I många decennier har Polen varit tungt beroende av kol i energiförsörjningen. Det har aldrig funnits någon kärnkraft i landet, ingen vattenkraft att tala om och mycket små inhemska olje- och gasresurser. Däremot gott om sten- och brunkol.
Så sent som för några år sedan försäkrade den polska regeringen att kolet kommer att fortsätta att vara basen för eltillverkning under många år. Mycket snabbt visade det sig att det var en återvändsgränd. Elföretagen har visserligen alltid haft bra lönsamhet men koldriften har i åratal varit olönsam och beroende av kraftiga statliga subventioner.
– De ökande utsläppspriserna på koldioxid förändrade de ekonomiska förutsättningarna för elproducenterna. Trycket inom EU för att minska klimatpåverkan gjorde också sitt, säger Wojciech Jakóbik, chefredaktör för energitidningen biznesalert.pl.
– Ytterligare ett argument är att Polen kan räkna med finansiellt stöd av EU för utveckling av förnybara energikällor.
17,7%
Andelen förnybar
el i Polens
elproduktion 2020.
I det läget stakade regeringen ut en gigantisk och ambitiös omställningsplan fram till 2040, antagen i februari 2021. Här slog man fast en snabb utvecklingsplan för vindkraft, solkraft och kärnkraft.
Kolandelen i elproduktionen i Polen ligger idag på knappt 70 procent, vilket är en för landet historiskt låg nivå. För 25 år sedan fanns det 440 000 anställda i kolgruveindustrin. Idag är det 80 000 med en successiv minskning. Regeringen har i år förhandlat med flera av gruvfacken om en mjukavveckling av koldriften fram till 2049, med bland annat stöd till gruvregionen Śląsk, tidigare pensioneringar och generösa avgångsvederlag till gruvarbetarna.
Kolet kommer dock att fortsätta att spela en successivt minskande men viktig roll under övergångsperioden innan den nya elproduktionen är igång på allvar.
– Regeringen är på väg att bilda ett nationellt företag för energisäkerhet, helägt av staten, som ska ta över den olönsamma gruvdriften från energikoncernen och samtidigt säkra energiförsörjningen, säger Wojciech Jakóbik.
– Man beräknar att kolet kommer att stå för minst 11 procent av elproduktionen 2040 innan det fasas ut helt under det nästkommande decenniet.
För att klara omställningen har Polen inlett en stor satsning på kärnkraft. Nu planeras upp till sex kärnkraftsreaktorer på sammanlagt 6–9 GW, placerade i den östra delen av Polens Östersjökust. Den första reaktorn ska vara färdigbyggd 2033 och i mitten av 2040-talet ska alla vara igång och svara för uppemot 25 procent av landets elproduktion. Satsningen beräknas kosta cirka 180–190 miljarder kronor.
I Tyskland, som är på gång att fasa ut sina kärnkraftsreaktorer, är kritiken bitvis stark mot grannlandets planer.
– Inget tyder dock på att Tyskland kommer att kunna stoppa de polska kärnkraftsplanerna. Men Tyskland skulle mycket väl kunna försena projektet, till exempel genom utdragna domstolsprocedurer, säger Wojciech Jakóbik.
Elproduktion i Polen. Klicka på bilden för att förstora den.
Även vindkraften väntas växa kraftigt. Den landbaserade vindkraftseffekten i Polen ligger nu på 6,7 GW och står för 10 procent av landets elproduktion. Men de senaste åren har det blivit brist på lämpliga platser i det relativt tätbefolkade Polen.
De stora förhoppningarna läggs istället på den havsbaserade vindkraften. Vindarna i den polska ekonomiska zonen i Östersjön är mycket gynsamma och havet är ganska grunt (i snitt 25–40 meter) vilket underlättar byggandet. Här pågår många stora projekt, bland annat Baltyk I, II och III där företaget Polenergia samarbetar med norska Equinor i projekt på totalt över 3 000 MW. Statliga PGE och danska Örsted utvecklar ett liknande projekt på totalt 2 500 MW. Dessa havsanläggningar beräknas börja leverera el under 2025–2030.
Under 2022–2033 kommer cirka 145 miljarder kronor att investeras i havsvindkraft i Polen. Samtidigt ger staten runt 57 miljarder kronor i stöd. Under de första 100 000 timmarna av vindkraftverkets produktion betalar staten 735 kronor/MWh. Om marknadspriset blir lägre kommer staten att kompensera underskottet; om den däremot blir högre kommer energiföretagen att betala tillbaka överskottet till staten. Samtidigt finns det krav på att vindkraftsföretagen samarbetar med lokala polska företag, vilket beräknas ge upp till 34 000 jobb.
En del av de avstängda kolkraftverken kommer att ersättas med gasdrivna kraftverk. I Polen förbrukas runt 20 miljarder kubikmeter naturgas per år, varav drygt hälften kommer från Ryssland och enbart 4 miljarder kubikmeter från egna källor. Inom de närmaste tio åren kommer gasbehovet öka med 50 procent. Beroendet av den ryska gasen anses vara en politisk och ekonomisk säkerhetsrisk av den polska regeringen och nu satsas det intensivt på att bygga upp andra leveransvägar.
I maj i år började byggandet av gasledningen Baltic Pipe mellan Polen och Danmark som kommer att leverera naturgas från norska gasfält till Polen – från slutet av 2022 omkring 10 miljarder kubikmeter per år. Den nybyggda gasterminalen i Swinoujscie i nordöstra Polen möjliggör redan import av 5 miljarder kubikmeter LNG, mest från Qatar och USA. En flytande gasterminal planeras utanför Gdansk som från 2026–27 kommer att kunna ta emot 4,5–8,2 miljarder kubikmeter.
Det viktigaste är att snabbt ställa om till en utsläppsfri el- och värmeproduktion, för som det är idag är elbilar i Polen i praktiken till 70 procent koldrivna.
Under 2019 införde den polska regeringen ett bidragssystem, kallad Mój Prąd (Min Ström), till småskaliga solcellsanläggningar på 2–10 kW. Det blev en omedelbar succé och produktionen av el från solpaneler tredubblades på ett år. Bidraget täcker upp till 50 procent av kostnaden för installationen.
Under 2020 installerade 300 000 hushåll solcellspaneler, vilket ökade den installerade kapaciteten med 2,2 GW, och enligt prognoser kommer den totala installerade kapaciteten passera 6 GW i slutet av 2021. Om den snabba utvecklingen fortsätter beräknas den komma upp till 15 GW 2025.
Regeringen överväger även att inkludera vägguttag för laddning av elbilar, system för smart energistyrning, värmepumpar och system för energilagring (värme och kyla) i bidragssystemet.
Wojciech Jakóbik tror inte på en snabb elektrifiering av industrin och transporterna i Polen, likt den som pågår i Norge och Sverige.
– Det viktigaste är att snabbt ställa om till en utsläppsfri el- och värmeproduktion, för som det är idag är elbilar i Polen i praktiken till 70 procent koldrivna, säger han.
Han är en stor entusiast av polskt-svenskt samarbete inom energiområdet. Idag är Sverige den största nettoleverantören av el (3,8 TWh 2020). Men enligt Wojciech Jakóbik bör samarbetet gå utöver handeln med el.
– Svenska energiföretag är kända för sin effektivitet och sin höga teknologiska nivå, så mera samarbete över Östersjön kunde vara lönsamt för båda parter.
