EU-besluten har duggat tätt under våren som en följd av det så kallade Fit for 55-paketet, där målet är att minska EU-ländernas koldioxidutsläpp med 55 procent mellan 1990 till 2045. Den 19 april röstade EU-parlamentet igenom en rad skärpningar av utsläppshandeln i linje med de överenskommelser som man tidigare gjort med EU:s medlemsländer. Och nu i veckan (den 25 april) röstade även ministerrådet igenom de skarpare kraven.
Bland annat skärps nu koldioxidmålet avsevärt: utsläppen ska minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Det tidigare målet var 43 procent. Samtidigt ska de kostnadsfria utsläppsrätterna successivt fasas ut mellan 2026 och 2034.
Koldioxidtullar införs successivt
För att förhindra att vissa tunga industrisektorer ska drabbas av de hårdare utsläppskraven införs nu så kallade koldioxidtullar, eller gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) som det formellt heter. På så sätt ska europeiska företag som ställer om snabbt skyddas mot oschysst konkurrens, är tanken. Det gäller företag inom järn, stål, cement, aluminium, gödsel, el och väte. Redan från och med i höst ska importörer av koldioxidintensiva varor börja rapportera in volymer för att så småningom betala en koldioxidavgift som är kopplad till EU:s koldioxidpriser.
Ett separat utsläppshandelssystem för byggnadsuppvärmning och vägtransporter, ETS2, införs också från 2027. Från 2024 införs också en rapporteringsplikt för utsläppen från all avfallsförbränning inom EU med sikte på att de ska inkluderas från 2028. För bioenergianläggningar införs också en 95-procentsregel som innebär att de som använder mer bioenergi än 95 procent inte längre omfattas av utsläppshandeln eller rätten till fri tilldelning av utsläppsrätter.
Det införs också en rad nya villkor för den fria tilldelningen av utsläppsrätter, bland annat gällande genomförande av energieffektiviseringsåtgärder och klimatneutralitetsplaner för vissa aktörer.
Sjöfart och flyg ingår
Dessutom klubbade ska nu även sjöfarten – alla fartyg över 5 000 bruttoton –ingå i utsläppshandelssystemet med infasning 2024-2026. Även fartygens metan- och kväveoxidustsläpp ska omfattas från 2026.
Även inom flygsektorn väntar förändringar efter EU-parlamentets omröstning. Tilldelningen av gratis utsläppsrätter ska fasas ut senast 2026. EU:s mål är att avancerade biobränslen och elektrobränslen ska ta över allt mer som bränsle – men idag står de för enbart 0,05 procent av den totala bränsleförbrukningen i sektorn.
Även förslaget om en social klimatfond har klubbats igenom. Syftet med den är att göra klimatomställningen mer rättvis och inkluderande. Fonden ska främst rikta sig till enskilda hushåll och småföretag och ska huvudsakligen finansieras genom auktion av utsläppsrätter.
Regeringen har skickat remissförslag
Den svenska regeringen har skickat ut ett remissförslag med förslag till merparten av den lagstiftning som behövs för att genomföra det reviderade utsläppshandelsdirektivet. Avsikten är att den svenska genomförandelagstiftningen ska finnas på plats redan i januari 2024. Därutöver har ett omfattande arbete inletts med att revidera och ta fram genomförandeförordningar och så kallade delegerade akter från EU-kommissionen med de mer detaljerade utsläppshandelsreglerna.
Johan Wickström
