Det finns två typer av förbrukningsfrånkoppling – automatisk och manuell. Båda handlar om att rädda större delen av kraftsystemet. Det sker genom att en mindre del av förbrukningen frånkopplas.
Vid automatisk frånkoppling görs frånkopplingen på någon sekund. Det sker så snabbt att det skulle vara omöjligt att genomföra manuellt. Denna åtgärd görs om frekvensen i elnätet sjunker under 48,8 Hz. Normalt är elnätet balanserad mot en frekvens på 50 Hz. Denna åtgärd har gjorts vid några enstaka tillfällen.
Vid manuell förbrukningskoppling är det Svenska kraftnät (Svk) som beordrar frånkoppling och den görs utifrån de tekniska förutsättningar som råder inom 15 minuter. Svenska kraftnät har hittills aldrig behövt beordra förbrukningsbortkoppling. Men om det blir aktuellt är det regionnätsföretagen som ska genomföra bortkopplingen.
Besluten sker på lokal nivå
Vilken eller vilka elanvändare som ska kopplas bort beslutas inte av Svk, utan det görs på lokal nivå. Det sker oftast enligt metoden Styrel – Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer.
Planeringsdokumenten tas fram av myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner samt elnätsföretagen. Slutlig mottagare av planeringsdokumentet är elnätsföretagen.
– Identifiering och prioritering av dessa användare görs vart fjärde år i en planeringsomgång. Det går också att revidera denna lista däremellan om det tillkommer någon prioriterad elanvändare, förklarar Kristina Westerdahl, handläggare vid Energimyndigheten.
Stödjer kommunerna
Energimyndighetens roll är att vara samordnare och de tillhandahåller stöd för detta. De har däremot ingen praktisk roll vid en frånkoppling.
– Manuell förbrukningsfrånkoppling har ju aldrig använts i Sverige och vi har därför inga erfarenheter att utgå ifrån. I Styrel måste aktörerna ha någon typ av planeringshorisont och då har vi sagt att vissa elanvändare kan vara bortkopplade i timmar, medan andra i dygn.
– Detta är för att hjälpa aktörerna med vilka som ska prioriteras och tidsspannet är inte valt utifrån en sannolikhet för avbrottets längd, förtydligar Kristina Westerdahl.
Styrel började planeras 2011 och innan dess fanns enbart ett system med roterande frånkoppling av alla elanvändare vid ett avbrott av detta slag. Att delta i Styrel är dock frivilligt och idag deltar inte alla kommuner i planeringen.
– I valet mellan ha prioritering av vissa elanvändare som har samhällsviktiga funktioner och som kan lindra samhällskonsekvenserna på en övergripande nivå eller enbart ha roterande frånkoppling, så tycker vi att prioriteringen är den bästa lösningen, säger Kristina Westerdahl och fortsätter:
– Om man som elanvändare blir bortkopplad har man inte rätt till någon ersättning från Energimyndigheten och det finns inte heller någon slags försäkring som täcker upp, vad jag känner till. Rent praktiskt så finns det ju inte heller någon effekt att fördela så jag vet inte om det skulle hjälpa att ha någon slags ersättning.
Åtta prioritetsklasser
Inom Styrel finns åtta prioritetsklasser. Elanvändare ska bedömas utifrån hur väl de passar in i någon av dessa prioritetsklasser.1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.8. Övriga elanvändare.
Läs mer.Källa: Energimyndigheten.
Ann-Sofie Borglund
