Mothandel innebär att Svenska kraftnät handlar i motsatt riktning mot hur elen i näten transporteras. Genom att köpa in produktionskapacitet i ett elområde med ett underskott på el, eller bakom en ”trång” del i elsystemet, går det att erbjuda lite mer överföringskapacitet från ett elområde med ett överskott än vad som annars vore drifttekniskt möjligt. Elen kan nämligen dirigeras om så att den tar andra vägar, där det finns plats kvar, till elområdet med underskott.
Under det ansträngda läget i vintras sattes mothandelssystemet igång i sydvästra Sverige. Ett antal olika energibolag upphandlades av Svenska kraftnät för att ställa produktionsresurser till förfogande under perioden december till och med mars. Mothandelssystemet uppskattas ha ökat överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige med i genomsnitt 100–200 MW under vintern.
Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, menar att mothandeln utgjort ett nödvändigt tillskott för elsystemet under vintern.
– Om det inte varit för mothandeln hade vi behövt skruva ned på överföringskapaciteten för att undvika överlaster i nätet. Det hade i sin tur lett till ännu högre elpriser i södra Sverige än vad som blev fallet i vintras, säger Erik Ek.
– Det är framför allt i de sydvästra delarna av Sverige som elsystemet kan bli trångt. Det beror delvis på hur nätet är byggt, delvis på hur flödena till och från Norge och Finland kan se ut.
Lärorikt för energibolagen
Göteborg Energi och Eon var två av energibolagen som ställde produktionsresurser till förfogande. Daniel Eklund, chef för drift och underhåll på Göteborg Energi, är nöjd med hur det gick att låta Rya kraftvärmeverk delta i mothandeln med 250 MW.
– Vi slöt avtalet med Svenska kraftnät i november och blev totalt avropade ett trettiotal gånger, alltså dagar, under vintern. Det var mer än vi trodde det skulle bli men det fungerade utan problem. Vi bidrog till att öka överföringskapaciteten mellan framför allt elområde 2 och 3, säger Daniel Eklund och fortsätter:
– Mothandeln gjorde också att vi fick tillfälle att utbilda mer av vår driftpersonal på att köra Rya kraftvärmeverk, vilket gör att vi står bättre rustade om behovet uppstår igen i framtiden.
De har också kunnat öva mer på att köra gasturbinerna i verket på alternativa reservbränslen, vilket gör bolaget mindre sårbart för gasbrist framöver.
– Jag tycker också att situationen i vintras bevisade hur viktig kraftvärmen är för det svenska energisystemet. Och att vi måste se till att den har tillräckligt bra förutsättningar för att finnas kvar, säger Daniel Eklund.
Eon avropades ett tiotal gånger
Maria Lindroth, operativ produktionschef på Eon i Malmö, är också nöjd med hur det fungerade att delta i mothandeln genom att ställa upp till 80 MW till förfogande. Totalt avropades Eon ett tiotal gånger på olika effektnivåer. Det innebar att Heleneholmsverket i Malmö behövde kunna köras på betydligt högre effekt än vad värmebehovet krävde, ibland genom att ha alla tre pannor och två turbiner i drift samtidigt.
– Det är ju en gammal anläggning från 1960-talet så det innebar en del utmaningar att kunna köra den på så hög effekt. Dessutom har vi bara kylmöjlighet via fjärrvärmenätet så om Heleneholmsverket ska köra för fullt måste vi stänga ned en del annan värmeproduktion under tiden, säger Maria Lindroth.
– December var den tuffaste perioden där vi verkligen behövde köra verket på max. Efter det uppstod en del underhållsbehov och andra saker som behövde förbättras. Men mothandeln fungerade bra över lag och vi har lärt oss mycket inför framtida situationer.
Bättre utbyte med utlandet
Mothandeln fick även elutbytet med våra grannländer att fungera bättre under vintern.
– Det rådde ett ytterst ansträngt läge i vintras med låg tillgång på gas, låga vattenreserver i Norge och avstängd kärnkraft i Frankrike. Sverige kunde göra en fantastisk insats för energikrisen på kontinenten genom att exportera stora mängder el söderut, säger Erik Ek
– Vi exporterade faktiskt mest el av alla länder i Europa. Därmed bidrog vi till att flera länder kunde hålla acceptabla nivåer i sina gaslager under vintern. Och periodvis var även vi helt beroende av elimport från grannländerna och hade möjlighet att få tillbaka el av det bränslet som kunnat lagrats. Det är fördelen med att vara sammankopplade med flera länder med olika energimix, säger Erik Ek.
Hittills har inte Svenska kraftnät lämnat besked om eventuella behov av mothandel under den kommande vintern.
- Så fungerar mothandelMothandelssystemet fungerar genom att elproducenter i området där det kan uppstå underskott ställer ett antal produktionsresurser i beredskap åt Svenska kraftnät, till exempel extra kraftvärmepannor. Svenska kraftnät kan sedan avropa dessa resurser med ett dygns framförhållning under mothandelsperioden.Ett mothandelserbjudande sträcker sig över en längre tidsperiod, till exempel en vinter. Men den extra produktionen behöver bara utnyttjas de dagar som överföringskapaciteten annars skulle slå i taket.De extra produktionsresurserna står emellertid i beredskap under hela perioden. Därmed kan Svenska kraftnät hålla en högre överföringskapacitet i elnäten än de annars skulle våga utan att riskera strömavbrott, eftersom de vet att den extra elproduktionen står startberedd om något skulle kärva. På så sätt ökar mothandeln överföringskapaciteten i de svenska elnäten under hela mothandelsperioden, även om den extra elproduktionen aldrig ens körs i gång.Läs mer om mothandel på Svenska kraftnäts webb.
Linus Olin
