Regeringens beslut att ge avslag till 13 vindkraftsparker i Östersjön är ett kortsiktigt och snävt beslut, menar Tobhias Wikström som är vd på Parachute Consulting och tidigare officer. Han pekar bland annat på att flera andra Natoländer i närområdet satsar på havsbaserad vindkraft.
Beslutet har även fått kraftig kritik av förre försvarsministern Mikael Odenberg som menar att försvarsmakten måste bli mer proaktiv istället för reaktiv och att krockarna mellan energi- och försvarsintressen är hanterbara.
I en mailintervju svarar Försvarsmakten nu på kritiken.
Regeringen gör bedömningen att parkerna i Östersjön skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar i detta område, men här har andra Nato-länder valt att bygga ut vindkraftsparker. Hur ser ni på det?
– Vi kan inte uttala oss om hur andra länder har gjort deras bedömningar. Det är upp till varje land att väga in sina förutsättningar, förmågor och intressen när man gör den här typen av analyser. Försvarsmakten har gjort bedömningen att havsbaserad vindkraft i Östersjöregionen skulle innebära oacceptabla risker sett till den negativa påverkan som vindkraft har på våra sensorer, radarsystem och vår förmåga till signalspaning, säger Stig-Olof Krohné, ställföreträdande chef för Försvarsstabens stödenhet.
– Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa och Östersjöregionen till följd av Rysslands invasion av Ukraina gör att vi inte har råd att ta risker i det här området. Vi behöver förmågan att se och höra långt med samtliga system som ingår i vår sensorkedja. Efter Natointrädet är vi dessutom förpliktade att försvara våra allierade på andra sidan Östersjön, då har vi inte råd att bygga hinder för vår förmåga.
Vi behöver fri sikt för att kunna upptäcka och identifiera inkommande hot.
Andra Nato-länder använder sensorer i sina vindkraftverk – varför ser Försvarsmakten inte det som en möjlighet i Sverige?
– Vi ser inte att det i dag finns en teknisk lösning för de risker som vi har identifierat. Frågan är dessutom mer komplex än så då den havsbaserade vindkraften påverkar såväl sensor- som radarsystem, vår signalspaning, förmågan att upptäcka objekt ovanför och under ytan samt våra övningsmöjligheter.
– Att placera militära system i civila energianläggningar är inte heller en fråga som är utredd. Det är också viktigt att påtala Sveriges unika geografiska förutsättningar. Vi har en kustremsa som vetter mot hela Östersjöregionen samt Kaliningrad och Sankt Petersburg och vi behöver fri sikt för att kunna upptäcka och identifiera inkommande hot.
Sverige skrev i augusti 2022 under Marienborgdeklarationen, som var sprunget ur det försämrade säkerhetsläget och där länderna bakom deklarationen förbundit sig att påskynda utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Östersjön. Nu gör ju Sverige precis tvärtom. Hur ser ni på det?
– Försvarsmaktens bedömning bygger på vårt uppdrag – att försvara Sverige och våra allierade. Vi har tagit fram en analys och ett underlag som tydligt pekar på riskerna med havsbaserad vindkraft i Östersjöregionen givet det faktum att säkerhetsläget är det allvarligaste sen andra världskriget, säger Stig-Olof Krohné.
– Då det inte finns några identifierade lösningar kan vi inte komma till någon annan slutsats än att en etablering av vindkraft i området skulle leda till oacceptabla risker. Den slutsatsen har ingått i regeringens samlade bedömning av frågan och vi ser positivt på att de tar det läge vi befinner oss i på allra största allvar.
Ann-Sofie Borglund
