Nu är veckans minisvep tillbaka efter ett litet uppehåll. Här presenterar vi notiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Regeringen höjer reduktionsplikten
I veckan presenterade regeringen en del nyheter inför höstbudgeten, bland annat att man nu ska höja reduktionsplikten – inblandningen av biobränslen i drivmedel – till 10 procent från och med 2025.
Vid årsskiftet 2023/2024 sänkte regeringen reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin (tidigare låg den på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin). För att kompensera konsumenterna sänks samtidigt drivmedelsskatten i olika steg.
En nyhet i förslaget är att drivmedelsleverantörer även får inkludera el från publika laddstationer i utsläppsreduktionen. Men hur detta ska beräknas är i skrivande stund oklart.
Nettoeffekten av dessa åtgärder blir en utsläppsminskning med 2 miljoner ton koldioxid till 2030. Det innebär att Sverige – enligt regeringen – kan nå sina ESR-åtaganden, alltså minskningen av utsläpp inom vägtransporter och jordbruk med mera.
– Regeringens förslag innebär en mindre – men välkommen – återställare, menar Anna Törner, vd på branschorganisationen Svebio, som dock önskar förtydliganden om vad som ska gälla fram till 2030.
Regeringens egen klimatutredare John Hassler menar att denna höjning av reduktionsplikten inte räcker för att klara målet till 2030, även om det är ett steg i rätt riktning. Han slår istället ett slag för sitt eget tidigare förslag om ett utsläppshandelssystem för bensin och diesel, skriver han i en debattartikel på Svd.
2. Svenskarna köper färre solcellsanläggningar
Efter rekordåret 2023 har antalet nyanslutna solcellsanläggningar minskat rejält under första halvåret 2024. Fram till och med juli anslöts 27 500 solcellsanläggningar, vilket kan jämföras med 66 000 anläggningar under samma period 2023.
– Inbromsningen kan se dramatisk ut om man jämför med 2023. Men tittar vi ett par år bakåt ser vi att antalet installationer är snäppet högre än 2022 och dubbelt så många som 2021, säger Anna Werner, vd på Svensk solenergi.
Förklaringen till det minskade intresset beror, enligt Svensk solenergi, dels på lägre elpriser, dels på det osäkra rättsläget kring batteriinstallationer i början av året (som nu klarnat). Sammanlagt installerades cirka 460 MW solkraft i Sverige under första halvåret.
3. Ny rapport: Det fossilfria stålet håller högre kvalitet
En järnprodukt som har väsentligt bättre egenskaper än järn som reducerats med fossila gaser och där produktionen sker utan några koldioxidutsläpp. Det är några av slutsatserna i Hybritprojektets slutrapport som nu lämnats till Energimyndigheten – efter sex års forskning och utveckling.
Hybrit – ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall – syftar till producera koldioxidfritt stål genom att byta ut kol och koks till fossilfri el och vätgas. Projektet är först i världen med att visa att den fossilfria värdekedjan – från malm till stål – fungerar i semindustriell skala.
Hittills har mer än 5 000 ton vätgasreducerat järn producerats vid Hybrits pilotanläggning i Luleå. I rapporten framgår att denna järnsvamp är tåligare för tryck, fall och nötning än jämförbara industrireferenser, vilket innebär fördelar vid transport, lagring och smältning.
– Det har varit en banbrytande resa på kort tid. Resultaten från pilotfasen visar att processen fungerar och gör att vi står redo att ta nästa kliv, där demonstrationsanläggningen i Gällivare blir det första steget mot industriell produktion av järnsvamp, säger Jenny Greberg, teknikchef på LKAB, i en presskommentar.
4. Dags att ansöka om stöd för bio-CCS
Under förra veckan (22 aug) meddelade Energimyndigheten att man nu öppnat den första utlysningen av det nya stödsystemet för bio-CCS, som ska sätta fart på infångning och lagring av biogen koldioxid. Totalt finns 36 miljarder kronor i potten mellan 2026 och 2046.
Stödet riktar sig till företag som har anläggningar som kan bidra till negativa utsläpp genom bio-CCS. Pengarna ska fördelas genom en omvänd auktion: företag som har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när koldioxiden lagrats permanent.
– Det här är positivt för Sveriges klimatmål. Statligt stöd gör att lösningarna kan komma fortare på plats och förhoppningen är att fler ska satsa på tekniken, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Projekt som får stöd ska kunna lagra biogen koldioxid senast tre år efter stödbeslutet. Utlysningen stänger den 21 november 2024. Frågan är dock hur många företag som har förutsättningar att komma igång med så kort varsel. I en rundringning som Dagens Industri gjort framgår att många kraftvärmebolag fortfarande inte beslutat om de ska delta i den första auktionsrundan. Bara tre bolag svarade att de ska delta: Stockholm Exergi, Sysav och Växjö Energi.
5. Prognos: Fortsatt låga elpriser i höst
Elpriset i september väntas hamna på 25 öre/kWh medan priset under oktober går upp till cirka 30 öre/kWh, enligt en ny prognos från elhandelsföretaget Bixia. Det handlar alltså om systempriserna på elbörsen NordPool.
Tittar man närmare är det förstås vissa skillnader mellan prisområdena där norra Sverige (SE 1 och 2) ligger på runt 15 öre/kWh under båda månaderna medan Skånes elpriser hamnar på 35–40 öre/kWh.
– September och oktober blir sannolikt väldigt billiga. Vattenmagasinen är redan innan höstens regn välfyllda för årstiden och höstvindarna kommer innebära ökad vindkraftsproduktion. Samtidigt tar vi del av den kraftigt utbyggda solkraften i Europa ett tag till. Den pågående lågkonjunkturen med dämpad industriproduktion bidrar också till att hålla priserna nere, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Och så en liten glädjande statistiknyhet:
Fyllda gaslager i Europa
Slutligen kan vi meddela att EU nådde målet om 90 procents fyllnadsgrad i sina naturgaslager redan den 19 augusti – väl i tid före måldatumet i november, skriver Energimyndigheten i sin senaste lägesrapport om de globala energimarknaderna. Samtidigt har priserna på naturgas sakta stigit uppåt under sommaren.
Johan Wickström
