Det var i maj 2023 som EU antog det nya direktivet för det nya utsläppshandelsystemet ETS2. Det ska komplettera det befintliga utsläppshandelssystemet ETS1, som är grundbulten i EU:s klimatarbete. ETS1 täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst tunga industrier och energiproducenter, men numera även luftfart och sjöfart.
I ETS2 ska övriga utsläpp ingå, där framför allt vägtransporter och uppvärmning av byggnader utgör merparten, men också lättare industrier.
Under hösten 2023 tog Naturvårdsverket fram ett förslag på hur införandet av ETS2 ska gå till, och nu har regeringen efter en remissrunda bland berörda aktörer skickat ett förslag till Lagrådet som är tänkt att träda i kraft den 1 november 2024.
Bränsleaktörerna ska hantera utsläppsrätterna
I lagförslaget har regeringen även valt att inkludera fler sektorer än vad som är obligatoriskt enligt EU-direktivet, till exempel utsläpp från arbetsmaskiner och fritidsbåtar.
Det här betyder inte att alla slutanvändare ska hantera utsläppsrätter, utan det är framför allt bränsleproducenter och bränsledistributörer som får ansvaret att övervaka utsläppen och köpa in utsläppsrätter. Redan från den 1 januari 2025 ska dessa företag (”reglerade enheter”) övervaka och rapportera sina utsläpp som släpps till konsumtion.
Det finns en stor risk att vissa användare behöver betala för utsläppsrätter flera gånger.
ETS2 blir ett separat utsläppshandelssystem med ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter, och är alltså inte kopplat till ETS1. Handeln är planerad att starta den 1 januari 2027 och ska utfärdas genom auktionering. Målet är att utsläppsrätterna ska minska i en takt som ska ge 42 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 2005.
– I grunden är det positivt med ett utsläppshandelssystem – det skapar förutsättningar för kostnadseffektivitet, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– Men vi är lite oroade över tillämpningen där vi framfört många synpunkter. Det finns en stor risk att vissa användare behöver betala för utsläppsrätter flera gånger där regeringen nu hänvisar till att det får hanteras i en kommande förordning. Vi har också en koldioxidskatt på fossila bränslen så det finns också risk för dubbla styrmedel.
Mindre fjärrvärmeanläggningar påverkas
Det gäller till exempel för bolag med mindre fjärrvärmeanläggningar (mindre än 20 MW), som väntas föras över från ETS1 till ETS2 från och med 2026. I ETS1 är de befriade från koldioxidskatt men det kommer de inte vara i ETS2.
– Samtidigt skriver man i lagrådsremissen att slutkunderna ska kompenseras fullt ut för effekterna av förslagen, till exempel genom sänkt skatt eller genom medel från EU:s sociala klimatfond, säger Erik Thornström.
– Jag hoppas att man ser över dessa frågor i den breda styrmedelsutredning som regeringen har sagt att de ska tillsätta till sommaren. Det är många pusselbitar som ska passa ihop för att få en ändamålsenlig styrmedelsmix för att på ett effektivt sätt nå klimatmålen.
Mjukt pristak i början
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2024, och rapporteringen ska sätta igång nästa år. Men själva auktioneringen av utsläppsrätter sätter igång först den 1 januari 2027 (om inte olje- och gaspriserna är exceptionellt höga för då kan starten flyttas fram ett år).
Till en början kommer ETS2 ha ett ”mjukt pristak”. Om priset går över 45 euro per ton kommer fler utsläppsrätter släppas ut på marknaden. Som jämförelse ligger priset i ETS1 för närvarande på cirka 70 euro per ton.
Johan Wickström
