Det var i mars som regeringen lade fram sitt förslag om att tidigarelägga det kommunala vetot mot vindkraft. Bakgrunden var att en stor del av alla planerade vindkraftverk har fått nej av kommunen, ofta i ett sent skede.
I det nya förslaget skulle kommunerna ha möjlighet att säga nej till vindkraftsetableringar, men i ett tidigare skede. Detta skulle leda till en effektivare och tydligare process för alla inblandade aktörer, var tanken. Samtidigt föreslog man ett en utredning skulle tillsättas för att undersöka vilka incitament som staten kan ge till kommuner som funderar på vindkraft.
Nu har riksdagen dock röstat nej till regeringens förslag. En majoritet av partierna menar tvärtom att förslaget skulle kunna innebära att det blir att fler kommuner som säger nej för att inte riskera att säga ja till något som senare skulle kunna ha en negativ påverkan.
Centern röstade nej
Rickard Nordin från Centerpartiet var en av dem som röstade ned förslaget:
– Att justera i vetot ger bara nej tidigare, inte fler ja. Risken är istället att ännu fler säger nej i förebyggande syfte. För att få fler tillstyrkanden behöver det bli mer attraktivt med vindkraft, säger Rickard Nordin.
Han menar att den lokala ersättningen till kommuner måste vara klar innan beslutet om veto kan bli aktuellt.
– Vi har under flera år varit tydliga med att vi är öppna för att justera i vetot, men då behöver det införas lokala ersättningar till kommuner och närboende samtidigt. Dessutom behöver ersättningsnivåerna för elnät till markägare ses över och även där införas en ersättning till närboende.
För Svensk vindenergi är riksdagens beslut en besvikelse.
– Det är väldigt tråkigt för det här förslaget hade kunnat underlätta för ny behövlig elproduktion. Med nuvarande regler fortsätter vi ha en lag som tillåter godtyckliga beslut, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk vindenergi.
–Det är viktigt att betona att kommunen bara ska ta ställning till lokaliseringen – de ska inte göra en miljöprövning, den kommer senare, säger han.
Allt färre vindkraftverk får tillstånd
Tidigare under dagen presenterade Svensk vindenergi en undersökning som visar att allt förre vindkraftverk får tillstånd. Under 2021 beviljades 121 verk tillstånd i första instans, medan 454 verk fick nej. Det betyder att endast 22 procent av verken fick tillstånd 2021.
– De som stoppades skulle kunna vara på plats innan 2030. Det finns ingen annan storskalig elproduktion som kan byggas så snabbt, säger Tomas Hallberg som är oroad över den nedåtgående trenden i tillstånd under senare år. (Som en jämförelse fick 57 procent av vindkraftverken under 2016 tillstånd.)
Av de 454 verken som inte fick tillstånd under 2021 stoppades 170 verk av det kommunala vetot innan miljöprövningen kunde fullföljas. Av de 284 verk som kom vidare till miljöprövningen stoppades 139 verk av rennäring och 67 av artskydd/naturvård.
– Det finns många sätt att få nej. Det är helt klart så att motstående intressen ges en större tyngd än tidigare i bedömningen. Vi tycker att klimatnyttan bör viktas tyngre i miljöprövningen, säger Tomas Hallberg.
”Försvårar utvecklingen”
Även på Energiföretagen är man bekymrad över beslutet. 
– Det här var ett mycket väl avvägt förslag som ger vindkraftprojektören tillräcklig trygghet samtidigt som kommunerna även fortsatt har makt över sin markanvändning. Det är mycket olyckligt att det röstas ned av riksdagen, säger Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.
– Nu står hoppet till en lyckad utredning om lokal ersättning vid vindkraftsetablering. Då finns förhoppningsvis en möjlighet till omtag för en reformering av vetot, för det behövs, säger Lars Andersson och tillägger:
– Det är oerhört bekymmersamt att det är så svårt att komma fram med vindkraft idag. Denna utveckling kommer att försvåra och kanske till och med förhindra de planerade industrisatsningarna inom vätgas.
Utredningen om vilka incitament som man kan ge kommuner som vill satsa på vindkraft ska vara klar i mars 2023. Därefter väntar troligen en ny runda med förslag där vetorätt och incitament kan kopplas ihop till ett nytt förslag.
Johan Wickström