Klimatpolitiska rådet – en tvärvetenskaplig expertgrupp – har i uppdrag att övervaka hur den rådande politiken stämmer överens med Sveriges klimatmål fram till 2045. Under flera år i rad har rådet kritiserat den förda politiken: utsläppsminskningarna går för långsamt och det krävs bättre koordinering och uppföljning
Under perioden 2004–2014 minskade Sveriges utsläpp som mest, med i genomsnitt 1,5 miljoner ton, det vill säga 2,4 procent per år. Därefter planade utsläppskurvan ut fram till 2018 och sedan dess har utvecklingen varit mer svårbedömd på grund av covidpandemin.
2021 var de territoriella utsläppen av koldioxid i Sverige knappt 48 miljoner ton, en minskning med 33 procent sedan 1990. För att klara målet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en minskning med cirka 2 miljoner ton per år.
Ökade utsläpp i transportbranschen
Men med den nya regeringens politik kommer utsläppen öka under de kommande åren, framför allt i transportsektorn, skriver rådet, vilket i så fall är ett trendbrott. Och det skiljer sig också från det arbete som bedrivs i EU med Fit-for-55
– Sverige har tappat styrfarten. Den politik som hittills har presenterats är inte tillräcklig för att nå 2030-målen – de aviserade förändringarna ser istället ut att öka utsläppen i närtid, sa Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson när hon presenterade rapporten.
Bland de åtgärder som ökar utsläppen pekar rådet på den sänkta reduktionsplikten, den sänkta energiskatten på drivmedel och den slopade bonusen för miljöbilar. Bland åtgärder som gynnar omställningen lyfter rapporten fram ökade satsningar på bio-CCS och investeringar i laddinfrastruktur.
– Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om förändringar av Sveriges nationella politik skulle leda till att utsläppen av växthusgaser i vårt land ökar. Att skjuta utsläppsminskningar på framtiden får betydande klimatologiska, ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser. Nu behövs kraftfull klimatpolitik, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson.-
Klimatpolitisk handlingsplan
Samtidigt som EU har ”en bred reformagenda” i sin gröna giv signalerar regeringens nya politik ”ett avsmalnande perspektiv mot energisektorn och specifikt för ny elproduktion – detta fokus är för smalt för att politiken ska kunna leda till klimatmålen”, skriver Klimatpolitiska rådet.
Enligt klimatlagens krav ska regeringen under 2023 presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Den kommande handlingsplanen måste innehålla tillräckliga insatser för att klara både målen till 2030 liksom nettonollutsläpp till 2045, enligt Rådet. Planen behöver också tydligt visa hur EU:s gröna giv och 55-procentpaketet ska införas i Sverige.
Efter presentationen lämnade Cecilia Hermansson över rapporten till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari, som sa att den kommer att vara ett bra underlag inför arbetet med regeringens klimathandlingsplan som ska presenteras i höst.
I sin rapport ger Klimatpolitiska rådet också tio rekommendationer till regeringen (se faktaruta).
10 rekommendationer till regeringen från Klimatpolitiska rådet
1. Utforma en klimatpolitisk handlingsplan som leder till en accelererad klimatomställning så att utsläppen minskar i närtid och klimatmålen 2030 uppnås.2. Se till att handlingsplanen omfattar alla sektorer och utnyttjar hela den samlade politiken för att nå det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp.3. Säkerställ att genomförandet av handlingsplanen prioriteras och koordineras inom regeringen under ledning av statsministern.4. Följ årligen upp genomförandet av handlingsplanen i klimatredovisningen till riksdagen.5. Ge relevanta myndigheter ett stående uppdrag att lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen med förslag som ger utsläppsminskningar som överstiger klimatmålen.6. Gör samhället mindre känsligt för framtida resursprischocker, till exempel genom åtgärder för effektivare energi-, material- och produktanvändning och diversifierad tillförsel.7. Bygg upp kompetens och beredskap för att i framtiden kunna utforma och effektivt genomföra kortsiktiga krisinsatser utan att dessa motverkar möjligheterna att nå långsiktiga klimatmål.8. Fortsätt utveckla goda exempel på planeringsprocesser och samverkansformer som kan bidra till en accelererad omställning och samtidigt bättre ta tillvara synergier och göra avvägningar mellan olika intressen.9. Genomför under mandatperioden en översyn av relevanta samhällsmål för att säkerställa att mål och styrning är förenliga med klimatmålen, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.10. Utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.
Johan Wickström
