– Klimatomställningen innebär en jättelik strukturomvandling med en fördubbling av elsystemet på 20 år. För att klara denna kraftsamling krävs en mer aktiv statlig politik, sa Energiföretagens vd Åsa Petterson när hon inledde presentationen av branschföreningens Handlingsplan för klimatomställning och elektrifiering.
– Det handlar inte bara om klimatet – utan även jobben, välfärden och vår konkurrenskraft. Vi står inför ett paradigmskifte.
Bakgrunden är givetvis den snabba elektrifiering som krävs för att klara utfasningen av fossila bränslen, totalt 130 TWh ska bort. Men med dagens verktyg kommer vi inte hinna med att genomföra alla investeringar, enligt Energiföretagen. Det finns alltför många hinder och osäkerhetsfaktorer, som långa ledtider och komplicerade målkonflikter.
– Det finns också en hönan och ägget-problematik. Industrin vågar inte satsa innan de får sin el medan energibolagen inte vågar bygga produktion och ledningar innan behovet är säkrat. Det är betydligt mer komplext än tidigare att bygga ut elsystemet, säger Per Holm som varit projektledare för planen.
Sex kritiska steg
För att hitta en väg framåt har Energiföretagen därför tagit fram sex förslag – ”kritiska steg” – för att skapa en process som möjliggör denna snabba utbyggnad:
– Första steget är att regeringen pekar ut en vision och ett planeringsmål för samhällsutvecklingen, till exempel att vi ska vara en ledande industrination. När visionen är satt vill vi ha en lag motsvarande klimatlagen, så att det finns en lagfäst struktur för processen. Till detta behövs även ett kansli på regeringskansliet samt ett externt råd med näringslivsrepresentanter, säger Per Holm.
I steg tre ska mål och förmågor för elsystemet definieras, till exempel leveranssäkerhet och konkurrenskraft. I punkt fyra ska sedan planeringsramar tas fram för såväl elproduktion, eldistribution och energilagring med mera.
– Det här är den svåraste delen. Hur detta ska utformas bör en statlig utredning titta på. Men det är väldigt viktigt att det sker så kostnadseffektivt och marknadsmässigt som möjligt. Elproduktion och elanvändning måste gå i takt.
En strukturerad process
Som slutliga punkter i planen ingår att kommuner och regioner ska samordna processen i uppdaterade översiktsplaner och till sista ska myndigheter ta fram nya verktyg för att det ska gå att införa och realisera planeringsramarna. Det kan till exempel handla om olika typer av incitament, förenklade tillståndsprocesser eller auktionering.
– Tanken är att det ska bli en repetitiv och strukturerad process där nya planeringsramar sätts vart fjärde år, lite likt klimatlagen. Samtidigt ska det ske en årlig revidering inför riksdagen, säger Per Holm.
– Det finns en risk att det blir överinvesteringar med detta arbetssätt. Men riskerna är större om vi underinvesterar – det drabbar både välfärd, jobb och ekonomi, säger Per Holm.
”Krävs nya mekanismer”
Med under presentationen fanns även Michelle Tun von Gyllenpalm, expert på energipolicy från Svenskt näringsliv.
– Vi har haft liknande diskussioner och skriver under på det mesta i denna handlingsplan. Det är ett spännande grepp att skapa en lag på samma sätt som med klimatlagen. Det behövs mer styrning från staten – det är så mycket som ska hända på så många nivåer, säger Michelle Tun von Gyllenpalm.
– Det vi kan sakna är kopplingen till EU. Ramverken som tas fram bör kopplas till EU-målen, till exempel ESR-målet till 2030 och utvecklingen inom utsläppshandeln som ska fasas ut 2039. Jag tycker inte heller att vi bara ska titta på de långsiktiga målen. Vi behöver 70 nya TWh till 2030 – hur ska det lösas?
Vi hoppas att regeringen inspireras av detta och utvecklar en liknande modell. Men det behöver gå snabbt.
Även Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, deltog i presentationen och för honom var det i huvudsak ”ljuv musik”.
– Vi går in i ett paradigmskifte och det krävs nya mekan
ismer om vi ska konkurrera i det gröna racet. Visionen och berättelsen, punkt 1 i handlingsplanen, är viktig. När vi har sagt ja till den minskar konfliktrisken. Ju tydligare vi är som land, desto lägre investeringskostnader.
Han varnar samtidigt för att det kan bli för mycket styrning med denna process.
– Det är inte bra om det blir för mycket detaljstyrning. Det behövs konkurrens och överraskningsmoment. Vi behöver mer statligt inflytande med marknaden ska vara drängen, säger Svante Axelsson.
Nu har handlingsplanen lämnats till regeringskansliet och Åsa Pettersson hoppas att den kan ge avtryck i kommande energipropositioner.
– Vi hoppas att regeringen inspireras av detta och utvecklar en liknande modell. Men det behöver gå snabbt – det är väldigt bråttom nu, säger Åsa Pettersson.
Johan Wickström
