Under de senaste åren har effektfrågan blivit allt mer central även i fjärrvärmesektorn. Liksom i elsystemet gynnar det alla parter att kapa effekttoppar och slippa dra igång dyr spetslast i produktionen.
Även bland de stora fjärrvärmekunderna, det vill säga de stora fastighetsbolagen, står effektfrågan högt i kurs och många av kunderna vill gärna bidra med sin värmeflexibilitet. Men idag är det bara ett fåtal fjärrvärmeföretag som har utvecklade flexerbjudanden, bland andra Stockholm Exergi, Jämtkraft och Eon.
I ett nytt projekt från Energiforsk har man studerat hur denna ekvation kan lösas och vilka typer av erbjudanden som kan passa bäst för fjärrvärmekunderna.
Tre erbjudandemodeller
Projektet satte upp tre erbjudandemodeller – från enkla samarbetsformer till mer integrerade – och testade av mot en referensgrupp av kunder och fjärrvärmebolag.
A – Kunden bidrar med reservkapacitet – energibolaget sätter in en fjärrstyrd effektbegränsare som kan styras ner vid akuta bristsituationer.
B – Kunden erbjuder att bidra till systemet – energibolaget skickar signaler till kunden om effektstyrning så kan kunden tacka ja eller nej.
C – Kunden blir en del av systemet – energibolaget får påverka styrningen inom överenskomna ramar och kan ladda och ladda ur fastigheteen.
– Det finns ingen klar vinnare bland de här alternativen. Det finns för- och nackdelar med alla alternativ. Men alternativ C, där samarbetet är djupast, fick flest vinnare, men den hade också flest dåliga betyg, säger Mårten Haraldsson, projektledare på Profu som gjort studien.
– Kunderna ville gärna tycka att C-modellen var bäst om den funkar fullt ut. Men många hade frågetecken kring om energiföretagen verkligen skulle se till kundens bästa. ”De har ju många andra kunder – styr de verkligen för mig” sa en del kunder. Det är en förtroendefråga.
Olika förväntningar
Undersökningen visade dock att kunderna har högt förtroende för energiföretagen när det gäller tekniska frågor kring flex och systemoptimering. Men eftersom energiföretagens mål är att sälja så mycket effekt och energi som möjligt finns det en grund för misstroende när det gäller hur den ekonomiska nyttan ska delas upp.
Även förväntningarna för efterfrågeflex skiljer sig åt mellan kunder och energibolag.
– Fastighetskunderna är övertygade om att det finns ett stort ekonomiskt värde att bidra med sin flex, och för dem är det den ekonomiska nyttan som är klart viktigast i ett sånt här samarbete, säger Mårten Haraldsson
Energibolagen å sin sida upplever svårigheter med att identifiera värdet.
– Många bolag menar att de har en robust och optimerad produktion och kanske en ackumulatortank som balanserar toppar. Så intresset för värmeflexibilitet upplevs inte lika stort bland energibolagen. Istället glider många fjärrvärmeföretag in på att erbjuda digitala tjänster, men de större professionella kunderna är oftast inte så intresserande av det. De har redan välutvecklade digitala system.
Jag tror att energiföretagen ska bjuda in kunderna och köra praktiska test för att se hur mycket man kan få från kunderna och vad det kan ge för effekt.
"Bjud in kunderna"
Det tycks vara en liten missmatch här mellan värmeföretag och deras storkunder – hur ska man lösa det?
– Jag tror att energiföretagen ska bjuda in kunderna och köra praktiska test för att se hur mycket man kan få från kunderna och vad det kan ge för effekt. Det kan också skapa en större förståelse och ett ökat förtroende mellan företagen – och det är ju ett värde i sig, säger Mårten Haraldsson.
Här kan du läsa hela studien.
Johan Wickström
