Vi måste göra vår del av den europeiska klimatomställningen med bibehållen konkurrenskraft och på ett socialt hållbart vis, sa Ulf Kristersson när han inledde presskonferensen om Sveriges nya klimathandlingsplan.
På plats fanns företrädare från alla regeringspartier plus samarbetspartnern Sverigedemokraterna. Samtliga slog fast vikten av att Sverige klarar att uppnå målet om nettonollutsläpp till 2045 och att det finns ”goda förutsättningar” för det i och med denna klimatplan. EU:s paket Fit for 55 kommer vara styrande i stora delar för arbetet, och att EU upprätthåller en hög ambition är en viktig förutsättning.
Klimathandlingsplanen, som enligt lag ska lämnas vart fjärde år, innehåller ett 70-tal förslag som ska genomföras eller påbörjas under mandatperioden. En stor del av förslagen är redan kommunicerade sedan tidigare, som till exempel utökningen av Klimatklivet, och många handlar om att tillsätta utredningar.
– Vårt fokus under mandatperioden är att göra grovjobbet som lägger grunden för en klimatomställning. Det handlar om att bygga upp en klimatneutral infrastruktur i hela landet, att fasa ut de fossila bränslena och att snabba på elektrifieringen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari.
– Det här kan bli en möjlighet för Sverige att skapa nya gröna lösningar som kan gå på export.
Vi rör oss bort från ett ensidigt styrmedel och vill ha en bred palett av åtgärder, där utsläpps-minskningar sker där det är mest effektivt.
Sverige går med i EU ETS 2 2027
Grundbulten i EU:s klimatarbete är handeln med utsläppsrätter, ETS, som täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst tunga industrier och energiproducenter. Men för att klara utsläppen i övriga sektorer, som till exempel inom fastigheter, transporter och jordbruk, ska EU starta en utsläppshandel även för dessa sektorer, EU ETS 2, med start 2027.
– Sverige kommer gå med i EU ETS 2 redan från starten, 2027 och den kommer att implementeras brett. De sektorer som inte omfattas nu kommer att ingå, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari.
Kravet på Sverige är att minska sina utsläpp i ESR-sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Därför tillsätter regeringen en bred styrmedelsutredning för att se hur Sverige ska klara detta ESR-åtagande på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Huvudspåret är ett nationellt utsläppshandelssystem, enligt Romina Pourmokthari – ett förslag som lades fram i John Hasslers klimatutredning som presenterades i oktober.
– Vi rör oss bort från ett ensidigt styrmedel där man lade alla ägg i en och samma korg och vill ha en bred palett av åtgärder, där utsläppsminskningar sker där det är mest effektivt, säger Romina Pourmokthari.
Energipolitiken bli central
Men även om nya styrmedel kommer på plats blir det tufft att nå de kortsiktiga klimatmålen till 2030, enligt regeringens bedömning. Extra tufft sedan regeringen sänkt nivån i reduktionsplikten under de kommande åren som gör att utsläppen kommer öka, enligt regeringens egen prognos.
Därför bör Sverige även undersöka möjligheterna att förvärva utsläppsutrymme från andra medlemsstater – ”utan att slå av takten på hemmaplan”, skriver regeringen i handlingsplanen. Vidare vill regeringen även föra över utsläppsutrymme från den befintliga utsläppshandeln EU ETS för att klara åtagandena inom ESR-området - denna flexibilitet är begränsad till två procent av de totala ESR-utsläppen per år under 2025–2030.
Energipolitiken blir helt central för att klara de långsiktiga målen, enligt regeringen. Samtliga medverkande lyfte upp utbyggnaden av kärnkraft som en central del i klimatarbetet.
Utöver redan beslutade åtgärder – till exempel borttagna hinder för kärnkraft – lyfte närings- och energiminister Ebba Busch även fram vikten av ett robust fossilfritt elsystem med 300 TWh som målbild, effektivare prövningsprocesser för elnät, självförsörjning av mineraler och metaller, förbättrade förutsättningar för kapitalförsörjningen till klimatomställningen samt användningen av koldioxidinfångning, CCS och CCU, som viktiga verktyg i klimatarbetet.
Folklig acceptans
En annan central del i klimathandlingsplanen handlar om elektrifieringen av transportsektorn, där fokus ligger på en kraftig utbyggnad av laddinfrastrukturen.
I handlingsplanen ingår bland annat att göra analyser över hur man kan säkerställa en rikstäckande laddinfrastruktur och hur fastighetsägare ska få bättre förutsättningar för att installera laddpunkter. Regeringen vill även införa fordonsmärkning av lätta fordon.
En viktig del i planen är också att få folklig acceptans för klimatomställningen. Större hänsyn ska tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Regeringen ska därför ta fram en social klimatplan med åtgärder ”för en rättvis klimatomställning”.
Det finns inga svar på hur utsläppen ska minska, bara en önskelista med förhoppningar om att någon annan, likt tomten, kommer dyka upp med lösningar.
Misstroendeförklaring från Centern
Klimathandlingsplanen sågades snabbt av oppositionen. Bara några timmar efter att presentationen meddelade Centerpartiet att de väckt misstroendeförklaring mot klimatminister Romina Pourmokthari eftersom planen inte visar hur utsläppsmålen ska nås till 2030. Även Miljöpartiet stödjer misstroendeförklaringen.
– Det finns inga svar på hur utsläppen ska minska, bara en önskelista med förhoppningar om att någon annan, likt tomten, kommer dyka upp med lösningar. Det är ett monumentalt svek mot klimatet, mot det svenska näringslivet som vill gå före och mot väljarna som förväntat sig långt mer, säger Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin.
Även Klimatpolitiska Rådet är kritisk och tycker att planen är otillräcklig. Rådet tycker att det saknas konkreta insatser som kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå de mest närliggande klimatmålen 2030.
- Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på plats för hur de ska ersättas betyder att problemen skjuts på framtiden. Regeringen slår in på en väg med stora risker: för klimatet, ekonomin och samhället. Det är bara sex år kvar till 2030, framhåller Åsa Persson, ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Energiföretagen oroas av tidsaspekten
På Energiföretagen tycker man dock att det är positivt att regeringen återigen lyfter fram elektrifieringens roll i klimatomställningen och handlingsplanen innehåller flera intressanta delar, men man oroar sig för tidsaspekten.
– Laddinfrastruktur och hela elektrifieringen hämmas av allt för långa ledtider för att stärka och bygga ut elnäten, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Ytterligare utredningar kommer att ta tid, och nya komplexa styrmedel kan ta tid att införa. Samtidigt är det brådskande att stärka elproduktion och elnät. Det är dock positivt att regeringen lyfter fram vikten av kostnadseffektivitet vid utformningen av styrmedel. Om utsläppshandeln utökas innebär det att svensk koldioxidskatt behöver ses över för att undvika dubbla styrmedel, avslutar Åsa Pettersson.
Johan Wickström
