Drönarutvecklingen har gått i rasande fart det senaste året, med rejäla förbättringar av räckvidd, hastighet och flygförmåga. Nu har drönarna spridit sig till flera sektorer av näringslivet, inte minst inom energisektorn.
– En rad sektorer i Sverige har experimenterat med drönaranvändning ett tag nu. Energisektorn är en av de större användarna. Men även skogs-, jordbruks- och byggsektorerna visar stort intresse för drönare. Samt fotografer förstås, säger Victoria Barrsäter, näringspolitisk expert inom flyg på branschorganisationen Transportföretagen.
– Vad som tidigare mest var experiment och försök har nu börjat mynna ut i regelbunden användning, främst i form av olika sorters inspektionsarbete. Till exempel överflygning av ledningsgator inom energisektorn eller för att kartlägga stormskador eller skadedjursangrepp inom skogsbruket.
Transportföretagen driver sedan ett år tillbaka ett drönarnätverk som samlar representanter för svenska organisationer som tillhandahåller eller använder drönare, med syfte att utbyta kunskap och förbättra villkoren för tekniken.
Victoria Barrsäter säger att många användare nu börjat märka av rejäla resultat från sina satsningar.
– Inspektionsdrönare gör jobbet billigt och miljövänligt. Drönare har ju också fördelen att man kan komma mycket nära det du vill filma och därmed få bättre material än med traditionell luftfart.
Förbättrade regleringar
Juridiken kring drönarflygningar har tidigare varit en bromskloss för många sorters tillämpningar. För att motverka risken för att drönare kolliderar med andra luftfarkoster har det till exempel vid flygning utom synhåll varit nödvändigt att ”boka upp” luftrummet man tänker använda i förväg, genom ansökningar hos Transportstyrelsen. Dessa processer har inbegripit rätt mycket pappersarbete samt varit förknippat med långa väntetider.
Detta har varit opraktiskt för energibolag som exempelvis velat använda drönare för att inspektera sina elnät efter stormar. Men nu har regelsituationen kring flygningar har förbättrats, enligt Victoria Barrsäter.
– Framför allt har myndigheterna gjort sina arbetsprocesser snabbare och smidigare. Man har också konstruerat en del mer tillåtande flygtillstånd för specifika användningsområden, till exempel för inspektioner av ledningsgator. Så regleringarna är mycket bättre utformade nu än för ett par år sedan.
Utmaningar med spridningstillstånd
Men det finns fortfarande kvar en del problematik kring lagar och regler.
– Till exempel lagen om spridningstillstånd, som innebär att det krävs tillstånd från Lantmäteriet om du vill sprida filmer eller bilder tagna från luftfarkoster. Det är en gammal lag som blivit helt inaktuell i och med de högupplösta satellitbilder som alla numera kan komma åt via Google Maps och dylikt. Men av någon anledning sitter det långt inne att ändra på den, säger Victoria Barrsäter.
– Men både i Sverige och inom EU ser jag ett starkt intresse bland lagstiftare och myndigheter för att förbättra förutsättningarna för drönaranvändning. Så saker rör sig åt rätt håll.
En annan faktor som förbättrar nyttokalkylen för drönaranvändning är att det börjar byggas upp en ny bransch med drönaroperatörsbolag. Hittills har drönarflygning mest varit något man experimenterat med in-house, ofta drivet av några teknikintresserade eldsjälar i organisationen i fråga.
– En stor fördel med att outsourca sina drönarflygningar till specialister är att dessa kommer ha processer för att hantera de administrativa och juridiska frågorna. Jag tror vi kommer gå mot att de flesta drönarflygningar kommer skötas av operatörer, och att bara de allra största organisationerna kommer göra det in-house, säger Victoria Barrsäter.
Ett koncept som det är värt att hålla ögonen på är ”drone-in-a-box” – drönare med en hög grad av autonomi som startar och landar från en behållare som fungerar som deras laddstation och hemmabas.
Fortsatt snabb teknikutveckling i korten
Victoria Barrsäter menar att den snabba drönarutvecklingen inte lär klinga av i första taget utan att även resten av 20-talet kommer präglas av betydande tekniska framsteg när det gäller hastighet, bärkraft, batteritid samt ökad autonomi i form av AI-styrning.
– Ett koncept det är värt att hålla ögonen på är ”drone-in-a-box”. Det går ut på att ha drönare med en hög grad av autonomi som startar och landar från en behållare som fungerar som deras laddstation och hemmabas. Dessa drönare ska kunna arbeta förhållandevis självständigt, säger Victoria Barrsäter.
– Man kan till exempel tänka sig en drönare som på egen hand flyger inspektionsrundor enligt olika rutter några gånger i veckan. Drone-in-a-box lösningar är ännu i sin linda men min bedömning är att de kommer slå igenom på bred front förhållandevis snart.
Men det är inom större och tyngre drönare vi lär se de riktigt spektakulära framstegen under kommande år. Här kommer nämligen framstegen inom bärkraft och batteritid och flygsäkerhet möjliggöra för drönare som kan göra mer än att bara inspektera saker, till exempel sköta transporter.
– Drönartaxi är ett exempel som blivit rätt omdiskuterat i media. Just den tillämpningen berör kanske inte energisektorn så mycket, men andra sorters transportdrönare lär göra det. Till exempel drönare som kommer kunna frakta gods eller människor till otillgängliga platser mycket billigare än dagens helikoptrar, säger Victoria Barrsäter och fortsätter:
Inom skogsbruket är man intresserad av drönare som ska kunna såga av grenar och lyfta bort skogsavfall. Här kan man definitivt tänka sig applikationsområden som att rensa ledningsgator också. Det finns också pågående försök med att använda drönare för att sprida aska i skogen.
Linus Olin
