Kraftlyftet är regeringens satsning för att stärka leveranssäkerheten och kapaciteten i det svenska elsystemet i närtid. I veckan släppte regeringen förordningen till detta stöd som främst ska gå till åtgärder i södra Sverige, elområde 3 och 4, men även lokalt till övriga elområden där behoven är som störst.
Stödet får beviljas till investeringar i biokraftvärmeverk (även uppgraderingar i befintliga anläggningar), gasturbiner som drivs med förnybara bränslen och småskaliga vattenkraftverk (upp till 10 MW) samt till energilagringsanläggningar i anslutning till elproduktion. De genomförda åtgärderna ska vara klara senast den 31 december 2031.
Energimyndigheten hanterar stödet
Det blir Energimyndigheten som kommer administrera stödet, som även till viss del kan betalas ut under planerings-och byggfasen och inte bara efter att åtgärden är slutförd.
– Kraftlyftet bidrar med att säkra tillgången på el till svenska hushåll och företag där och när den behövs. På längre sikt behövs kärnkraft, men Kraftlyftet kommer att stärka leveranssäkerheten i kraftsystemet på kort sikt. Det är särskilt viktigt för att åtgärda den ansträngda situationen i södra Sverige, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
En välkommen åtgärd
På Energiföretagen är man positiv till Kraftlyftet.
– Det är välkommet att stödreglerna nu kommit på plats och att regeringen lyssnat på branschens synpunkter om att prioritera åtgärder i södra Sverige (elområde 3 och 4) men också lokalt i övriga elområden där behoven är som störst, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.
– Det är också bra att färdigställandetiden för stödberättigade projekt förlängts med två år till utgången av 2031 för att beakta de långa ledtider det är i större utbyggnadsprojekt
Även på Svebio välkomnar man det nya stödet
– Det är positivt att biokraftvärmen tydligt omfattas. Kraftvärmen är planerbar, bidrar med både el och värme och kan stärka effektbalansen där behoven är som störst – inte minst i södra Sverige. Samtidigt är det avgörande att utlysningen utformas så att investeringar kan komma igång snabbt, säger Anna Törner, vd på Svensk Bioenergi.
Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026, och en första utlysning väntas komma i början av 2026
Johan Wickström
