Inom ett par decennier väntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas. I en ny granskning från Riksrevisionen konstateras att regeringen och ansvariga myndigheter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten) inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan återanvändas eller materialåtervinnas.
– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.
Otydliga regler
Producentansvaret gäller även för solel och vindkraftsblad. Den som tillhandahåller en produkt i Sverige ska ta hand avfall och stå för kostnaderna för detta. Men enligt Riksrevisionens bedömning är reglerna om producentansvaret för dessa produkter otydliga och det finns brister i Naturvårdsverkets tillsyn.
Enligt studien förväntas mängden uttjänta solpaneler öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050, vilket ställer ökade krav på att producentansvaret fungerar.
Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga författningsändringar som tydliggör vilka slags solcellspaneler som omfattas av producentansvaret för elutrustning.
När det gäller vindturbinblad väntas mängden uttjänta blad uppgå till cirka 15 000 ton under femårsperioden kring 2030 och till cirka 40 000 ton under femårsperioden kring 2035.
Granskningen visar att det idag inte är känt hur de blad som monteras ned hanteras. Det är inte heller tydligt om de svenska förbuden mot förbränning och deponering alltid gäller för uttjänta vindturbinblad. Riksrevisionsverket rekommenderar därför att Naturvårdsverket regelbundet följer upp hur nedmonterade vindturbinblad hanteras i Sverige, som underlag för att bedöma vilka insatser som behövs för att återanvända eller materialåtervinna materialen.
Återvinning kan bli en miljardindustri
Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, håller med om att det idag finns stora brister och oklarheter kring återvinningen, till exempel vid direktimport av solceller då det är enkelt att slippa undan. Men hon är hoppfull. Marknaden för återvinning av solpaneler uppskattas kunna bli en miljardindustri.
– Det finns enorma möjligheter för svenskt näringsliv att tjäna stora pengar här. I princip allt i en solpanel går att återanvända eller återvinna. Det bästa vore såklart om någon byggde en återvinningsanläggning i anslutning till ny svensk solpanelsproduktion, säger Anna Werner.
Problemet finns inte bara i Sverige. En studie från amerikanska National Renewable Energy Laboratory 2020 räknade med att det globalt kommer att deponeras cirka åtta miljoner ton solcellsskrot fram till 2030. En siffra som kan tiodubblas till 2050.
I EU gäller dock att solceller som tillverkats efter augusti 2012 ska tas om hand och återvinnas enligt det så kallade WEEE-direktivet för elektroniskt avfall. Men även här finns det behov att skärpa skrivningarna menar Anna Werner.
– Nu går man på viktprocent, vilket innebär att man i princip kan återvinna enbart glaset och ändå uppnå kravet. Det ska vi absolut inte nöja oss med. Kraven borde vara högre på återvinningsgrad av exempelvis metallerna. Det är råvaror som det inte finns oändliga mängder av, säger Anna Werner.
Men hon tror som sagt att det finns starka marknadskrafter som kan driva på lösningarna. Dock inte helt på egen hand.
– Därför är det mycket bra att riksrevisionen har tittat på detta och vi har bjudit in dem att diskutera detta mer i detalj. Sverige bör ta ledartröjan och underlätta för bygget av världens modernaste anläggning för återvinning av solpaneler. Det är en no-brainer att det finns en stor framtidsmarknad här, säger Anna Werner.
Erik Hörnkvist
