Vi går in i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stor osäkerhet. Därför behöver vi ha en svagt åtstramande budget, sa finansminister Elisabeth Svantesson då hon presenterade regeringens budgetproposition för 2023 (”den första på 13 år som har majoritet i riksdagen”).
Energiområdet är en relativt central del i budgeten då energipriserna påverkar inflationen i stor utsträckning. De flesta av åtgärderna har redan kommunicerats tidigare.
Bland annat avskaffas både avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraft- och fjärrvärme inom EU ETS från årsskiftet. En satsning som kostar drygt en halv miljard kronor och som syftar till att kunna öka energiproduktionen på både kort och längre sikt.
Mer pengar till laddinfrastruktur
En annan viktig del handlar om att öka investeringarna i laddinfrastruktur, inte minst i glesbygdsområden. Det handlar i första hand om stöd till publika laddstationer för lätta fordon och stöd till elektrifiering av tunga transporter.Totalt satsas 1,1 miljarder kronor under 2023 på detta, en ökning med 500 miljoner kronor jämfört med 2022. Regeringen aviserar även införandet av en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil.
Dock tar regeringen bort klimatbonusen med omedelbar verkan. Klimatbonusen har getts till personer som köpt bilar med låga utsläpp. Mest har gått till rena elbilar som har kunnat inbringa som mest 70 000 kronor i stöd.
– Denna bonus har blivit enormt kostsam. Man hade avsatt 3 miljarder kronor och denna post skulle ha landat på 7 miljarder kronor. Incitamenten och marknaden fungerar bra ändå när det gäller elbilar. Vi måste prioritera det som är viktigt, sa Elisabeth Svantesson.
En annan del som kommer att påverka transportmarknaden är regeringens förslag att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med den 1 januari 2024, det vill säga inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin. Det innebär att en planerad utsläppsminskning på runt 5 miljoner ton koldioxid inte blir av. Enligt regeringen är det en krisåtgärd för att dämpa effekten av höjda drivmedelspriser.
Ökat fokus på energieffektivisering
Även energieffektivisering får en större pott pengar. Totalt vill regeringen satsa cirka 1,2 miljarder kronor under 2023–2025, bland annat för att stödja konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Vidare ska man öka skattereduktionen för installation av egna solceller, från 15 till 20 procent, vilket kostar cirka 280 miljoner kronor.
Satsningarna på Industriklivet fortsätter och stärks, från drygt 900 miljoner per år till 1,35 miljarder. Här handlar det åtgärder som på olika sätt kan minska utsläppen av koldioxid inom industrin, till exempel bio-CCS.
När det gäller bio-CCS fortsätter regeringen även den satsning som redan beslutats, vilket innebär ett stöd på 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Detta stöd ska fördelas genom så kallad omvänd auktion där de som levererar bio-CCS till lägst kostnad vinner. Regeringen avsätter även 40 miljoner kronor till Sveriges geologiska undersökning för att utreda lämpliga lagringsplatser för koldioxid i Sverige. Även Klimatklivet får förstärkning, med runt 400 miljoner kronor per år – framför allt för att öka satsningarna på laddinfrastruktur.
Regeringen vill också ge ett riktat elstöd till elintensiva företag på 2,4 miljarder kronor, som ska finansieras av flaskhalsintäkter.
Det görs också utökade satsningar på civilt försvar där bland annat Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät tillförs utökade anslag.
Mer pengar till kärnkraftsforskning
I budgetproppen aviserar regeringen även att återkomma för att ändra så att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ersätts med mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Även detaljerna kring högkostnadsskyddet ska regeringen återkomma till senare.
När det gäller kärnkraft ska regeringen återkomma med en garantiram, som meddelats tidigare. Men redan nu föreslår man dock en förstärkt satsning på kärnkraftsforskning och avsätter 250 miljoner kronor för perioden 2023-2025. Man avsätter också 125 miljoner kronor till Strålsäkerhetsmyndigeheten för att ta fram nya regelverk för SMR, småskaliga kärnkraftsreaktorer, under kommande tre år.
Läs hela budgetpropositionen här
Johan Wickström
