Rapporten, som utförts på uppdrag från Mellansvenska handelskammaren (MHK), bygger på intervjuer med 15 av de större industriföretagen inom MHK:s verksamhetsområde i två industritunga län, Gävleborg och Dalarna. Bland företagen märks till exempel Billerud, Ovako, Stora Enso, Holmen och SSAB.
Nio av de femton företagen tror att fler arbetstillfällen skulle kunna skapas om de fick den el och effekt de har behov av fram till 2030. Om el- och effektbehovet går att lösa fram till 2030 ger företagen i utsikt investeringar för omkring 37 miljarder kronor och drygt 1 000 nya arbetstillfällen.
Men om utvecklingen blir det motsatta så bedömer en tredjedel av de intervjuade företagen att det istället krävs neddragningar.
– Det är jätteviktigt att vi får ännu tydligare bevis och beslutsunderlag för vad energiförsörjningen betyder för vår regions framtida konkurrenskraft och hur fort det faktiskt måste gå, säger Stina Snitt, vd för Mellansvenska handelskammaren (MHK) om rapportens slutsatser.
De satsningar företagen framför allt vill se är en utbyggnad av överföringskapaciteten, ökad elproduktion från fossilfria energikällor samt kortare tillståndsprocesser
Sårbar region
Energiföretagens regionchef Catherine Lillo ser Gävledala-regionen som särskilt sårbar i sammanhanget.
– Vi gjorde en analys i våras och såg då att just elområde tre, där Gävledala ingår, har de största utmaningarna vad gäller elanvändning och tillgänglig effekt. Redan idag finns ett underskott på ungefär 11 TWh, motsvarande en fjärdedel av den el som svensk basindustri använder, säger Catherine Lillo och fortsätter:
– Högst upp på vår agenda står att tillsammans med näringslivet och politikerna lösa de knutar som finns. Det krävs ett politiskt ledarskap, en gemensam planeringsram som leds av regeringen och nya regler och lagar för att göra tillståndsprocesserna snabbare och mer förutsägbara.
En dellösning kan vara att skogsindustriföretag använder egen mark för vindkraftsinvesteringar. Holmen-koncernen är exempel på det med en produktion från vatten och vind som ökat till 1,8 TWh.
Vi från energisektorn måste kroka arm med näringslivet och politiken för att klara en effektiv energiförsörjning i framtiden.
Långa tillståndsprocesser
Situationen i Hälsingland ger en lägesbild. Holmen behöver lösa elbehovet till kartongbruket i Iggesund och äger samtidigt stora arealer skog i landskapet. Men vindkraftsprojektet Tigerberget är beroende av en tillståndsprocess som Johan Nellbeck, vd för Holmen Iggesund, kallar ”extremt lång, svår och krånglig”.
– Det är en lurig terräng att manövrera i – trots att det många gånger handlar om områden som ligger avsides med relativt lite folk och liten påverkan. Men då kan Försvaret ställa krav och där det kan bli ja, nej eller hemligt med risk för att projektet stupar på mållinjen. Idag krävs nerver av stål och det är lite synd att det ska vara så krångligt och ta så lång tid, säger Johan Nellbeck.
Håkan Jönsson, vd för Gävle Energi, ser Holmen som ett föredöme.
– Men alla företag har inte Holmens förutsättningar som markägare. Därför måste vi från energisektorn nu kroka arm med näringslivet och politiken på ett helt annat sätt för att klara en effektiv energiförsörjning i framtiden.
Konkurrenskraften står på spel
Konkurrenskraft och i förlängningen välstånd står på spel, menar Håkan Jönsson. MHK-rapporten ser han som ett bra kunskapsunderlag för den hållbarhetspotential som finns.
– Det finns inget motsatsförhållande mellan hållbarhet, affärsmässighet och utveckling. Vi har ett koldioxidproblem i samhället, men lösningar finns för energisystemet som skulle ge ökad konkurrenskraft för näringslivet.
Alternativet märks redan i Gävleområdet.
– Effektproblematiken har de senaste åren gjort att ett stort antal etableringar av industriell verksamhet i Gävle fallit under de senaste åren, säger Håkan Jönsson.
Läs hela rapporten här
Fredrik Mårtensson
