Den lokala effektmarknaden sthlmflex har lockat fler aktörer denna andra säsong. En av dessa är Vasakronan, Sveriges största fastighetsbolag, som var med även under förra säsongen men som har utvidgat sitt deltagande i år.
– Då hade vi med en värmepump och lite fastighetsventilation, men nu har vi lagt till vår fordonsladdning. Vi har byggt ut den kraftigt under förra året och har nu runt 400 laddpunkter som kan bidra med effekt, säger Ulf Näslund, teknisk utvecklingschef på Vasakronan.
– Vi kommer upp i 180 kW inkluderat värmepumpar som vi kan sälja på flexmarknaden.
För dem som laddar elbilen innebär det inga dramatiska förändringar.
– Vi drar ner från 16 till 8 ampere i ledningarna och då får man 1,7 kW istället för 3,7 kW. Så det tar lite längre tid att ladda.
Styr elanvändningen bättre
Att Vasakronan gett sig in i effekthandeln beror på flera saker.
– Dels handlar det om att det blir dyrare med el och effekt framöver. Vi kommer kanske få mer europeiska priser. Därför måste vi kunna hantera och styra vår elanvändning på ett bättre sätt och därigenom kan vi också få en extraintäkt och sänkta kostnader för inköp av el. Sedan är ju kapacitetsbristen en samhällsutmaning som vi vill hjälpa till att lösa, säger Ulf Näslund.
Budgivningen och marknadsbevakningen i stort sköts via elhandelsföretaget Entelios som agerar som aggregator och är balansansvarig för Vasakronan.
– Vi vill automatisera så mycket som möjligt och kan inte ha folk som slår av och på strömbrytare. Entelios har koll på marknaden och sköter processerna åt oss. För majoriteten av användarna i flexhandeln kommer det nog att gå till på det sättet. Det krävs aggregatorer som kan samla ihop många resurser för att lägga tillräckligt stora poster i budgivningen, säger Ulf Näslund.
Hur mycket jobb har det varit för er internt att förbereda för flexhandeln?
– Det krävs en hel del utvecklingsresurser för att få det att fungera. Vi har inte behövt investera i en massa ny hårdvara utan det har handlat om att koppla upp de olika it-systemen mot det handelssystem som finns. Vi har lagt ner cirkaa en halv miljon kronor på teknikutveckling och it-utveckling.
Inga intäkter hittills
Än så länge har handeln inte gett några direkta intäkter. Under denna andra säsong har inga av bolagets resurser avropats än så länge.
– Jag vet inte vad det beror på. Vi anser oss inte ha lagt oss oskäligt högt i våra bud. Betalningsviljan är kanske inte så jättehög.
Men sthlmflex är bara första steget för Vasakronan. Under våren invigs en större batterianläggning i Uppsala och då siktar bolaget på att även ge sig in på Svenska kraftnäts balansmarknader, till exempel för att stötta med frekvensreglering.
– Stödtjänsterna är betydligt mer intressanta ur ekonomiskt perspektiv. Där krävs det dock lite mer förarbete och verifieringar av effekttillförsel för att kunna delta. Men det jobbar vi med nu, säger Ulf Näslund.
Mer egenproduktion
Under de senaste 15 åren har Vasakronan arbetat målmedvetet med energifrågorna och sänkt energianvändningen i sina fastigheter med 60 procent ner till 85 kWh/m2. Det målmedvetna energifokuset har även inkluderat en allt större egenproduktion av el. I dag har bolaget installerat runt 80 solcellsinstallationer med en total effekt på närmare 11 MW, eller motsvarande 10 procent av energibehovet för fastighetsdriften.
– På sikt kan vi nog även använda solelen för några av stödtjänstmarknaderna också, säger Ulf Näslund.
Tre tips från Ulf Näslund till företag som vill delta på flexmarknaderInventera era effektresurser – vad kan ni bidra med?Förbered it-systemen så att ni är flexibla och kan delta på flera marknader.Samarbeta med någon aggregator som hjälper till med handel och marknadsövervaknin