För sex år sedan startade Mälarenergi projektet Smarta flöden. Syftet var att med hjälp av digitala verktyg skapa en optimal prognos för att köra kraftvärmeverket i Västerås så att man kan få ut värmen i rätt tid, på rätt plats och med rätt kvalitet.
– Vissa av våra kunder bor i Surahammar tre mil bort – hur ska vi köra produktionen optimalt så att den synkar med tidsförskjutningen på 4-10 timmar. Tillsammans med Rise samlade vi in data på förbrukning, produktion och väderdata och utvecklade en algoritm, säger Joacim Sundqvist, som är strateg och affärsutvecklare inom värmeområdet på Mälarenergi.
90 mil långt nät
Företagets kraftvärmeverk värmer 98 procent av alla som bor i Västerås med omnejd i ett 90 mil långt ledningsnät. Det är ett stort upptagningsområde, vilket ökar komplexiteten.
– Vi har kört modellering och tester i flera år och med hjälp av historiska data och digitala tvillingar skapat olika digitala lösningar. Nu arbetar vi med att implementera lösningen från Smarta flöden skarpt. Det får ju inte bli fel, det finns alltid barnsjukdomar som man måste komma över.
Det digitala verktyget medför många positiva effekter såsom mer elproduktion, kapade effekttoppar och enklare beslutsstöd för operatörerna .
– Det här ger också mindre förluster i nätet, det blir ju en inbakad energieffektivisering. Kan vi köra med lägre temperatur kan vi också köra längre med pannorna, och vi kan även få ut mer el, säger Joacim Sundqvist.
Exemplet visar på att det krävs viss uthållighet när det gäller att utveckla och införa digitala verktyg.
Värmeflöden och beteenden
Inom Smarta flöden-projektet har Mälarenergi testat många olika saker, till exempel har man studerat värmeflödenas koppling till sociala beteenden.
– Utifrån våra data kan vi se vad som är beteendemönster och när värmebehovet peakar. Det blir en viktig del när vi ska styra vår produktion och distribution.
Joacim Sundqvist pratar inte så mycket om AI, utan mer om machine learning, som ju också handlar om att mata algoritmerna med data och för att upptäcka mönster. Men innan man börjar med det gäller det att få ordning på sin data.
Att få ordning på datahanteringen och datalagren kan ta 80 procent av tiden i början, det är en läroresa.
– I början är det ganska svårt att få fram bra data med bra kvalitet. Oftast är datat inte så högupplöst. Vill man ha nära-realtidsinfo måste det vara bra upplösning på 15 minuter, men timvärden räcker långt, säger Joacim Sundqvist.
– Man behöver ställa in alla mätare så att man kan samla in data oftare. Att få ordning på datahanteringen och datalagren kan ta 80 procent av tiden i början, det är en läroresa.
Visualisering hjälper till
När Mälarenergi startade sin strategiresa började man med ett top-bottom-perspektiv som med tiden förändrades. De senaste åren har man vänt upp och ned på det.
– De nya verktygen måste bygga på konkreta nyttor och behov i verksamheten och växa fram utifrån det, betonar Joacim Sundqvist.
Det är så viktigt att kunna se vad som händer för att kunna identifiera problem. Det man inte ser kan man inte förbättra.
Ett ytterligare exempel är visualisering där Mälarenergi skapat modeller med kartor över fjärrvärmenätet med ledningar och mätpunkter ute i nätet där det går att se hur fjärrvärmetemperaturen rör sig i staden.
– Det är så viktigt att kunna se vad som händer för att kunna identifiera problem. Det man inte ser kan man inte förbättra. Nu är vi på gång att bygga visualisering mer publikt inom koncernen och få ut det som standard.
Visualisering är också en viktig del i framtidens stadsplanering. I ett projekt har Mälarenergi byggt ett digitalt verktyg för att kunna planera energisystemet i den nya stadsdelen Mälarporten, ett stort område i stadskärnan som successivt ska byggas ut. I verktyget kan man stoppa in byggytor, takytor, fastighetstyper etc från grova översiktsplaner och andra planprogram som sedan resulterar i energiprofiler.
– Då kan vi se hur mycket värme och el som behövs, men också hur mycket solceller som kan installeras. Det här är ett sätt för oss att bidra till att bygga ett optimalt energisystem i nya stadsdelar på ett så hållbart sätt som möjligt, säger Joacim Sundqvist.
Att våga misslyckas
Att utveckla digitala lösningar innebär också att våga misslyckas – allt fungerar inte som det ska, eller kanske som det var tänkt.
– Vissa projekt flyger, andra flyger inte. Det är kanske bara 10 procent som vi går vidare med. Ett exempel är vårt försök med augmented reality där vi tänkte testa vr-teknik, med glasögon, för att sköta undercentraler. Men det stannade på idéstadiet.
Man påbörjade även utvecklingen av ett verktyg för läcksökning av vatten med en egen visualisering. Men det blev inget av det heller, eftersom det redan fanns en färdig produkt att köpa.
Men hur ska man tänka kring att utveckla digitala verktyg själv eller använda det som redan finns?
– Det är ju en klassisk balansgång. Vi har försökt göra det själv för då får man större delen av kakan själv. Om man köper en tjänst blir den ju kostnadsdrivande på marginalen. Men alla företag har ju inte möjlighet att utveckla egna produkter förstås, säger Joacim Sundqvist.
4 tips till fjärrvärmeföretag som vill satsa på digitalisering:Utgå från verksamheternas behov och nyttor.Se till att få fram data med rätt kvalitet och hög upplösning. Det kräver tid, resurser och kompetens.Förankra och kommunicera så att ni får samsyn och förståelse.Våga testa och ha en plan för hur ni behöver komma vidare för att lyckas.
Johan Wickström
