Senast den 1 januari 2027 måste alla elnätsföretag ha infört en effektavgift för sina kunder. Syftet är att dämpa effekttopparna och att kunna använda elnätet mer effektivt. Men det handlar också om att kunder som belastar systemet mest under topparna också ska betala en större del av kostnaderna.
Under 2024 införde Tekniska verken en ny prismodell för kunder med huvudsäkring 16–63 ampere i Katrineholm och i Linköping. Och i år har den även införts i Mjölby.
I effektavgiften har Tekniska verken valt att utgå från kundens medeleffektanvändning per timme.
– Det är en väldigt viktig pedagogisk detalj som vi har informerat och pratat med våra kunder om, för det finns kunder som varit oroliga för att de blir ekonomiskt straffade om de sätter på kaffebryggaren under några minuter, berättar Christian Andersson, affärsutvecklare på Tekniska verken, och fortsätter:
– Kunden faktureras en effektavgift utifrån medelvärdet av månadens fem högsta effekttoppar, från skilda datum.
Två varianter
Prismodellen finns i två varianter – en standard och en som heter alternativ.
– Vår standardmodell används av 98 procent av våra kunder, medan det är en liten grupp som valt den spetsigare modellen. Det är kunder som vill styra så mycket som möjligt av sin effektanvändning till nattetid för att vi har olika priser dag och natt i den alternativa prislistan, förklarar Christian Andersson.
Vi ser att elnätskunderna är engagerade och att de tillsammans gör betydande skillnad i effektuttagen. Däremot är det svårt att dra slutsatser hur enskilda kunder påverkar och påverkas.
Nu har Tekniska verken gjort en uppföljning av effektavgiften i Linköping. Den visar att de 34 000 elnätskunder som berörs av den nya prismodellen har minskat sina kostnader med i genomsnitt 6 procent. Vid en tidigare mätning i Katrineholm var minskningen 3 procent.
– Vi ser att elnätskunderna är engagerade och att de tillsammans gör betydande skillnad i effektuttagen. Däremot är det svårt att dra slutsatser hur enskilda kunder påverkar och påverkas, säger Christian Andersson.
Elbilsägarna sparar mest
Tekniska verken har också särskilt följt en grupp elbilsägare och i Linköping omfattar det 1 800 elbilskunder. Dessa elbilarsägare har minskat sin gemensamma maximala effektanvändning med 7 procent. Det motsvarar omkring 1 MW eller i snitt drygt 0,5 kW per kund. I Katrineholm minskade 450 elbilsägare i snitt den maximala effektanvändningen med 10 procent.
– Om alla våra elnätskunder i Linköping skulle minska sin maximala effektanvändning med 0,5 kW skulle det ge plats för 4 000 nya villor i vårt befintliga nät, vilket är mycket, säger Christian Andersson.
– En annan slutsats är att vi ser att våra stora kommunikationsinsatser inför den nya prismodellen har gett resultat. Det märks också genom att vi inte har fått så många frågor i vår kundtjänst, säger han.
Men att pedagogiskt förklara en ny prismodell som är kopplad till effektuttaget är en utmaning för såväl Tekniska verken som branschen menar Christian Andersson.
Breda kommunikationsinsatser
Tekniska verken har gjort allt från breda kommunikationsinsatser i bland annat sociala medier till självservicetjänster där kunderna på individnivå kan se vad förändringen innebär och där de kan ta del av sin prisprognos och sina effekttoppar. På företagets hemsida finns det också information i såväl text som film.
– Det har varit en slags folkbildning, för många vet inte vad effekt är, så en initial viktig del i kommunikationen har faktiskt varit att börja på en basnivå och förklara skillnaden mellan effekt och energi, säger Christian Andersson.
– Energimarknadsinspektionens föreskrifter har varit väldigt öppna för tolkningen hur elnätsbolagen exakt ska konstruera sin prismodell. Det har lett till väldigt många olika konstruktioner av prismodeller, vilket är synd. Jag tror att om branschen hade varit mer samspelta kunde vi ha dragit nytta av varandras kommunikation och hjälpt varandra med denna kunskapsresa.
Den öppna tolkningen har lett till att Energimarknadsinspektionen (Ei) nu har kommit med tydligare vägledningar och ställningstaganden kring prismodellerna.
– Detta gjordes efter att de kommit med föreskriften. Det innebär att vi som var tidiga med att införa nya prismodellerna nu måste justera dem, vilket är olyckligt, säger Christian Andersson.
Vi kommer att dela in dygnen i olika timperioder där effekt kostar olika mycket, vilket speglar den faktiska belastningen i respektive nät hos oss.
Anpassar modellen ytterligare
För Tekniska verken innebär detta att de behöver göra om delar av sin prismodell, för Ei anser inte att deras prismodell är tillräckligt spetsig och tidsdifferentierad. Företaget jobbar nu med att anpassa prismodellen genom att justera effektavgiften till den 1 januari 2027. Då kommer det enbart att finnas en prismodell och inte två varianter som idag.
– I den justerade effektavgiften kommer vi att ha olika priser beroende på månad, veckodag och ner på timnivå. Vi kommer att dela in dygnen i olika timperioder där effekt kostar olika mycket, vilket speglar den faktiska belastningen i respektive nät hos oss.
Idag är kundernas kostnad för effekt hos Tekniska verken lika mycket varje timme, varje dag under en hel månad. Skillnad förekommer bara mellan vinter- och sommarmånader.
– Vi har idag alltså en ganska trubbig effektavgift. Den justerade avgiften kommer bli mer spetsig och följer nätets belastning som är olika under dygnets 24 timmar.
– Vi kommer att dela in prisnivåerna i låg, mellan och hög. Så då kommer det ge ett incitament till kunderna att flytta bort effektanvändning från specifika timmar då våra nät är mest ansträngda. Denna prismodell blir inte lika enkel som den vi har nu, men blir förhoppningsvis ännu mer träffsäker, avslutar Christian Andersson.
Ann-Sofie Borglund
