Intresset för batterilager har varit stort under de senaste åren – både bland privatpersoner och energiföretag. Idag finns det cirka 1 GW batterikapacitet i det svenska elsystemet. Men det har funnits en del oklarheter kring hur batterierna påverkar spänningen i elnätet och om de kan ge upphov till skadliga spänningsvariationer.
I Energiforskprojektet Batterilager och flexibilitet har Niclas Krantz, elkraftskonsult på Solvina, och Finn Jonung, affärsutvecklare på Rejlers, undersökt vilka krav som är relevanta när batterier ska anslutas och fungera i elnät. 
– Batterilager är en relativt ny företeelse. Det finns en rädsla för att batterier som matar ut effekt på kort tid orsakar problem med spänningen. Elbolagen har inte haft verktygen som behövs för att studera om det verkligen uppstår skadlig spänning i elnäten, säger Niclas Krantz och fortsätter:
– Branschrekommendationerna för spänningsvariationer har varit för grova. Det är jättebra att ha enkla tumregler, men i det här fallet har det lett till att man dragit fel slutsatser eftersom tumreglerna behöver kompletteras med analyser i simuleringsverktyg.
För snäva branschrekommendationer
Branschrekommendationerna utgår från kravet i AMP (Anslutning av produktionsanläggningar till mellanspänningsnätet) att max 3 procents spänningsvariation bör tillåtas vid anslutningspunkt som delas med andra nätkunder, och 5 procent om anslutningen har en egen matning.
Batterier tillför mycket i form av spänningsstabilitet och flexibilitet som i längden kan leda till att vi kan höja nyttjandegraden i elnäten.
Utifrån detta har en tumregel skapats där maximal storlek på anläggning kan beräknas med hänsyn till nätets kortslutningseffekt. Den tumregeln blir för grov och därmed missvisande, enligt rapportförfattarna.
Studien visar på måttliga spänningsvariationer kring 1–2 procent för såväl stora batterilager som distribuerade batterilager på lågspänningsnivå.
Det som begränsar möjlig storlek på ett batterilager är snarare tillgänglig överföringseffekt och inte spänningsvariationer, menar Finn Jonung.
På grund av branschrekommendationerna har flera elnätsbolag sagt nej till såväl privatpersoners som företags önskemål om solcellsinstallationer och batterier, eftersom det har funnits en oro för att det skulle bli problem med för stora spänningsvariationer i näten.
Om branschrekommendationerna från Energiföretagen blir justerade, tror ni att det kan leda till att flera elnätsbolag vågar satsa på batterier?
– Ja, det hoppas jag verkligen. Batterier tillför mycket i form av spänningsstabilitet och flexibilitet som i längden kan leda till att vi kan höja nyttjandegraden i elnäten, säger Finn Jonung.
På Energiföretagen säger Peter Silverhjärta, gruppchef för Teknik och standarder, att tumregler är tänkta för att förenkla hanteringen på elnätsföretaget.
– Tumreglerna ska dock inte användas som enda metod eftersom de inte tar hänsyn till de förhållanden som råder i ett enskilt fall, säger Peter Silverhjärta.
– Om en ansökt anläggning inte uppfyller tumreglernas krav är det lämpligt att man gör en mer noggrann beräkning, särskilt när det handlar om ett energilager eftersom dagens utgåva av AMP är skriven för i första hand rena produktionsanläggningar. En uppdaterad AMP-handbok planeras komma i början av 2026.
Påverkan på kraftvärmeverk
Även om mindre batterier i allmänhet inte skapar några större effektvariationer kan stora batterilager orsaka en del problem. Vid installation av stora batterilager intill synkrona produktionsanläggningar, som till exempel kraftvärmeverk, bör det säkerställas att pendlingar inte orsakar problem för generatorerna.
– Det är viktigt att tänka på interaktionen mellan batterilagret och kraftvärmeverket. Effekterna måste simuleras så att man inte får några oönskade effekter i nätet, säger Finn Jonung.
– Risken att man får elektromekaniska svängningar i den här typen av interaktioner handlar om att traditionell teknik möter ny teknik med växelriktare, det kan leda till en del problem, men det går att få dem att fungera tillsammans, säger Niclas Krantz.
Vi behöver gå in på djupet för att lyfta fram de nyttor som batterier kan ha för den gröna omställningen. Det är potenta anläggningar både när det gäller snabbhet och olika typer av reglering.
Han ser ett behov av vidare forskning för att kartlägga vilka nyttor ett batterilager kan ha.
– Vi behöver gå in på djupet för att lyfta fram de nyttor som batterier kan ha för den gröna omställningen. Det är potenta anläggningar både när det gäller snabbhet och olika typer av reglering.
Batterier kommer att vara lika omvälvande för energisystemet som kylskåp och frysar är för matindustrin, spår Finn Jonung:
– Precis som att det var svårt att lagra mat i äldre tid har vi varit vana vid att vi måste använda elen i samma ögonblick som den produceras. Använder vi batterier kan vi ju faktiskt spara elen tills vi verkligen behöver den. En fullt utbyggd batterilagring kan faktiskt vara det som hjälper att helt ställa om till ett förnybart energisystem.
Läs hela rapporten här.
Marie Kofod-Hansen
