Den nya fjärrkylelagen, som klubbades igenom av riksdagen i mitten av april, innehåller regler om mätning och fakturering av fjärrkyla och inkluderar även krav på att fjärrkyleföretag ska förse sina kunder med en mängd information om energianvändningen i samband med fakturering. Dessutom kommer Swedac att införa nya mätarföreskrifter från fjärrkylemätare.
– Fjärrkyla har ju hittills varit oreglerad. Men den här nya lagen är betydligt mer begränsad än fjärrvärmelagen, den handlar egentligen bara om mätning efter faktisk förbrukning och liknande informationskrav som införs i fjärrvärmelagen, säger Erik Thornström som är ansvarig för skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen.
Utmaning för fjärrkylebolag
Fjärrkylabolagen är inte helt positiva till den nya lagen. Det kommer att bli en utmaning att nå den höga informationsnivån gentemot kund som krävs och där mervärdet delvis kan ifrågasättas, säger Erik Thornström:
– Det här är helt nytt för fjärrkylebolagen. De har inte alla data framme ännu för att få till att den informationsnivå som krävs, till exempel primärenergivärden. Normalårskorrigering av kyla är också nytt och det saknas rutiner för att ta fram den typen av data.
EU-direktivet tar inte heller hänsyn till att det är en relativt liten kundkrets i jämförelse med fjärrvärmen och kunderna skiljer sig åt betydligt mer än för fjärrvärmen, så att ta fram relevanta jämförelseprofiler kommer bli svårt, menar Erik Thornström.
– Det är därför tveksamt om det är möjligt att leva upp till de alla de informationskrav som efterfrågas.
Ei kommer att reglera detaljerna
Energimarknadsinspektionen (Ei) kommer att publicera ny fjärrkyleföreskrift i juni som kommer att reglera de närmare detaljerna kring de nya mätnings- och informationskraven.
En viktig svensk fråga som Energiföretagen har drivit är att kommunala fjärrkylabolag ska undantas från lokaliseringsprincipen i kommunallagen. Det innebär att ett kommunalt företag ska kunna bedriva fjärrkyleverksamhet även i en annan kommun, om det görs i geografisk närhet till kommunen och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrkyleverksamhet.
Ei kommer troligtvis också att få i uppdrag att genomföra ytterligare utredningar i frågan om undantag även från den kommunala självkostnadsprincipen. Den är viktig för att samma affärsmässiga principer ska kunna gälla för fjärrkyla som för fjärrvärme och el.
Kunderna ska bli mer välinformerade
I fjärrvärmelagen införs vissa ändringar och förtydliganden i fråga om mätning, fakturering och hur bolagen ska tillhandahålla information till sina kunder. Företagen ska bland annat se till att information om energiprestanda och andelen förnybar energi för den fjärrvärme som levereras på ett enkelt sätt ska finnas tillgänglig för kunderna och allmänheten. Fjärrvärmeföretag ska också lämna faktureringsinformation och information om energianvändning till sina kunder och, på begäran, till företag som kunderna har utsett.
– Målet med de nya informations- och mätningskraven är att kunderna ska bli mer välinformerade och att de ska få en bättre kunskap om sin egen energianvändning. Det övergripande målet är förstås energieffektivisering. I samband med fakturering ska till exempel energimix och grafer över energianvändning under året redovisas. Det ska också finnas tydlig information om klagomålsinsatser och hänvisningar till rådgivning om energieffektiviseringsåtgärder.
Erik Thornström menar att EU överskattar fakturan som informationskanal:
– Jag tror att det är bättre att lägga ut den här typen av information på bolagets webb och då på konsumentens egna sidor, vilket nu Ei också hörsammat till stor del i sina nya föreskrifter. Där kan kunden logga in och få alla uppgifter och grafiska jämförelsedata och annat som kan vara av intresse när man vill påverka sin energikonsumtion, säger Erik Thornström som tycker att EU-reglernas inriktning är lite fyrkantig genom fokuset på fakturan som informationskanal.
– I det digitala fakturaflöde som många företag har idag ser de kanske inte ens informationen. Därför är det bra att Ei har sett problematiken och tillåter att den här typen av information ska kunna ligga på webben och inte på fakturan.
Marie Kofod-Hansen