– Det finns en stor potential att producera mer grön energi i Sverige. Det skulle dessutom öka vårt oberoende av importerad energi, säger Pernilla Winnhed, chef för näringspolitik och företagande på LRF.
– De gröna näringarna både vill och kan ställa om. Det är också vårt budskap som vi skickat till den kommande regeringen.
Enligt LRF:s nya energipaket kan jord- och skogsbrukare öka energiproduktionen inom framför allt skogsbaserad biomassa, biogas och solel. Redan idag kommer cirka 20 TWh av energin till värme och el från skogen (exklusive industrins interna processer) och här menar LRF att det går att få ut ytterligare 27–37 TWh.
Biogasen kan mångdubblas
Biogasproduktionen, som idag är nästan helt inhemsk, skulle kunna mångdubblas från dagens nivå på 2,3 TWh till 10 TWh. Flytande biodrivmedel är däremot mestadels importerad och endast 4 procent av rapsoljan som används i både HVO och Fame kommer från svensk råvara. Här finns möjligheter att öka råvarorna från det svenska jordbruket.
Därutöver ser LRF att el från solceller på tak kan öka till 2 TWh.
– Idag står lantbruket för cirka 10 procent av den svenska elproduktionen från sol och det finns ett fortsatt stort intresse att satsa på solceller. En enkät till jordbruksföretag visar att 40 procent vill investera i solel inom kort, säger Kristian Petersson, sakkunnig energi och hållbarhetsfrågor på LRF.
– De nya satsningarna på biomassa, biogas, biodrivmedel och solel kan sammantaget ge en produktion på cirka 50 TWh, vilket är ett betydande tillskott, säger Pernilla Winnhed.
Statligt stöd krävs
För att de gröna näringarna ska kunna öka energiproduktionen rejält krävs dock stöd i olika former menar LRF, vilket också är deras budskap till kommande regeringen. Det handlar om direkt ekonomiskt stöd men också lån med konkurrenskraftig ränta till satsningar på solceller och energilagring i batterier och vätgas.
– För att utöka potentialen från solel behöver också nätkapaciteten förbättras i hela Sverige. Detta för att undvika flaskhalsar som försvårar utbyggnaden av solceller på tak och mark. Det behöver också ställas krav på elbolagen att minska tiden för inkoppling av nya anläggningar. Det kan idag ta upp till sex månader, säger Kristian Petersson.
För biogasen är Klimatklivet ett viktigt stöd och under 2022 har det kommit in en 144 ansökningar till Klimatklivet från jordbrukare som vill satsa på biogas från gödsel. Ett fortsatt statligt stöd för nya etablering av biogas är avgörande för en fortsatt ökad produktion menar LRF.
– Vi är dock oroliga kring fortsättningen av Klimatklivet för vi har inte sett något om detta i de skuggbudgetar som den blivande regeringen har presenterat, säger Michelle Elger Ekman, energiexpert på LRF.
LRF:s energipaket
LRF har i sitt energipaket räknat med att Sveriges jord- och skogsbrukare kan producera ytterligare 50 TWh energi, vilket är lika mycket som kärnkraften bidrar med till landets elproduktion. I energipaketet har de räknat med följande:
– Sverige bedöms ha god potential till ett ökat hållbart uttag av biomassa från jord- och skogsbruk. 2030 bedöms den vara cirka 41–59 TWh årligen, varav majoriteten består av skogsbaserad biomassa om cirka 27–37 TWh.
– Med nya styrmedel kan produktionen av drivmedel från biogas till 2030 uppgå till 10 TWh.
– Till detta kommer ytterligare tillskott från solel på tak motsvarande 2 TWh.
Läs mer om energipaketet
Ann-Sofie Borglund
