Juli är vanligtvis den minst intensiva månaden när det gäller energinyheter, och så är fallet även i år. Och även vi på Tidningen Energi har haft semester. Men här är i alla fall åtta notiser som ger lite olika infallsvinklar på sommarens nyhetsskörd – innan vi sätter igång med höstbevakningen.
1. Elpriset gick upp – och få timmar med negativa priser
Efter de tidvis rekordlåga elpriserna i juni vände priserna uppåt på elbörsen Nordpool under juli. I elområde 4 (Skåne) landade elpriset på drygt 46 öre/kWh, jämfört med 41 öre/kWh under juni. I juli 2024 kostade elen i elområde 4 drygt 43 öre/kWh.
I elområde 3 (Stockholm) blev snittpriset 37 öre/kWh, upp från 23 öre/kWh under juni och betydligt högre än priset i juni 2024 (21 öre/kWh). I de norra delarna av landet (prisområde 1 och 2) blev snittpriset 14 respektive 16 öre/kWh, jämfört med 3 respektive 5 öre/kWh i juni.
Man kan också notera att antalet timmar med negativa elpriser var relativt få under juli. I de södra elområdena handlade det om totalt fem–sex timmar under hela månaden – vilket är lågt jämfört med hur det har sett ut under det senaste året. Nu i början av augusti tycks trenden dock ha vänt när det gäller negativa priser: bara under första veckan i augusti var det runt 30 timmar med negativa elpriser i elområde 4.
2. Ei förbjuder aktör att lägga bud på balansmarknaden
På den nordiska balansmarknaden mFRR EAM har det tidvis varit turbulent sedan omläggningen i mars 2025. Då anpassades marknaden efter den kommande 15-minutersmarknaden där aktiveringen av bud automatiserats genom en algoritm. Priserna för obalanser har efter detta tidvis varit extremt höga och skapat oro hos många marknadsaktörer.
Det här har lett till att Energimarknadsinspektionen (Ei) inlett en granskning av marknaden. I slutet av juli meddelade Ei att granskningen lett fram till att man förbjudit en aktör att delta på marknaden. Förbudet innebär att denna aktör inte får lägga bud om de inte kan redovisa ekonomiska motiv för sin prissättning. Ei:s granskning av balansmarknaden kommer att fortsätta under hösten.
3. Borgholm är fortsatt etta i solcellsligan
I vanlig ordning presenterade Svensk solenergi under sommaren sin årliga kommunlista som visar hur mycket solceller som har installerats i respektive ort. För andra året i rad ligger Borgholm i topp, med 1 884 installerade watt per person. Tätt efter kommer Gullspång, Sölvesborg, Skurup och Sjöbo.
Den största ökningen står Gullspång för som går rakt in på andra plats efter att ha ökat från 733 watt till 1 858 watt per person – en ökning med 154 procent. I Gullspång har kommunen satsat på solceller i egna byggnader och i hamnen. Dessutom invigdes Sveriges största storskaliga agrivoltaiska park i Hova, där solceller kombineras med jordbruk.
Här är hela solcellstoppen.
4. Ellevio inför krav på eldrift i sina elnätsprojekt
Elnätsbolaget Ellevio har höga hållbarhetsmål och ställer därför stora krav på sina leverantörer. Från den 1 juli ska minst 50 procent av alla arbetsmaskiner och fordon som används i företagets projekt drivas med el eller biodrivmedel. Från och med 2030 är målet 100 procent fossilfri drift – där eldrift ska prioriteras.
Företagets leverantörer måste nu använda grävmaskiner och fordon som är eldrivna. Dessutom ska de lämna in omställningsplaner två gånger per år där de ska redovisa hur elektrifieringen av maskinparken fortskrider. Företagen har också möjligheter att få ett visst ekonomiskt stöd för att påskynda takten i övergången.
– Responsen från enetreprenörerna är väldigt god, vilket vi är glada för. Vi jobbar ofta nära människors vardag och då gör det stor skillnad med maskiner som inte bullrar lika mycket och bidrar till luftföroreningar, säger Karolina Viksten, hållbarhetschef på Ellevio.
5. EU ska öka energiköpen från USA
USA:s nya tullkrav har skapat turbulens på alla marknader under våren. För EU:s del har läget varit lite oklart, men i slutet av juli träffades Donald Trump och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Skottland för att att reda ut frågan.
Resultatet blev att USA inför en generell tullsats på 15 procent på de flesta europeiska varor, med undantag för vissa strategiska produkter. I paketet ingår även energiuppgörelsen, där EU ska köpa LNG (flytande gas), olja och uran för runt 800 miljarder kronor fram till 2028.
Redan idag kommer 55 procent av EU:s gasimport från USA. Tanken är att amerikanska produkter ska ersätta de sista delarna av den ryska bränsleimport som fortfarande återstår.
Dock är det inte EU som organisation som köper och säljer bränslen, utan ”de kommersiella besluten kommer naturligtvis tas av företagen”, skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Där betonar man också att avtalet inte kommer påverka dekarboniseringen inom EU och att målet att vara klimatneutralt till 2050 fortfarande gäller.
6. Eon startar två nya flexmarknader
Eon fortsätter att utveckla nya lokala flexmarknader för el, där aktörer kan bidra med att öka eller minska effekten för att klara stabiliteten i elnäten. Sedan tidigare har företaget ett tiotal olika flexmarknader runt om i Sverige.
Under juli blev det klart att två nya flexmarknader ska införas i södra Sverige: dels i Älmhult–Osby, dels i Bromölla–Sölvesborg. Marknaderna kommer pågå mellan november och mars och omfattar 3 respektive 8 MW.
– Genom flexibiltet kan vi undvika tidskrävande nätutbyggnader samtidigt som vi skapar möjligheter för fler företag att snabbare ansluta sig till elnätet. Det är ett konkret sätt att frigöra kapacitet, säger Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på Eon Energidistribution.
7. Nu kan företag ansöka om stöd till kärnkraft
I maj klubbade riksdagen igenom det omdiskuterade förslaget hur ny kärnkraft ska finansieras. Beslutet innebär att de bolag som vill bygga ny kärnkraft kan låna pengar till en statligt garanterad ränta och även är garanterad en viss ersättning för den el som levereras.
Sedan den 1 augusti kan nu intresserade aktörer skicka in en ansökan om stöd till regeringen. Om ansökan går vidare sker förhandlingar mellan regeringen och det aktuella företaget om stödets villkor och omfattning. Därtill krävs det också ett godkännande från EU-kommissionen innan stödet beviljas.
– Vi är redo att hantera ansökningar och börja förhandla med företag som vill vara med och bygga ny kärnkraft i Sverige, säger finansmarknadminister Niklas Wykman i en presskommentar.
8. Tångsnacks från vindkraftsparken
Vi avslutar med en gastronomisk nyhet: i slutet av juli presenterade Vattenfall en havsodlad delikatess, Wind Farmed Seaweed Snacks, som är gjorda av tång odlad vid havsvindparker.
I en kampanj där Vattenfall samarbetar med skådespelaren Samuel L. Jackson – känd från bland annat Pulp Fiction och Stars Wars – så vill företaget visa hur havsbaserade vindkraftsparker kan användas för livsmedelsproduktion och en förbättrad havsmiljö.
Även om Wind Farmed Seaweed Snacks inte är avsedda som en kommersiell produkt för försäljning, har en begränsad mängd producerats och kommer att delas med ett antal utvalda mottagare.
– För Vattenfall handlar det här initiativet om att ta ett bredare grepp och arbeta för att hitta innovativa sätt att använda vår elinfrastruktur i samexistens med naturen, säger Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall.
Men hur smakar då snacks från en vindkraftspark?
– De är salta och goda, men snacksen är faktiskt mer än sin smak. Det här projektet handlar om att ompröva hur vår energiinfrastruktur kan samexistera med naturen. Det är en gamechanger, säger Samuel L. Jackson
