Det var i december 2022 som Energimarknadsinspektionen, Ei, presenterade förändringarna för elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027. Bland annat vill Ei ändra metod för att beräkna värdet på elnätsanläggningar. Företagen ska redovisa det ursprungliga anskaffningsvärdet istället för att värdera anläggningarna med normpriser som speglar dagens byggkostnad. Ett kapacitetsbevarande perspektiv ska bytas ut mot ett förmögenhetsbevarande (se faktaruta nedan).
Redan den 20 april ska företagen rapportera in sina uppgifter till Ei för intäktsramarna 2024-2027. Det innebär en hel del praktiska svårigheter med att få fram uppgifterna som Ei begär och osäkerheten är stor kring utfallet av intäktsramarna. En klar majoritet av elnätsföretagen – runt 120 stycken – har också överklagat Ei:s beslut.
Lägre investeringar
Energiföretagen varnar för att bytet av metod för beräkning av intäktsramarna kan leda till lägre investeringar och en långsammare utbyggnadstakt av Sveriges elnät. Tomas Malmström, ansvarig för elnät och regelverk på Energiföretagen, anser att det finns risker med att så abrupt byta metod:
– Jag förstår att elnätsbolagen känner sig oroade. Vi efterlyser en analys från Ei över vad dessa förändringar samlat kan leda till. Våra beräkningar visar att elnätsföretagen kommer att få en väsentligt lägre kapitalbas och därmed lägre intäktsramar. Och det i ett läge när vi står inför en energiomställning med gigantiska investeringar i elnätet, säger Tomas Malmström och fortsätter:
– Får vi en fördubblad elanvändning som kräver stora investeringar i elnätet kan vi få se negativa kassaflöden. Ei rubbar de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Hur elnätsföretagen kommer att kunna svara upp mot investeringsbehovet kommer nog se väldigt olika ut beroende på skilda förutsättningar
Ursprungliga anskaffningsvärden
Bland de uppgifter som ska redovisas är prognos för löpande kostnader och prognos för anslutningsavgifter för tillsynsperioden. När det gäller kapitalbasen ska företagen redovisa ursprungliga anskaffningsvärden för anläggningarna och om sådant värde saknas, föreslå ett uppskattat eller beräknat sådant värde.
– Ei menar nu att den förmögenhetsbevarande metoden är mer rättvis eftersom det har blivit en överkompensation till elnätsföretagen. De har rätt i att det skulle har resulterat i lägre intäktsramar med den prisutveckling vi har haft. Men om vi skulle få en annan utveckling framöver där kostnaderna för elnätsanläggningar istället går ner, skulle kunderna behöva betala för gammal dyrare teknik istället för ny som är billigare, säger Tomas Malmström.
– Det finns fördelar och nackdelar med bägge metoderna och över- eller underkompensation är ett resultat av den modell som Ei själva tidigare har valt efter moget övervägande.
Komplicerad rapportering
Enligt Tomas Malmström är den nya rapporteringen dessutom tidskrävande och komplicerad:
– Hittills har elnätsföretagen fått utgå från normpriser på till exempel kabel och då rapporterat in antal kilometer. Nu måste elnätsföretagen istället utgå ifrån det ursprungliga anskaffningsvärde som gällde då anläggningen togs i bruk. Många företag har ett system över tekniska detaljer, men det är inte helt lätt att få fram det ursprungliga anskaffningsvärdet, bland annat för att inköp har skett projektvis och har olika avskrivningstider.
Tomas Malmström tycker att dialogen med Ei är god, men än saknas tydliga besked kring vissa rapporteringsrelaterade frågor och mycket är oklart kring vilka följder bytet av metod kan leda till:
– Vi kan inte samtidigt med en ökande elektrifiering riskera att investeringarna i elnätet blir lidande. Om man gör så här stora förändringar måste man analysera noggrant så att det går att se vilka konsekvenserna blir. Det här riskerar annars att sätta käppar i hjulet för samhällsutvecklingen och klimatambitionerna.
Nu väntar ytterligare dialogmöten mellan Energiföretagen och Energimarknadsinspektionen om de nya reglerna. Samtidigt hanteras elnätsbolagens överklaganden av förvaltningsdomstolen. Det är i dagsläget osäkert vilket utfall det blir, såväl i dialogen som i rättsprocessen.
Två principer för värdering av elnätetDet finns två olika principer för att värdera ett nätföretags tillgångar, antingen förmögenhetsbevarande eller kapacitetsbevarande princip.
Förmögenhetsbevarande princip bygger på att ett nätföretag får kostnadstäckning för en nättillgångs faktiska utgifter, baserat på verkliga anskaffningsvärden för genomförda investeringar i nätet.
Kapacitetsbevarande princip innebär att ett nätföretags ersättning baseras på aktuellt värde på en nätanläggning, det vill säga ett marknadsvärde som speglar vad det kostar att anskaffa motsvarande anläggning idag.
Båda principerna används idag globalt i olika regleringssystem och i vissa fall används även en kombination.
Marie Kofod-Hansen
