Läget har varit ansträngt på biobränslemarknaderna ända sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Kriget följdes av stoppade bränsleleveranser till Europa från Ryssland och Belarus, två tidigare stora exportländer. Och även om Sverige inte köpte så mycket från de här länderna har bortfallet gett stort avtryck även här, via kaskadeffekter där andra europeiska länder dammsuger marknaderna på bränsle.
Som lök på laxen befinner sig skogsindustrin i en tuffare situation med svårigheter att hitta råvara och en sviktande konjunktur. En minskad aktivitet inom skogsindustrin innebär mindre mängder spån och bark som kan bli biobränsle.
Prisökningar på 60 till 100 procent
Förra vintern ordnade det sig någorlunda i slutändan, även om biobränslepriserna blev cirka 20 procent högre än normalt. Men inför den här vintern ser läget betydligt knepigare ut, enligt Mårten Haraldsson, bränsleexpert på konsultföretaget Profu.
– I fjol höll sig priserna på rimliga nivåer därför att vi kunde ta av bränslereserverna som fanns på lager. I år har dessa reserver varit betydligt mindre, säger Mårten Haral
dsson.
–Biobränslepriserna är nu mellan 60 och 100 procent högre än innan kriget, beroende på var i Sverige vi talar om. Några bolag har ännu inte lyckats fylla sina bränsleportföljer inför vintern. Det är mycket ovanligt. Man brukar bli klar med det innan midsommar, fortsätter han.
Ingen snar ljusning i sikte
Bränslet står normalt för cirka hälften av kostnaderna för ett typiskt energibolags fjärrvärmeverksamhet. Så för bolag som eldar mycket med biobränsle innebär en fördubbling av priserna en kännbar ekonomisk smäll.
Och Mårten Haraldsson tror inte på någon betydande sänkning av bränslepriserna under den närmaste framtiden. Så länge Rysslands krig i Ukraina fortsätter kommer det råda brist på biobränsle i Europa, och priserna kommer vara höga.
– Priserna kommer att svänga ett tag framöver men kommer sedan hitta ett nytt jämviktsläge. Därefter borde vi inte se så mycket ytterligare volatilitet så länge inte något stort i omvärlden förändras.
Att öka bränsleuttaget av grot, alltså grenar och toppar, från det svenska skogsbruket skulle förvisso mildra situationen något. Fast bara på längre sikt.
– Det kommer ta några år innan en utbyggnad kan genomföras i någon större skala. Många grotföretag gick i konkurs under åren innan kriget, och grotverksamhet kan inte bara trollas fram. Det krävs maskiner, personal, infrastruktur och så vidare. Och sedan behöver ju själva groten hinna torka. Så ett ökat grottutag kan inte hjälpa oss under denna vinter. Men kanske lite under vintern därpå, säger Mårten Haraldsson.
– För det andra skulle ett ökat grotuttag inte vara tillräckligt för att sänka tillbaka priserna till de tidigare prisnivåerna. Men visst skulle det ha en dämpande effekt, så jag tycker det är bra att man diskuterar det nu.
I efterhand kan man konstatera att energibranschen inte gjort tillräckligt för att trygga grotleveranserna, menar Mårten Haraldsson.
– Det var köparens marknad på biobränsle i tio år innan den här prisuppgången tog fart. Priserna var stabila till svagt nedåtgående, och energisektorn planerade inte tillräckligt för att dessa goda tider kunde ta slut.
Det är viktigt att energibolagen gör sitt bästa för att vara tydliga och transparenta kring både den kortsiktiga och långsiktiga utvecklingen.
Minskad konkurrenskraft och arga kunder
Mårten Haraldsson säger att varaktigt höga biobränslepriser kommer tvinga många bolag till rejäla prishöjningar mot fjärrvärmekunderna. För många bolag menar han att det kan hamna kring totalt 30 procent under detta år och nästa. Detta riskerar medföra att energislaget blöder marknadsandelar till värmepumpar.
– Men fjärrvärmebolagen som eldar mycket med biobränsle kommer inte ha så mycket val. De kan inte få ekonomin att gå ihop annars, säger Mårten Haraldsson.
– Jag tror vi kommer få se många hätska diskussioner om fjärrvärmepriserna under hösten och vintern. Dels i förhandlingar med energibolagen, dels i den mediala debatten. Då är det viktigt att energibolagen gör sitt bästa för att vara tydliga och transparenta kring både den kortsiktiga och långsiktiga utvecklingen, säger Mårten Haraldsson.
Linus Olin
