I somras publicerade Naturvårdsverket preliminär statistik över koldioxidutsläppen i Sverige under 2024. Här konstaterade man bland annat att den långsiktiga trenden med sjunkande inhemska utsläpp nu hade brutits efter nästan 30 års nedgång (med undantag för 2010 efter finanskrisen).
Under 2024 ökade de svenska koldioxidutsläppen med 3,3 miljoner ton, eller 7 procent, upp till 47,5 miljoner ton. Och nu i veckan har Naturvårdsverkets slutliga klimatstatistik kommit, vilken bekräftar de preliminära resultaten. Här har man också dykt ner djupare i respektive sektor.
Här är fem fakta från Naturvårdsverkets slutliga utsläppsstatistik för 2024.
1. Transportutsläppen ökade mest
Allt sedan 2010 har utsläppen inom transportsektorn minskat stadigt genom effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel. Men denna trend bröts 2024 då utsläppen från transportsektorn ökade med 21 procent (2,95 miljoner ton), upp till 16,8 miljoner ton.
Den främsta anledningen är den sänkta reduktionsplikten som medförde en lägre inblandning av biobränslen i bensin och diesel och därigenom ökade utsläppen från vägtrafiken. Inrikes transporter står nu för drygt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp.
Enligt Sveriges etappmål för inrikes transporter ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 70 procent, cirka 14,5 miljoner ton, till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen minskat med knappt 20 procent eller 4 miljoner ton.
2. Avfallsförbränningen försämrade läget för energisektorn
De totala koldioxidutsläppen från el- och fjärrvärmesektorn steg med 4 miljoner ton. Det är en ökning med 6 procent sedan året innan och beror främst på ökade utsläpp från förbränning av avfall – där plasten är den stora boven. Utsläppen från avfallsförbränning står för 81 procent av energisektorns utsläpp.
Sedan 1990 har energisektorn minskat sina koldioxidutsläpp med 37 procent, trots att fjärrvärmeproduktionen ökat med omkring 50 procent. Förklaringen beror främst på övergången från fossila bränslen till biobränslen i fjärrvärmesektorn.
3. Industriutsläppen minskade med 4 procent
Industriutsläppen under 2024 uppgick till 14,1 miljoner ton, vilket är en minskning med drygt 4 procent sedan 2023. Förändringen beror bland annat på underhållsstopp i järn- ocg stålindustrin samt på låg efterfrågan på cement.
Industrisektorn står för knappt en tredjedel av Sveriges utsläpp. Merparten kommer från järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier.
4. Oförändrat läge i jordbrukssektorn
Jordbrukssektorns utsläpp har varit på en relativt jämn nivå de senaste 20 åren. 2024 låg koldioxidutsläppen på knappt 6,3 miljoner ton, en minskning med 0,3 procent jämfört med året innan. Utsläppen består främst av metan och och lustgas från djurens fodersmältning och från gödeselhantering.
Sedan1990 har jordbrukets utsläpp minskat med knappt 14 procent, främst tack vare effektivisering och minskad djurhållning. Idag står sektorn för drygt 13 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
5. Skogen binder allt mer koldioxid
Under en lång följd av år minskade nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark, men under de senaste åren har den negativa trenden vänt och upptaget har ökat. Det totala nettoupptaget av koldioxid uppgick till 54 miljoner ton 2024, en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023.
Ökningen har framför allt skett i träden på skogsmark. Där var nettoupptaget 32 miljoner ton 2024, vilket kan jämföras med 2020 då nettoupptaget låg på 5 miljoner ton. Förklaringen är ökad tillväxttakt i träden kombinerat med låg avverkningstakt.
Läs mer om statistiken här.
Johan Wickström
