Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Sveriges första stora solcellspark på skogsmark
Under veckan har Sveriges första storskaliga solcellspark på skogsmark invigts. Det är Sunna Group som har driftsatt Henja solpark utanför Gislaved. Parken har en installerad effekt på 15,5 MW och en uppskattad årlig produktion på cirka 15 GWh. Den totala investeringen är cirka 100 miljoner kronor.
Solparken, med 23 000 paneler, har uppförts på 30 hektar delvis brandskadad skogsmark. Parken är också den första större solparken i större skala som inte är inhägnad av stängsel för att säkerställa att djur kan röra sig fritt i området.
Byggnationen av anläggningen har utförts av Svea Solar och anslutningen till elnätet stod Gislaved Energi för. En officiell invigning av solparken kommer att ske i början av sommaren.
Men under veckan kom samtidigtlite ny bekymrande statistik för solcellsaktörer. Det är Nätverket för solcellsparker som gått igenom ansökningsläget i landet.
I slutet av december 2023 väntade totalt 364 solparker på besked från landets länsstyrelser och handläggningen av dessa är alldeles för långsam, enligt Nätverket för solcellsparker. Dessa parker – varav en stor del i södra Sverige – skulle kunna producera 11,8 TWh el per år, motsvarande cirka 7 procent av dagens svenska elproduktion.
2. Energibolagen går framåt i hållbarhetsindex
Vi går vidare med en nyhet som kom redan förra veckan (den 7 mars), men ämnet är ju ganska tidlöst: hållbarhet. Det är Sustainable Brand Index – Europas största varumärkesstudie – som rankat Sveriges mest hållbara varumärken. Undersökningen baseras på intervjuer med 29 000 svenskar mellan 16 och 75 år. Totalt har 432 varumärken från 36 branscher bedömts. De tre mest hållbara varumärkena är Änglamark, Grumme och Folkhälsomyndigheten.
I energiklassen hittar vi 14 bolag och högst bland dessa hamnar Vattenfall – för tredje året i rad. På totallistan hamnade Vattenfall på plats 23. På topp-100-listan återfinns sex energiföretag: Skellefteå Kraft (29), GodEl (46), Eon (83), Fortum (92), Jämtkraft (99) samt Telge Energi (100).
En intressant reflektion är att samtliga 14 energibolag i studien går framåt i index jämfört med året innan. Men totalt sett konstaterar SBI att den genomsnittliga rankingscoren för svenska företag försämrats ganska rejält det senaste året. En förklaring som förs fram är att många bolag minskat kommunikationen kring hållbarhet i rädsla för att anklagas för greenwashing, där informationen är vilseledande och förskönande.
På Vattenfall är man glad och stolt över placeringen:
– Vi jobbar målmedvetet med att bygga en framtid där alla kan välja fossilfria sätt att transportera, producera och leva. Utmärkelsen visar att våra kunder, partners och omvärlden uppmärksammat vårt arbete, säger Annika Ramsköld, Vattenfalls hållbarhetschef, i en presskommentar.
3. Allt du behöver veta om stödtjänster
Det är väl få som undgått begreppet stödtjänster och deras betydelse på dagens elmarknad. Det handlar alltså om olika tjänster som behövs för att stabilisera elsystemet så att frekvensen hela tiden hålls på rätt nivå, 50 hertz. Marknaden för dessa har ökat successivt när andelen väderberoende produktion vuxit och omsätter idag runt 6 miljarder kronor per år.
För att öka kunskapen om dessa marknader har Energiforsk i veckan släppt rapporten Stödtjänster på elmarknaden – idag och i framtiden. Här beskri
vs bakgrunden och utvecklingen av stödtjänsterna under de senaste åren och hur den framtida utvecklingen kan bli.
– Det här är ett område som utvecklas väldigt snabbt. Det kommer nya stödtjänstprodukter hela tiden och det är viktigt att så många aktörer som möjligt kan delta. Jag hoppas att rapporten kan bidra till marknadens utveckling, säger Bo Diczfalusy som skrivit rapporten i en presskommentar.
Han påpekar också att myndigheterna har en viktig roll för att stödtjänstmarknaderna ska fungera bra.
– Jag tror att Svenska kraftnät eller Energimyndigheten behöver stödja olika typer av pilotprojekt. Det här är ett område i väldigt snabb utveckling där nya produkter kan behöva hjälp för att utvecklas.
Troligen kan en del av slutsatserna återkomma i mer utvecklad form i den elmarknadsutredning som Bo Diczfalusy nu har påbörjat. Fortsättning följer. Till dess kan du läsa rapporten i sin helhet här.
4. Umeå Energi satsar på smarta sensorer
Vattenflöden, vägtemperaturer och hundlatriner. Med smarta sensorer kan man mäta det mesta vilket Umeå Energi tagit fasta på. Nu har företaget tagit fram nya digitala tjänster som ska bidra till ett mer effektivt och klimatsmart samhälle.
Ett exempel är att man har sensorer i vägbanan för att få uppgifter om vägtemperatur och eventuell frostfällning. Utifrån den datan kan gatudriften sedan besluta om vägen ska plogas eller grusas, vilket innebär att man bara kallar ut resurser när det verkligen behövs.
Samma sak med vattennivån i Tvärån, där man har haft besvär med översvämningar. Nu går det att ha koll på vattenflödet utan att behöva köra ut och vara på plats.
– Det finns hur många användningsområden som helst, men tekniken är inte huvudsaken. Snarare handlar det om att utveckla verksamheter och hitta smartare lösningar med hjälp av den digitala infrastrukturen, säger Kent Bergquist, affärsutvecklare på Umeå Energi.
Hur använder ni sensorerna i era energiverksamheter?
– Där är vi i ett tidigt utforskande skede, men det finns många idéer, till exempel att styra fastigheter och få bättre kontroll på fjärrvärmen. Vi håller på att ta fram dashboard för fjärrvärme och el där vi kan samla energidata. Vi vill bli mer datadrivna generellt för att stötta den gröna omställningen, säger Kent Bergquist.
5. Barsebäck – från kärnkraftverk till energipark
Sedan 2020 pågår det omfattande arbetet med att montera ned Barsebäcks kärnkraftverk, där 419 000 ton material ska monteras ned bit för bit (varav 6 procent är radioaktivt). Men under tiden har planeringen pågått för hur man ska ta tillvara denna plats, som av Energimyndigheten utsetts till riksintresse för energiproduktion.
På området finns idag en avancerad elektrisk infrastruktur och en industrihamn. Men det är inte bara en industriell yta. Här finns också skyddade strandängar, skogsvegetation, jordbruksmark och Skåneleden.
Nu har Uniper och Kävlinge kommun kommit överens om en viljeinriktning för Barsebäck Clean Energy Parks framtid. Ambitionen är att området ska vara en plats som stimulerar till ”innovation och utveckling” samtidigt som den bidrar till Kävlinge kommuns attraktivitet.
Syftet är att skapa verksamheter som bidrar till energiomställningen och samtidigt beakta platsens kulturmiljö och naturvärden. Uniper har bland annat planer på att bygga en ny sol- och batteripark.
”Vi vill skapa ett landmärke för allmänheten som ger ökade intäkter för turistnäring och lokalsamhälle. En plats där näringsliv, akademi och kommun möts och formar framtidens energilösningar. En plats att vara stolt över”, skriver Johan Svenningsson, vd för Uniper Sverige, och Annsofie Thuresson, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge, i en gemensam skrivelse. Nästa steg blir att inleda en förstudie för att undersöka hur och när ett planarbete kan genomföras.
