar och kriser och bidrar till att bygga vårt totalförsvar, säger Ella Kilim, chef för avdelningen energiberedskap på Energimyndigheten.
De tio kommunerna som får värmepengar är: Nordmaling, Ragunda, Tierp, Strängnäs, Gotland, Huddinge, Linköping, Västervik, Halmstad och Alvesta.
Veckans citat:
Jag har inte tänkt låtsas som att vi inte förtjänar kritik här. Jag tycker att vi gör det. Men jag pantar mitt namn på att de här pengarna inte kommer att brinna inne.
Energi- och näringsminister Ebba Busch svarar på en interpellationsfråga i riksdagen angående de 340 miljoner kronor som är avsatta i årets budget för pengar till kommuner som säger ja till vindkraft. Citat är hämtat från Altinget.se.
Johan Wickström
