Under de närmaste 25 åren kommer Sveriges elanvändning att fördubblas, enligt många prognoser. Elektrifiering kommer att vara en nyckelfaktor för att klara klimatomställningen – och därför krävs det mycket ny elproduktion.
Kanske har detta budskap nått svensken i gemen. Hur som helst är många svenskar – 77 procent – oroade över den framtida elförsörjningen. Och bara 31 procent tror att politiker och ansvariga beslutsfattare kommer fatta rätt beslut när det gäller elförsörjningen, enligt WSP:s undersökning, som besvarades av 2 500 personer under januari–mars 2022.
Mest positiv syn har svenskarna till solel, 78 procent, och vattenkraft, 74 procent, medan 62 procent är positiva till vindkraft. I botten ligger kraftvärme med 42 procent. Samtidigt är det en stor andel – 51 procent – som har en neutral syn på kraftvärme, ”varken eller”.
– Anledningen är nog att kraftvärmen för en undanskymd roll i energidebatten. Det är nog många som inte riktigt vet vad kraftvärme är och dess roll i el- och värmeproduktionen, säger Albert Petersson, energikonsult på WSP.
– Det är lite svårt att sätta sig in i kraftslagens roll i energisystemen. Jag tror att det skulle behövs en generell kunskapshöjning.
När det gäller kärnkraften – som ofta hamnar i den mediala hetluften – är 47 procent positiva medan 23 procent är negativa. Men en klar majoritet – 84 procent – vill använda de befintliga kärnkraftsanläggningarna under hela deras återstående livslängd, och 38 procent vill också öka förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft.
En tredjedel positiva till kraftvärme
Undersökningen visar också att många är lite tveksamma till att det byggs ny energiproduktion i närheten av deras bostäder. Bara en tredjedel är positiva till att det byggs ett nytt kraftvärmeverk i närområdet (dock är 49 procent neutrala, ”varken eller”) och 46 procent är positiva till att det byggs ny vindkraft. Även på denna fråga ligger solel i topp – 65 procent tycker att det vore bra att ha en solcellspark i närområdet.
I undersökningen fick man även ge sin syn på små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR). Här är 42 procent positiva, medan 36 procent har en neutral syn. Men bara 20 procent tycker att det vore positivt att bo nära ett mindre kärnkraftverk.
Respondenterna har även svarat på vad som skulle kunna göra dem mer positivt inställda till att ha elproduktion i närheten – och här finns en tydlig faktor oavsett kraftslag: lägre elpris skulle göra folk mer positiva till all ny elproduktion. Lägre elpriser ansågs långt mer värdefullt än till exempel ekonomisk ersättning till kommunen eller ersättning för minskat bostadsvärde.
"Acceptansen måste öka"
Att få acceptans för ny elproduktion är en av de viktigaste frågorna för Energiföretagen.
– Med tanke på den enorma elektrifiering vi står inför måste vi i branschen, industrin och våra politiker arbeta för en ökad acceptans av alla kraftslag. En kraftigt ökad elektrifiering är den kanske viktigaste pusselbiten för att minska vår klimatpåverkan, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Men elproduktion tar mark i anspråk, syns och kostar pengar. Men det kommer också göra att Sverige kan gå före och visa resten av världen hur man kan ställa om till fossilfrihet.
Skepsisen mot kraftvärmen är bekymmersam anser Åsa Pettersson vidare:
– Kraftvärme ger stabil och lokal elproduktion – något vi har brist på i framför allt södra Sverige och just därför jobbar vi hårt för att regeringen ska avskaffa de skatter som hindrar ökad produktion. Men många kanske inte ens känner till vad kraftvärme är, säger Åsa Pettersson.
Vad säger du om den positiva synen på solel?
– Jag tror att den hänger samman med att energifrågan blivit allt hetare och de höga elpriserna under vintern. Man kan ju faktiskt ha den på taket och producera sin egen el. Det är i grunden något positivt – att fler engagerar sig i sin energianvändning.
Solel är populärast Positiv Negativ Neutral
Solenergi 78 % 2 % 20 %
Vattenkraft 74 % 4 % 4 %
Vindkraft 62 % 12 % 25 %
Kärnkraft 47 % 23 % 30 %
Kraftvärme 42 % 7 % 51 %
Andra resultat från undersökningen31 procent investerat i egen elproduktion och/eller lagring.47 procent har vidtagit åtgärder för ett längre elavbrott.39 procent måste ofta/ganska ofta dra ner på andra hushållsutgifter på grund av höga elpriser.34 procent har under det senaste året haft ett strömavbrott på minst två timmar.
Enkäten skickades till ett representativt urval invånare mellan 18 och 70 år mellan januari och mars 2022. Totalt svarade 2 500 personer på enkäten.
Johan Wickström
