Det är en sen och krispig oktoberdag när Stockholm Exergis vd Anders Egelrud blickar ut mot den tidigare bränslelagringsplatsen bredvid Värtahamnen i Stockholm. Nu har flera av de gamla oljecisternerna monterats ned för att ge plats åt en av världens första storskaliga koldioxidinfångningsanläggningar vid ett kraftvärmeverk (bio-CCS).
Här pågår schaktning och pålning inför etableringen av den nya anläggningen som ska kunna avskilja 800 000 ton koldioxid per år från Värtaverket från och med slutet av 2028. Då ska de första leveranserna skeppas iväg till Norge för permanent lagring på Nordsjöns botten.
Vid anläggningen kommer två stycken torn – en så kallad desorber och en absorber – som är omkring 100 meter höga att byggas. Längs vattenkanten byggs åtta stycken, 30 meter höga cisterner. Där ska koldioxiden korttidslagras i väntan på att lastas på fartyg.
Nedanför oss löper biltrafiken till och från Lidingö på i jämn ström
– Ovanför vägen här ska vi lyfta på en bro där rören från fjärrvärmeverket ska läggas. Här kommer rökgasen gå i ett rör med sex meter i diameter till infångningsanläggningen där nere, säger Anders Egelrud och pekar på byggarbetsplatsen nedanför.
Visst är det en utmaning att gå i bräschen för en ny industri. Ingen har gjort det här tidigare, men jag hoppas verkligen att det blir fler svenska projekt snart.
Vann den statliga auktionen
Det var i mars 2025 som Stockholm Exergi tog investeringsbeslutet efter att ha vunnit den statliga auktionen för koldioxidinfångning, vilket ger företaget cirka 20 miljarder kronor i stöd under en 15-årsperiod från det att koldioxiden börjar fångas in.
Men det finns också en rejäl kommersiell affär bakom investeringen. Bland annat har den globala it-jätten Microsoft köpt utsläppskrediter motsvarande cirka fem miljoner ton negativa utsläpp.
– Det här ger ett till ben till vår fjärrvärmeaffär. Men visst är det en utmaning att gå i bräschen för en ny industri. Ingen har gjort det här tidigare, men jag hoppas verkligen att det blir fler svenska projekt snart, säger Anders Egelrud när vi fortsätter intervjun på huvudkontoret intill.
Att det är just Stockholm Exergi som tar täten i bio-CCS-utvecklingen är kanske ingen överraskning. Det är ett av Sveriges största fjärrvärmeföretag och därtill ett av de mer publika och innovativa på den ganska anonyma värmemarknaden.
– Vi introducerade Öppen fjärrvärme för våra kunder redan 2012 för att ta tillvara restvärmen från andra företag. Och vi har också länge haft lösningar för att kunderna ska kunna värmeoptimera sina anläggningar och lägenheter. Vi utvecklar nya tjänster allt eftersom, förklarar Anders Egelrud.
Anders Egelrud
Ålder: 60.
Bor: Åkersberga utanför Stockholm.
Familj: Sambo och två vuxna barn samt två vuxna bonusbarn.
Gör på fritiden: Gillar att vara ute mycket, både att vandra och jaga med vår hund. Springer och cyklar. Fixa hemma och vara med familjen och vänner.
Energitips: Isolera taket (värmen stiger uppåt) och ha bra fönster. Minska duschtiden.
Stigande bränslepriser
Det kanske kan behövas med tanke på den tuffa konkurrensen på värmemarknaden. Under de senaste åren har skenande bränslepriser lett till kraftiga prishöjningar hos många fjärrvärmebolag, så även Stockholm Exergi.
– Biobränslepriserna steg oerhört kraftfullt efter Ukraina och har inte återhämtat sig, även om det är en mer stabil prisbild nu. Det har varit en tuff tid, men vi ansluter många nya kunder. Fjärrvärme är fortsatt ett attraktivt alternativ, säger Anders Egelrud som dock tycker att fjärr- och kraftvärmen är styvmoderligt behandlad.
– Det är ju en hörnsten i energisystemet och avlastar elsystemet med 10 GW vintertid. Men det är också en plattform för en mängd andra produkter och tjänster, till exempel avfallshantering.
Fjärrvärmen är på något sätt lite osynlig och har tagits för given, menar Anders Egelrud.
– Politikerna kan se att fjärrvärmen behövs men har inte infört de regler som krävs för likvärdiga villkor. I det korta perspektivet handlar det om att sänka energiskatten för fjärrvärmeproduktion och att se till att Boverkets byggregler blir mer teknikneutrala.
Samtidigt finns det många utmaningar, till exempel ökad konkurrens om skogsbränslen och tuffare krav från EU-håll när det gäller bränsleuttag. Hur ser du på det?
– Kraven på bränsleuttag kommer från många håll, men framför allt från medvetna och ofta starka kunder i morgondagens bioekonomi. För att möta upp mot dem och säkerställa att Sverige blir ledande också i framtiden behöver vi öka transparensen och spårbarheten i värdekedjan.
Politikerna kan se att fjärrvärmen behövs men har inte infört de regler som krävs för likvärdiga villkor.
Uppvuxen i Storuman
Skogsmiljön ligger nära Anders Egelruds rötter. Han är uppvuxen i Storuman, några mil utanför Tärnaby, med naturen inpå knuten. Intresset ör energifrågor växte fram successivt och efter en kombinerad ingenjörs- och ekonomutbildning i Umeå ”pratade han sig in” på Vattenfall, där han gjorde sitt examensarbete och sedermera fick en anställning.
– På Vattenfall fick jag testa på det mesta från dataanalys till säljare och projektledare. Det var en mycket nyttig erfarenhet för mig, säger Anders Egelrud.
Därefter väntade ett jobb som marknadschef på Gullspångs Kraft i Örebro – ett av de större elproduktionsbolagen under denna tid. Efter olika sammanslagningar uppgick detta företag senare i Fortum, och det var där karriären tog rejäl fart.
Anders Egelrud var vd för Fortum Värme från 2006 ända fram till 2018 då Stockholm Exergi bildades, då han tog över vd-posten även där. 2021 sålde Fortum sin andel och företaget ägs idag till 50 procent av Stockholms stad och 50 procent av Ankhiale – ett konsortium bestående av pensionsfonder.
– Våra ägare har två saker gemensamt – det är långsiktighet och hållbarhet, konstaterar Anders Egelrud som nu alltså är inne på sitt tjugonde år som vd.
– Det är en enorm utveckling som skett under den här tiden. Jag har varit med och byggt ut fjärrvärmen i 16 orter i Norge och Sverige. Men fortfarande tror jag att många inte riktigt förstår dess strategiska betydelse. Utöver att avlasta elsystemet är ju fjärr- och kraftvärmen även en central del i vår beredskap – genom sin lokala närvaro och förmågan att starta elsystemet från noll.
Elmarknaden behöver utvecklas så att företag kan få betalt för den effekt som de kan tillhandahålla.
En lokal effektreserv
Sedan 2020 har Stockholm Exergi också ett avtal som garanterar det regionala elnätsföretaget Ellevio 320 MW biobaserad el vid ansträngda tillfällen, en slags lokal effektreserv.
– Den används varje år men i ganska liten utsträckning. Jag tycker att beredskapsreserven även skulle kunna användas till civila ändamål i väntan på att ny nätkapacitet är på plats.
Idag har Stockholm Exergi fyra större verk samt ett antal mindre anläggningar utöver Värtaverket, som är klart störst i portföljen. Ännu ett ligger i pipen men har stött på förhinder.
Det är i Lövsta i västra Stockholm som företaget haft långtgående planer på ett nytt kraftvärmeverk på en gammal avfallsdeponi för att ersätta Hässelbyverket. Men där har Mark- och miljööverdomstolen satt stopp för planerna på grund av risken för vattenföroreningar.
– Vi har överklagat detta beslut till Högsta domstolen. Det här ärendet är ju intressant ur ett bredare perspektiv. Vilka möjligheter finns det egentligen att utveckla områden där marken är förorenad?
Det är generellt tufft att investera i kraftvärme och andra produktionskällor nu menar Anders Egelrud.
– Ska det komma ny kapacitet måste det finnas nån form av stöd till lokal produktion eller en kapacitetsmekanism. Elmarknaden behöver utvecklas så att företag kan få betalt för den effekt som de kan tillhandahålla.
För 20 år sedan var fjärrvärme en ganska tråkig sektor, men idag är den fantastisk.
Investerat i batteriparker
Men under de senaste åren har elmarknaden ändå blivit alltmer intressant för Stockholm Exergi. Bland annat har man investerat i ett par batteriparker och för ett drygt år sedan blev företaget balansansvarig, med uppgift att se till att hålla det lokala elsystemet i jämvikt.
– Vi har stockholmarna som våra primära kunder och de behöver el, värme och kyla. I det perspektivet är det helt naturligt att vi jobbar med elmarknaden. Det är här konsumtionen finns och vi kan bidra till att minska volatiliteten.
Den nya bio-CCS-anläggningen kommer även den att bidra till ökad elanvändning, men där går det att återvinna en hel del av restvärmen.
– Om vi blickar mot 2045 tror jag inte att kraftvärmeverk utan koldioxidinfångning är ett jättebra alternativ. Jag tror faktiskt att Sverige kan skapa en ny exportindustri inom det här området, säger Anders Egelrud.
Samtidigt finns det många utmaningar för den här typen av anläggningar.
– Marknaden för kolkrediter behöver utvecklas, och sedan har vi det osäkra geopolitiska läget som i värsta fall kan leda till sänkta klimatambitioner. Men jag tror att man måste orka titta längre än fyra år.
Han efterlyser en tydlig CCSU-strategi från regeringen där både lagring och användning av koldioxid bör ingå – liknande den som finns i Danmark.
– Vi måste skapa förutsättningar för de här nya industrierna, både när det gäller elektrobränslen och CCS-anläggningar. Sverige har väldigt goda möjligheter här – vi har billig energi och mycket skog.
Anders Egelrud tycks vara fortsatt taggad på uppdraget efter ett par decennier som fjärrvärmechef.
– För 20 år sedan var fjärrvärme en ganska tråkig sektor, men idag är den fantastisk. Energifrågan är närvarande och central i alla sektorer. Det är det som är så spännande – och samtidigt komplext.
Stockholm Exergi
Stockholm Exergi producerar el, fjärrvärme och fjärrkyla till stora delar av Stockholm. Företaget, som omsätter knappt 8,4 miljarder kronor, har cirka 800 anställda och värmer drygt 800 000 stockholmare. Totalt har företaget cirka 300 mil fjärrvärmeledningar.
Fram till 2018 hette bolaget Fortum Värme. 2021 sålde Fortum sin andel till Ankhiale, ett konsortium som består av pensionsfonder och försäkringsbolag. Idag ägs Stockholm Exergi till 50 procent av Stockholms stad och 50 procent av Ankhiale.
Energiproduktion: Fjärrvärme: 7 849 GWh, Fjärrkyla: 343 GWh, El: 522 GWh.
Johan Wickström
