Allt fler elkunder styr sin elanvändning beroende på timpriset på den nordiska elbörsen, spotpriset. Men elområdena är stora och de lokala skillnaderna kan vara betydande när det gäller belastning på elnätet, oavsett timpris. Därför kan prissignalerna vara trubbiga.
I ett nytt projekt på Gotland som drivs av Energicentrum Gotland ska man testa en prismodell som bygger på en kombination av spotpriset och belastningsgraden i varje nätstation i det lokala elnätet.
Projektet genomförs i samarbete med det lokala elnätsbolaget GEAB samt Plexigrid och Ngenic. Den nya tariffmodellen bygger på ett AI-baserat system som utvecklats av Plexigrid.
Systemet läser av prissignaler, väder och kundernas historiska förbrukningsmönster och levererar en kapacitetskarta för kommande dag, som visar belastningen i alla nätstationer (noder). I varje nod ingår cirka tio kunder. Den uppskattade belastningen resulterar i prisprognosen för tariffen. AI-beräkningen tar även med prognosens påverkan för kundernas beteende.
Förfinade prognoser genom AI
I systemet ingår också en realtidsmätning (varje kvart) av den faktiska elanvändningen och dessa data matas in i AI-modellen, som därmed hela tiden kan förfina sina prognoser. Skillnaden mellan prognos och den faktiska kostnaden justeras i den fasta kostnaden varje månad.
– Vi behöver en lokal prissignal som kompletterar spotpriset. Olika delar av nätet kan ha vitt skilda förutsättningar, exempelvis långt ut i en nod med mycket solceller. Vi vill ha balans i varje del av vårt nät, säger Magnus Jennerholm, teknisk projektledare på Energicentrum Gotland.
–Det här är ju extra viktigt för oss på Gotland som har speciella geografiska och energimässiga förutsättningar jämfört med det övriga elområdet (SE3).
Systemet kommer skicka ut plats- och tidsspecifika prissignaler. Det betyder till exempel att en kund vid en nätstation kan få ett annat pris än en kund några kilometer bort, beroende på hur belastningen i elnätet ser ut.
I projektet, som startar under sommaren, deltar 12 elkunder på Östergarn under ett halvår.
– Det är få kunder men då kan vi tydligt gå ner och se vad som händer för varje enskild kund, säger Magnus Jennerholm.
De här tarifferna kan antingen bli ett komplement till de lokala flexmarknaderna eller så ersätter de dessa helt och hållet.
Kunderna håller koll genom app
Kunderna håller koll på priset genom en app från Ngenic, där man enkelt ska kunna läsa av elpriset, i visuell form. Hög belastning i nätet ger höga priser och vice versa. På sikt är tanken att kunden med automatik ska kunna styra sin elanvändning baserad på dessa prissignaler, till exempel att ladda elbilen.
Men vem ska ta betalt för vad?
– Det blir ingen skillnad mot idag. Det här är bara en styrsignal. Elhandelsföretagen skickar ut sin faktura och elnätsföretaget sin. Skillnaden blir att elnätsföretagens kostnader fördelas på ett mer kostnadsriktigt sätt, anpassat utifrån nätföretagets intäktsram.
Systemet styr inte bara konsumtion utan även produktion. För mycket produktion kan också belasta elnätet och då ska det finnas incitament att lagra produktionen.
Poängen i slutändan är att utnyttja elnätet mer effektivt.
– Det viktiga är att vi kan öka nyttjandegraden i elnätet genom att optimera användningen. Det innebär att vi inte behöver bygga ut elnätet så mycket som vi annars hade behövt, säger Magnus Jennerholm.
– De här tarifferna kan antingen bli ett komplement till de lokala flexmarknaderna eller så ersätter de dessa helt och hållet.
Statiska effekttariffer
Till 2027 ska samtliga elnätsföretag ha infört effekttariffer. Men hur de ska utformas är upp till företagen.
Magnus Jennerholm tycker att många av effekttarifferna idag är väldigt statiska.
– Ofta baseras priset på de två högsta effekttopparna under en månad. Men det säger ju väldigt lite om vad som händer i nätet timme för timme. De här tarifferna är inte så smarta tycker jag och rimmar inte med den snabba energiomställning som krävs, säger Magnus Jennerholm.
– Vår tariffmodell täcker upp belastningen på ett helt annat sätt. Det gynnar på kort sikt aktiva kunder, men på längre sikt blir det lägre kostnader för alla kunder – då behovet att överdimensionera nätet minskar.
Efter projektet i höst planerar Energicentrum Gotland för en fortsättning av projektet där samtliga 1 700 kunder på Östergarnslandet ska ingå.
– Det blir ett vassare test under ett år. Vi hoppas få fram spännande resultat som vi kan sprida till alla elnätsföretag. Vi ska presentera en del redan nu under Almedalsveckan, säger Magnus Jennerholm.
Johan Wickström
