Antalet storskaliga solcellsanläggningar (över 1 MW) har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Mellan 2018 och 2022 ökade den installerade effekten från 18 MW till 134 MW. Under 2022 godkände länsstyrelserna 170 solcellsparker med en möjlig produktion på 1,2 TWh. Och vid utgången av 2022 väntade 158 solcellsparker, med en möjlig elproduktion på 4,1 TWh, på besked.
Ett av företagen som har agerat länge på solelsmarknaden är Alight. 2020 byggde de sin första solcellspark i Linköping, som då var störst i Sverige med 12 MW. Alight har byggt över 50 anläggningar i Sverige, inte bara solcellsparker utan även takinstallationer på större fastigheter. Företaget utvecklar, äger och driver solparker och solinstallationer på fastigheter över hela Europa och säljer elen till företag till en fast kostnad som stöds av ett elköpsavtal (PPA).
– Vår affärsmodell är att sälja elen till stora företag. Vi har skrivit ett antal stora kontrakt, till exempel med H&M, Swedbank och Axfood. Vi vill underlätta för energiintensiva företag att ställa om till förnybart genom att gå över till solenergi, säger Warren Campbell som är COO på Alight.
Warren Campbell ser oerhört positivt på framtiden och spår goda affärsmöjligheter. Än så länge är majoriteten av solcellspanelerna takbaserade, men nu är solcellsparkerna verkligen på frammarsch, säger Warren Campbell:
– Nu bygger vi en park på 64 MW i Hallstavik, den blir då störst i Sverige. Vårt mål är att ha en installerad kapacitet på minst 5 000 MW till 2030.
Idag kommer cirka 1 procent av Sveriges el från solkraften, men Warren Campbell tror att den kan öka till 15 procent. Men det finns utmaningar:
– Den största utmaningen är tillståndsprocesserna, där markfrågan är svårast. Inhemsk livsmedelsproduktion är ett angeläget riksintresse och därför blir det diskussioner i vissa län när planer för solcellsparker på jordbruksmark kommer upp, säger Warren Campbell och fortsätter:
– Det är otydligt vad som krävs av oss som vill bygga solparker, och kraven varierar från län till län och till och med mellan kommuner. Regering och myndigheter måste snabbt förtydliga kraven på energiaktörer, annars riskerar vi att energiomställningen kommer av sig.
Det krävs kapital för att bygga solcellsparker, men det är många som är redo att investera i förnybar energi.
Idag kombineras solceller med både djurhållning och odling på flera ställen, så kallade agrivoltaiska solcellsparker. Warren Campbell tror att det är ett sätt att komma framåt i markfrågan:
– Lågproduktiv jordbruksmark kan användas till solcellsparker och på så sätt skapa större värden för bonden. Vi behöver hitta en balans och mer forskning för att till exempel kombinera solenergi med ökad biodiversitet i solcellsparkerna. Sverige har ju också lågproduktiv skogsmark som skulle kunna användas.
Den andra utmaningen som Warren Campbell lyfter är begränsningarna i elnätet:
– Det är otroligt långa handläggningstider hos elnätsbolagen. Det saknas ingenjörer på nätbolagen för att hantera ansökningarna och hantera projekten. Tillståndsprocesserna hindrar också elnätsbolagen eftersom länsstyrelserna tar så lång tid på sig att komma med beslut.
En utmaning under pandemin och strax efter var långa leveranstider av solpaneler och högre priser på solpaneler och annan utrustning för solcellsinstallationer, men under det senaste året har priset sjunkit och är på väg ner ännu mer. Leveranstiderna är nu acceptabla. Det finns också många kompetenta installatörer, menar Warren Campbell:
– Det krävs kapital för att bygga solcellsparker, men det är många som är redo att investera i förnybar energi. Vi drog ju själva in över 150 miljoner euro från DIF Capital förra året. Det gäller att investerarna ser att det finns en säkerhet i att projekten blir av, men det börjar verkligen ta fart med solenergi nu, säger han.
En medborgare tyckte att det var självklart att det kommunala energibolaget skulle kunna leverera solenergi och så blev det.
Göteborg Energi ställer sig lite avvaktande till ytterligare solenergi i egen ägo. Det kommunala energibolaget är också en av pionjärerna i Sverige när det gäller solcellsparker.
Företaget invigde Nya Solevi 2018 och Solinavium 2021, som tillsammans producerar omkring 11,5 GWh solel per år.
– Vi har som mål att anläggningarna ska leverera drygt 10 GWh om året och det gör de. Vi har i dagsläget inga planer på nya solcellsparker, men det är klart att vi funderar på hur vi ska täcka det snabbt ökande elbehovet i Göteborg, säger Emma Gustafsson som är avdelningschef på Göteborg Energi.
Den första solcellsparken, Nya Solevi, kom till utifrån ett medborgarförslag.
– En medborgare tyckte att det var självklart att det kommunala energibolaget skulle kunna leverera solenergi och så blev det. Nya Solevi har drygt 20 000 solpaneler. Här har vem som helst kunnat teckna ett abonnemang på solpaneler, men i dagsläget erbjuds inga nya abonnemang. Det finns ett stort intresse för grön energi i Göteborg.
Solcellsparken byggdes snabbt under hösten 2018 och vi var inte tillräckligt insatta i hur vi skulle hantera marken under solpanelerna, berättar Emma Gustafsson.
– Vi har nu relativt stora underhållskostnader för den här parken eftersom marken inte bereddes på rätt sätt. Panelerna står på åkermark där det periodvis står mycket vatten. Det växer lite för bra och det är tidskrävande att röja så att växtligheten inte skuggar panelerna eller förstör installationerna, säger Emma Gustafsson.
– Vi lärde oss dock mycket av det här tills vi byggde Solinavium och lade där stor vikt vid att undersöka markens förutsättningar innan parken anlades.
En utmaning för Göteborg Energi är att hitta tillräckligt stora ytor att bygga nya solcellsparker på eftersom bolaget verkar inom Göteborg stad. Det finns ytor som skulle kunna passa för en solcellspark, men oftast är de väldigt små, berättar Emma Gustafsson.
– Vi behöver komma upp i storlek för att få lönsamhet i parkerna.
Hur lönsamma är de två solcellsparker ni har idag?
– De är periodvis lönsamma och det beror ju förstås på elpriserna. De är ingen lönsam affär, men det finns potential till lönsamhet. Det är en svår kalkyl att göra, elpriserna kan vi ju inte råda över tyvärr. Just nu bevakar och analyserar vi utvecklingen av effektbehovet i regionen och funderar på vilka förnybara energilösningar vi ska satsa på, säger Emma Gustafsson.
Jag tror att vi kommer att få se differentierade priser på elen efter vilken tid på dagen elen levereras.
Enligt branschorganisationen Svensk solenergi är elköpsavtal (PPA) den absolut vanligaste affärsmodellen för solcellsparker. Endast en av alla tillfrågade ägare av solcellsparker anger att de säljer mot spotmarknaden. En kommande utmaning för ägare till solcellsparker kan bli prisutvecklingen på elköpsavtalen:
– Jag tror att vi kommer att få se differentierade priser på elen efter vilken tid på dagen elen levereras, säger Johan Lindahl på konsultföretaget Bequerel Sweden.
– Det hänger ihop med att priserna mitt på dagen i snitt kommer sjunka ju mer solkraft som installeras i Sverige och i grannländerna. Det här kan påverka lönsamheten för ägarna till solcellsparkerna, men även för kunderna som tecknar avtal.
För många företag som tecknat elköpsavtal på solel innan de senaste årens höga elpriser kan det bli en väldigt bra affär. Ett exempel är restauranggrossisten Martin & Servera som tecknade ett elköpsavtal med solcellsparken Aurora i Skurup med Alight som motpart.
Parkens hela produktion går till elnätet i södra Sverige, där också behovet är störst. Auroras produktion motsvarar 50 procent av Martin & Serveras hela elbehov.
– Solel har en perfekt profil för oss eftersom vi använder mycket energi på sommaren. Det är då vi har ett stort behov av att kunna kyla våra lagerfastigheter, säger Liv Forhaug som är koncernchef på Martin & Servera.
Martin & Servera köper 19 GWh till ett fast pris. Något som blivit väldigt lönsamt för företaget med tanke på att avtalet tecknades 2020 innan elpriserna rusade i höjden.
– För oss är det viktigt att bidra till energiomställningen, men det visade sig också bli en enormt bra affär för oss, vi har tecknat ett avtal på 15 år. Vi hade stått med helt andra energikostnader utan ett fast avtal till det här priset, säger Liv Forhaug.
Förra året godkände länsstyrelserna rekordmånga solcellsparker, men många väntar ännu på beslut. Anna Werner, vd på Svensk solenergi, är övertygad om att flera solcellsparker kommer att leda till lägre elpriser:
– Solenergi kan snabbt pressa ner de höga elpriserna dagtid. Det finns inget kraftslag som kan byggas ut så snabbt, men för att det ska fungera behöver vi en nationell strategi för tillståndsprövning och en plan för hur elnätet ska hanteras för att ta emot stora mängder elenergi.
Marie Kofod-Hansen
